Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Samovar—Samson von Himmelstierna
278
Samova’r, ry., »självkokare», ryskt tekök i
form av en urna, vanl. av koppar el.
mässing; i mitten av denna finnes en behållare,
som fylles med glödande träkol.
Sampan, mindre transportbåt i Kina och
Japan, framdrives med segel el. rodd
(vrick-ning).
Sampo [sa’mpå], i den finska folkpoesien
namnet på ett lyckobringande underting, enl.
Kalevala (se d. o., sp. 144—145) en mjöl-,
salt- och penningkvarn, om vilken striden
mellan Kalevalas och Pohjolas länder stod.
Den senare forskningen (Kaarle Krohn) har
visat, att S. icke är något urgammalt,
mytiskt begrepp utan under runomotivens
vandring skapats av en mängd från olika håll
kommande beståndsdelar. K. B. W.
Sampson [säm(p)sn], William Thomas,
nordamerikansk amiral (1840—1902). S. blev
1898 ordf, i en kommission, som skulle utreda
förloppet vid slagskeppet »Maines» sprängning
i Havannas hamn. Efter utlåtandet, att
denna orsakats av torped el. mina, utbröt
spanskamerikanska kriget, varunder S. ledde
blockaden av Kuba (se d. o., sp. 239). — Litt.: J.
Parker, »Rear-admirals Schley, Sampson and
Cervera. A review of the naval campaign
1898» (1910). H. W-L*
Samsara, sanskritiska ordet för det
kretslopp av ständig död och återfödelse, som hela
universum är underkastat enl. de flesta
indiska filosofsystem och religiösa sekter. Se
vidare Själavandring.
Samskola, läroanstalt, där manliga och
kvinnliga lärjungar undervisas gemensamt.
I Sverige äro folkskolorna, högre folkskolor,
vissa folkhögskolor, åtskilliga högre och lägre
fackskolor samt flera högskolor s. Inom den
sekundära undervisningen har samskoleidén
först i senare tid vunnit större utbredning.
De s., som först upprättades, hade
karaktären av pedagogiska »principskolor» och
försöksskolor. Den första »högre» s. i Sverige var den
1876 grundade Palmgrenska s. i Stockholm
(se d. o.). Under de följ, årtiondena
tillkom-mo ytterligare några dylika privata högre s.
och på åtskilliga smärre orter småningom
enskilda fem- eller sexklassiga skolor, vilka
av ekonomiska skäl i regel anordnades som
s. och 1896 blevo delaktiga av det till
understöd åt högre flickskolor avsedda
statsanslaget. I samband med 1904 års
omorganisation av de allmänna läroverken tillkommo
de första statssamskolorna, sexklassiga och
ledande till realskolexamen. Genom beslut
av 1909 års riksdag inrättades fyrklassiga
kommunala mellanskolor, vilka alltid äro s.
Samtidigt ombildades de gamla fem- eller
sexklassiga skolorna till fyrklassiga enskilda
mellanskolor, vilka merendels voro s. men av
vilka de flesta sedermera ombildats till
kommunala mellanskolor. Från 1923 kunde gymnasiet
vid högre allmänt läroverk efter medgivande
av K. m:t och i mån av utrymme öppnas för
flickor. 1927 års omorganisation av
läroverken medförde en högst betydande
utvidgning av det statliga samskoleväsendet,
i det att dels de flesta allmänna läroverk
öppnades för flickor under samma villkor
som för gossar, dels ej mindre än 54
kommunala mellanskolor successivt förstatligades.
F. n. (1932) finnas följ., till det sekundära
Sampan.
skolväsendet hörande,
grupper av s. (lärjungeantalet
avser höstterminen 1931):
1) högre samläroverk, 26 st.,
med inalles 10,742 lärjungar, därav 3,077
flickor, varjämte vid 8 högre allm.
läroverk flickor kunna vinna inträde på
gymnasiet, tillhopa 1,453 lärjungar på
gymnasiet, därav 268 flickor; 2) samrealskolor,
47 st. jämte 24 delvis förstatligade, med
8,924 lärjungar, därav 4,269 flickor; 3)
kommunala mellanskolor (av vilka 24 äro
delvis förstatligade och 9 skola övertagas av
staten), 72 st., med 7,807 lärjungar, därav
4,340 flickor; 4) enskilda mellanskolor, 5 st.,
av vilka 3 äro s. med 589 lärjungar, därav
358 flickor; 5) privata högre samskolor, 8 st.,
med inalles 2,583 lärjungar, därav 1,056
flickor; samt 6) kommunala gymnasier, 5 st.,
med 333 lärjungar, därav 100 flickor.
Ytterligare 3 privata skolor (Lundsbergs, Lunds
privata elementarskola och Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk) hade 717 lärjungar,
därav 32 flickor.
De privata högre s. leda till
studentexamen. De åtnjuta statsunderstöd liksom de
enskilda och de kommunala mellanskolorna.
Jfr Skolväsende.
Litt.: »1899 års läroverkskommittés
betänkande» (1902); »Skolkommissionens
betänkande», I: 1 (1922); B. Hammer, »Samskolan och
skolkommissionen» (1923); B. J:son Bergqvist,
»Sveriges ungdomsskolor» (1931). Fr. Sg.
Samson [säsä’], Jo seph Isidor e, fransk
skådespelare (1793—1871). Var 1819—63
anställd vid Théatre frangais, från 1827 som
societär. S. var en lysande framställare av
den klassiska och moderna komediens stora
karaktärs- och resonörsroller och som lärare
högt skattad. Han skrev bl. a. »L’art
thcå-tral» (2 bd, 1865) och den populära
verskomedien »La famille Poisson ou Les trois
Cris-pins» (sv. övers, i »Lustspel», översatta av
C. W. A. Strandberg, 1865). G. K-g.
Samson, judisk heros, se Simson.
Samson von Himmelstierna, Herman,
liv-ländsk protestantisk teolog och
kyrkopolitiker (1579—1643). Efter universitetsstudier i
Tyskland blev S. 1611 pastor och 1616
Ober-pastor i Riga, där han gjorde sig känd som
en framstående predikant. Efter Rigas
erövring av svenskarna 1621 blev S. en av de
främsta anhängarna av det svenska väldet,
1622 superintendent i Livland och började en
omfattande organisation av den
evangeliskluterska kyrkan. Han adlades 1640. B. E-r.
Samson von Himmelstierna, Reinhold
Johan Ludvig, livländsk jurist och
ämbetsman (1778—1850), assessor i livländska
Samovar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
