Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
San—Sanatorium
284
Vy av Sana.
är om jord, som må delas genom laga skifte
(se Fastighetsbildning i stad och
Jorddelning), kan annan delägare
motsätta sig försäljningen. Eljest verkställes
denna genom särskilt förordnad god mans
försorg, i enlighet med lagens föreskrifter, och
köpesumman fördelas mellan delägarna. Dessa
regler om förvaltning och försäljning få ej
tillämpas, där annan gemenskap än s.
består, ej heller där specialregler gälla. C. G. Bj.
San, it. och sp., helig. Jfr Sankt.
San, högerbiflod till Weichsel, i s. Polen
(Galizien), upprinner i Karpaterna nära
Uzok-passet, passerar Przemysl och utmynnar
nedanför Sandomierz; längd 467 km. Om striderna
vid S. under världskriget se Przemysl
och Pols k- ryska fronten.
Sanä, huvudstad i imamatet Jemen i s. v.
Arabien, 310 km n. n. v. om Aden; 20,000—
25,000 inv., därav många judar. Gammal,
mur-omgiven handelsstad i ett bördigt
höglands-bäcken, 2,210 m ö. h.
Sa’naga, huvudfloden i Kamerun, upprinner
i Adamauas högland och utmynnar i
Biafra-bukten s. om Kamerunviken. Talrika forsar
och fall försvåra flodfarten.
San Angelo [sän ä’nd^ilåu], stad i v. Texas,
U. S. A.; 25,308 inv. (1930). Snabbt
tillväxande handelsstad och järnvägsknut, omgiven av
oljefält och ett rikt jordbruksdistrikt.
San A’ngelo (Sant’ A’n g e 1 o), it. Castel
el. Castello San Angelo [-a’nd$elå], ty.
Engels-burg, »Ängelsborgen», byggnad i Rom (se
kartan och bild 12 vid R o m), byggdes urspr.
av kejsar Hadrianus (därav det latinska
namnet Moles Iladriani), d. 138 e. Kr., i
Domitias stora parkanläggning vid Tibern
som mausoleum åt honom själv och hans
gemål Sabina samt tjänade sedan som
bisättningsplats (återupptäckt 1902) för de
kejserliga familjerna ända t. o. m. Septimius
Seve-rus (d. 211). I gravkammaren, vartill man
kom genom en sakta (1 : 10) uppstigande,
spi-ralformig gång, stod Hadrianus’
porfyrsarko-fag, som är försvunnen. Byggnaden vilade på
en kvadratisk undervåning av gjutmassa,
beklädd med travertin; varje sida i kvadraten
är 90 m lång och 31 m hög. Där ovanpå höjde
sig en cirkelrund byggnad, möjl. i två
våningar, av peperino och travertin, 67 m i
genomskärning, en gång marmorklädd, omgiven
av pilastrar samt överskuggad av statyer.
Därpå skall enl. somliga ha funnits ett högt
torn med kvadratisk bas;
överst stod en kvadriga med
Hadrianus’ kolossalbild
(huvudet bevaras i Vatikanens Sala
rotonda). Hadrianusgraven har
senare genomgått en rik och
skiftande historia. Ej
osannolikt är, att mausoleet av
kejsar Aurelianus (d. 275)
förvandlats till ett brohuvud för
Aeliusbron, en av huvudlederna
in i Rom från n. Då en
förskräcklig pest 590 rasade i
Rom, skall påven Gregorius den
store ha sett ärkeängeln
Mikael över S., stickande sitt
svärd i skidan, varefter
sjukdomen upphörde. Till minne
därav anlades ett litet kapell på
toppen, S:t Angelus inter nubes, varav Moles
Hadriani fick sitt nya namn. Under de dunkla
årh., som följde, var den förfallande borgen
alltjämt Roms starkaste fästning. I allm. befann
den sig i påvarnas händer. Redan på 1200-talet
hade en täckt gång byggts till Vatikanen.
Bonifatius IX (1389—1404) försåg S. med två
väldiga sidotorn och tre andra mindre vid
fyrkantens hörn. Humanisten Poggio fann
1402 fasaden så oskadad, att han kunde läsa
den antika inskriften. Bonifatius byggde ett
nytt palats på toppen, som på det
praktfullaste dekorerades av Pinturicchio o. a.
konstnärer. Alexander VI (Rodrigo Borgia)
förskönade detta renässanspalats ytterligare och
byggde det s. k. Torre Borgia, vilket sedan
nedrevs av Urban VIII (1623—44). Paul III
(Farnese) lät tillbygga en ny våning. Julius
II, Leo X och Clemens VII förskönade det
inre ytterligare. Naturligtvis hade påvarna,
som vid oroligheter i Rom drogo sig tillbaka
till S., sina ofta använda statsfängelser där.
1870 kom fästet till Italien. Sedan 1903 ha
vederbörande genom överste Borgatti låtit i
viss mån restaurera S. och där anlägga ett
slags museum. — Litt.: M. Borgatti, »Castel
Sant’ Angelo in Roma» (1890); H. Schück,
»Rom» (2 dir, 1913—14; ny uppl. 1923). J. C.*
San Antonio [sän äntilu’niåu], stad i s.
Texas, U. S. A., vid San Antonio river, biflod
till Guadalupe river; 231,542 inv. (1930). S:s
äldsta, centrala delar härstamma från den
spanska kolonialtiden och omges av nyare
stadsdelar. Märkligare 1700-talsbyggnader äro
katedralen San Fernando,
franciskanmissio-nens forna kapell (Alamo) och f. d.
guvernörs-palatset. S. är ett betydande handelscentrum
med bl. a. stor export till Mexiko; årl.
internationell mässa. Järn- och stål- samt
textilindustri m. m. Järnvägsknut och flyghamn; viktig
garnisonsort med arsenal, militära flygfält
m. m. — S. leder sitt ursprung från den 1718
anlagda franciskanmissionen S. de Valero
och var under den spanska och mexikanska
tiden Texas’ huvudstad. I nyare tid har
staden tillväxt mycket snabbt, bl. a. i samband
med exploateringen av traktens oljefält, men
bar dock överflyglats av Houston och Dallas.
Sanatorium (av lat. sanäre, göra frisk),
anstalt, vid vilken man med tillhjälp av luft- el.
vattenbehandling el. bägge gemensamt söker
stärka, förbättra el. bota svaga personer,
konvalescenter el. kroniskt sjuka. S. äro främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
