Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Samsun—Samuelsson
280
konsistoriet 1803, president 1843 och led. av
Livlands överdomstol s. å. S. var verksam
led. av 1819 års kommitté för livegenskapens
avskaffande i Livland men är framför allt
känd för sin betydelsefulla kodifikation av
Livlands gamla lagar och statuter. I sina
statsrättsliga arbeten sökte han verka för
bevarandet av en viss självstyrelse för
Livland, och hans verksamhet var av stor
betydelse för bibehållandet av de gamla
liv-ländska förvaltningsinstitutionerna. B. E-r.
Samsu’n, turk, sjöstad i Mindre Asien, vid
Svarta havet, omkr. 300 km v. n. v. om
Trape-zunt; 30,372 inv. (1927); huvudstad i vilajetet
S. (9,210 kvkm, 274,065 inv.). S. är en av
Turkiets viktigaste hamnar med betydande
export särskilt av tobak (Samsuntobak),
spannmål och ull; järnväg till Sivas.
Samsö, dansk ö i sydligaste Kattegatt,
mellan Själland och Jylland; 112 kvkm, 7,267
inv. (1930). Tillhör Holbæk amt och består av
två kuperade huvuddelar, förenade av ett
smalt näs. — Enl. sagan kämpade här Hjalmar
med Angantyr. S. tillhörde 1677—1921
grevskapet Danneskjold-Samsöe. Dess huvudgård
var Brattingsborg; tax.-värde med
underlydande 1,811,700 kr. (1931).
Samtal, se Herredag.
Samtiden, veckoskrift för politik och
litteratur, utg. i Stockholm 1871—74 av C. F.
Bergstedt (se d. o.).
Samtiden, norsk tidskrift för politik,
litteratur och samhällsfrågor, uppsatt 1890 i
Bergen av J. Brunchorst och G. Gran. Den
sistnämnde, som 1892 blev ensam red.,
flyttade 1900 tidskriften till Oslo. Efter Grans
död 1925 övertogs redaktionen av J. S.
Worm-Miiller. S. är Norges ledande kulturella
tidskrift. W-t K.
Samtrafik, se Järnvägssamtrafik.
Samuel, siare, profet och domare i Israel
omkr. 1050 f. Kr. S. införde i Jahves namn
konungadömet i Israel, enl. en källa på grund
av särskild gudomlig uppenbarelse, enl. en
annan på grund av folkets begäran. S. torde
först ha ställt sig tveksam gentemot tanken på
en konung men smorde senare Saul till
konung. Då Saul ej motsvarade S:s fordringar,
blev denne hans motståndare. S. H-r.
Samuel [sä’mjoøl], sir Herbert Louis,
engelsk politiker (f. 1879), av judisk börd.
Invaldes 1902 i underhuset och blev vid den
liberala regeringens
tillkomst 1905
understatssekreterare i
utrikesministeriet. Som
kansler för hertigdömet
Lancaster fick S. 1909
plats i kabinettet,
behöll denna som
postminister 1910—14 och
som president i
Lo-cal government board
1914—15, utträdde ur
kabinettet vid första
koalitionsministärens
bildande 1915, då han
ånyo blev postminister, men var åter
medlem därav såsom inrikesminister jan.—dec.
1916. Han var 1920—25 som high
commissio-ner Palestinas högste styresman. Kort efter
sin hemkomst blev S. ordf, i en kommission
för granskning av den engelska kolindustriens
ställning och gruvarbetarnas lönevillkor,
vilken avlämnade ett vidlyftigt betänkande 1926.
Följ, år blev S. ledare för den liberala
partiorganisationen och började i samarbete med
Lloyd George uppdraga riktlinjer för en ny,
radikalt färgad liberal politik särskilt på det
industriella och ekonomiska området. 1931
blev han inrikesminister i MaeDonalds
koali-tionsministär. L-ts.
Samuels böcker beskriva Samuels, Sauls
och Davids historia. Böckerna vila på flera
källor och innehålla åtskilliga
dubbelberättelser. I 2 Sam. 9—20 tecknas Davids
familje-historia. S. H-r.
Samuelson, Carl Gustaf Mauritz,
målare (1806—72). Var elev vid Konstakad.
S. målade historietavlor i det maner, som
Hasselgren och Sandberg infört (»Ebba Brahe
överraskad av Gustav Adolf», »Johan III:s
första frieri till Gunilla Bielke» m. fl.) samt
porträtt. -rn.’
Samuelsson, Gunnar, botanist (f. 1885
27/8), fil. dr och docent vid univ. i Uppsala
1913, konservator vid Botaniska museet där
1914—19, prof, och intendent vid
Naturhistoriska riksmuseets i
Stockholm botaniska
avd. 1924. S. har
hu-vudsakl. ägnat sig åt
floristik och
växtgeografi och framför allt
lämnat värdefulla
bidrag till kännedomen
om Skandinaviens
växtvärld samt bl. a.
utgivit »Studien über
die
Entwicklungsge-schichte der Blüten
einiger
Bicornes-Typen» (i Sv. Bot. Tidskr.
1913), »Studien über die Vegetation bei Finse
im inneren Hardanger» (i Nyt Magasin for
Naturvidenskaberne 1916), »Studien über die
Vegetation der Ilochgebirgsgegenden von
Da-larne» (i Nova Acta Regiae Societatis
Scien-tiarum Upsaliensis 1917), »Zur Kenntnis der
Schweizer Flora» (i Vierteljahrsschrift der
Naturforschenden Gesellschaft in Zürich 1922),
»Revision der südamerikanischen
Epilobium-Arten» (i Sv. Bot. Tidskr. 1923),
»Unter-suchungen über die höhere Wasserflora von
Dalarne» (i Sv. Växtsociologiska Sällslcs
Handl. 1925). K. A.
Samuelsson, J o h a n, klassisk filolog (f. 1869
ls/6), fil. dr och docent i Uppsala 1891, lektor
i Hudiksvall 1903 och i Uppsala 1907. S. var
medlem av skolkommissionen 1918. Han har
utgivit »Studia in Valerium Flaccum» (1899)
och »Ad Valerium Flaccum» (Skrifter utg. av
Hum. Vet.-samf. i Uppsala, bd 24, 1927), »Ad
Apollonium Rhodium adversaria» (ibid., 8,
1902) och värdefulla uppsatser i Eranos. E. St.
Samuelsson, Sixten Henrik, skolman,
historiker (f. 1875 15/io). Blev fil. lic. i
Uppsala 1902, adjunkt 1905, lektor 1917 och
rektor 1929 vid högre allm. läroverket där. S.
var föreståndare för Uppsala högre
elementarläroverk och gymnasium för flickor 1917—29.
Bland hans skrifter märkas »Källorna för
Gustaf Vasas äfventyr i Dalarna» (1910),
»Allmän historia för gymnasiet. 2. Medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
