Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samum—Samäganderätt
281
tiden» (1917), »Värmlands historia» (i den av
honom oeh H. Hildebrandsson utg. »En bok
om Värmland», 3 bd, 1917—21) samt
»Medeltidens historia till år 843» (1929; »Bonniers
illustrerade världshistoria», II). Han har även
deltagit i utgivandet av de senaste uppl. av
Roths skolatlas. E. N-nn.*
Samüm, arab., benämnes i vissa delar av n.
Afrika och s. v. Asien en torr ökenstorm, rik
på uppvirvlad sand. A. Ä.
Samurai, se Japan, sp. 995.
Samwer, Karl Friedrich Lucia n,
tysk politiker (1819—82), urspr. advokat. S.,
som stödde de augustenborgska anspråken på
hertigdömena Schleswig och Holstein, blev 1849
prof, i Kiel. Ilan avsattes 1852 av danska
regeringen och fick en fristad i Gotha. 18G3—66
var S. den augustenborgske pretendenten hertig
Fredriks diplomatiske rådgivare. S. fortsatte
v. Martens’ »Recueil général des traités» (7 bd,
1856-75; 2:a serien, 7 bd, 1876-81). N. H-tz.*
Samvete (lat. consci^ntia), en människas
moraliska inställning till hennes egna
handlingar, ev. också till egna tankar, känslor,
viljebeslut el. karaktär i allm. S. har främst
karaktären av en specifik känsloinställning,
vartill mer el. mindre utpräglat knyter sig en
etisk värdering. S. kan givetvis
innebära både gillande och förkastande; den
senare karaktären är dock den mest
framträdande. S. antages i de flesta etiska system
utgöra den högsta sedliga normen för vårt
handlande. Om, som vanligt är, absoluta
värden antagas, uppkommer härvid en svårighet,
då s. under olika omständigheter kan reagera
olika, kan vara beroende av tidsandan och
miljön och dessutom kan förete individuella
variationer i såväl riktning som styrka, såväl
överdriven känslighet som ytterlig
okänslighet. Jfr Värde. I överförd bemärkelse talas
även om t. ex. estetiskt el. logiskt s., liksom
även om ett kollektivt s., berörande
närståendes handlingar. G. O-a.
Samvetsmål el. Samvetsfall (lat. cäsus
conscie’ntiae), en etisk situation, i vilken på
grund av en skenbar kollision mellan olika
plikter svårigheter uppstå att avgöra
vilket det riktigaste handlingssättet är. Jfr
Kasuistik. E. Bg. (G. A-n.)
Samvetsäktenskap, sådan äktenskaplig
förbindelse, som ej ingåtts i laga ordning och
således ej har rättslig giltighet men vari det
oaktat kontrahenterna betrakta varandra som
verkliga äkta makar med de förpliktelser, som
ett äktenskap skolat ålägga. C. G. Bj.
Samvetsömma betecknar vanligen
värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot
värnpliktstjänstgöring. De första
bestämmelser i Sverige, som skulle kunna omfatta
jämväl s., möta i beväringsförfattningar 1812,
1849, 1860 och 1861. Såvitt känt är,
inträffade de första fallen (baptister) av
värnpliktsvägran 1876 på Gotland. 1887—1902
saknades bestämmelser ang. samvetsömma
värn-pliktsvägrare. I riksdagen upptogs frågan
1898 i motion av J. Byström. Efter
riksdagsbeslut 1901 utfärdades 21 febr. 1902 ett k.
cirk., varigenom vederbörande
truppförbands-chefer (beväringsbefälhavaren vid flottans
stationer) bemyndigades att, därest de vid
noggrann prövning funne övertygande skäl
föreligga till antagande, att värnpliktig, som
282
vägrar fullgöra vapentjänst, därtill
föranle-des av allvarliga samvetsbetänkligheter,
förordna, att dylik värnpliktig skall användas
till annan lämplig tjänstgöring vid
truppförbandet (stationen el. på flottans fartyg). K.
m:t tillsatte 1917 en kommitté, vars
betänkande av 1918 ligger till grund för lag av
1920 »om värnpliktige, vilka hysa
samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring».
Den avsåg endast på religiös
övertygelse grundade samvetsbetänkligheter. Nu
gällande lag av 12 juni 1925 (kompletterad
genom k. kung. 23 dec. s. å.) tar hänsyn även
till jämförliga, t. ex. etiska skäl; om s:s
tjänstgöring se Civilarbetare. Av s.
tjänstgöra studenter som expeditionsbiträden,
övriga som handräckningsmanskap. Som
civilarbetare tjänstgjorde 1921 158, 1930 462,
1931 548 och 1932 705 personer (därav lägst,
4, i Malmöhus södra och högst, 159, i
Väster-norrlands inskrivningsområde). A. G-w.
Samzèlius, Johan Axel Hugo, jägare,
författare (1867—1918), länsjägmästare i
Stockholms län 1911. S. utgav en rad
vild-marksskildringar samt »Kongl. skogs- och
jägeristaten 1539—1900» (2 bd, 1898 och 1902),
det betydande verket »Jägeristaten» (1915,
suppl. 1916) och »Anteckningar om släkten
S.» (1901 och 1915). G. Sch.*
Samzonov [samzå/nef], Alexander, rysk
general (1859—1914). Deltog i 1877—78 års
samt 1904—05 års krig och blev 1909
generalguvernör i Turkestan. Vid världskrigets
utbrott blev S. chef för 2:a armén (se P o 1 s
k-ryska fronten, sp. 1204), som vid
Tan-nenberg (se d. o.) blev grundligt slagen;
därefter begick S. självmord. M. B-dt.
Samäganderätt, det förhållande, att
äganderätt (se d. o.) till en och samma sak —
fastighet el. lösöre, även värdepapper —
tillkommer två el. flera personer samfällt. Dessa
(»delägarna») anses då ha var sin ideella
andel el. lott i saken. Motsatsen är gemenskap
under samnad hand, där, såsom fallet är
vid förmögenhetsge menskap (se
d. o.; se även Samnad hand), delägarna
icke ha var sin särskilda lott i varje
gemensam sak. Från s. särskiljes också
rättsförhållandet i fråga om bys gemensamma ägor
(se Allmänning och By sam f ä 11 i
g-h e t), ävenså bolagsförhållandet (se Bolag).
S. är i sv. rätt särskilt reglerad genom
lagen om s. 30 sept. 1904. Enl. denna skola
delägarnas lotter räknas för lika, där ej
annat förhållande visas, över sin lott får envar
delägare fritt förfoga (överlåta el.,
beträffande fastighet, inteckna lotten). Däremot
krä-ves regelrätt enhällighet mellan delägarna
för förfogande över saken i dess helhet el.
för förvaltningsåtgärder. Kan enhällighet ej
uppnås, får en delägare begära, att rätten
förordnar god man (delägare el. annan) att
förvalta saken till delägarnas samfällda
bästa. Är den samfällda saken delbar, t. ex.
en last spannmål, kan envar delägare fordra
dess uppdelande. Vanl. är emellertid så ej
förhållandet, och då tillåter lagen envar
delägare att hos rätten begära förordnande, att
saken skall för gemensam räkning utbjudas
å offentlig auktion. Blott i händelse däremot
stridande avtal träffats el. synnerliga skäl
tala för anstånd med försäljningen el. fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
