Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
San Bernardino—Sand, G.
285
avsedda för de svaghetstillstånd, som ofta
kvarstå efter genomgångna sjukdomar el. som
småningom utveckla sig till följd av osunda
bostads- och levnadsförhållanden,
överansträngning, bristande näring o. s. v., samt
slutligen för vissa kroniska sjukdomar, ss.
anemi, skrofulos och tuberkulos. Genom sina
behandlingsmetoder stå s. kurorterna mycket
nära. — Till s. kunna hänföras k o n v a 1
e-scenthem, kustsanatorierfseSalt-vattensbadorter) och
tuberkulossanatorier. Vid konvalescent- el.
vilohemmen mottagas även vissa sjuka, vilka där
lättare tillfriskna än vid ett vanligt sjukhus.
Av dylika sanatorier el. konvalescenthem må
nämnas de vid Ulricehamn och Mösseberg. —
Tuberkulossanatorierna äro avsedda för
behandling av den form av tuberkulos, som
benämnes lungsot (se vidare
Lungtuberkulos, sp. 363 ff.). R. W.*
San Bernardino [sän bänädFnäu], stad i s.
Kalifornien, 90 km ö. om Los Angeles, vid
foten av San Bernardino mountains; 37,481
inv. (1930). Järnvägsknut, snabbt växande
handels- och industristad i den bördiga S.
valley.
San Bernardino [-di’nå], pass, se
Bernardino.
Sänchez Guerra [saAtJøp gä’ra], José,
spansk politiker (f. 1859). Var advokat, satt
1886—1923 i deputeradekammaren, var 1886
samt 1908—09 inrikesminister, därpå det
konservativa partiets ledare, president för cortes
1921—22 och ministerpresident mars—dec.
1922.
Sänchl [eng. uttal säntjT], S a n c i, by i
vasallstaten Bhopal, Centralindien, vid
Bombay—Allahabadjärnvägen. Här finnas
buddistiska stüpas med stenstaket och -portar,
prydda med konstnärliga reliefer från 1 :a årh. f.
Kr. och votivinskrifter. — Se bild 5—6 vid
Indisk konst.
Sancho Panza [sa’ntj"å-], se Cervantes.
San Cristöbal [-kristå’mal], se G a 1 a p
a-g o s ö a r n a.
San Cristöbal de las Casas [-kristå’<ual do
las ka’sas], stad i mexikanska staden Chiapas;
13,295 inv. (1921). Biskopssäte, vars förste
innehavare var Las Casas.
San Cristoval [-kristå’coal], se
Salomon-ö a r n a.
Sancroft [sä’nkråft], William, engelsk
ärkebiskop (1616—93). Blev 1677 ärkebiskop
av Canterbury, ledde den anglikanska kyrkans
motstånd mot Jakob II :s indulgenspolitik (se
England, sp. 861) och var efter Jakobs
avsättning en av de mest framträdande bland
de edsvägrande biskoparna (se N o n - j
u-r o r s), varför han avsattes 1690. V. S-g.
Sanct, se Sankt.
Sa’nctæ Marlæ gille, se
Kalendegil-1e n, sp. 141.
Sa’ncta sédes, lat., heliga stolen, påvliga
stolen, påvedömet.
Sa’ncta simpli’citas, lat., »heliga enfald»,
skall Hus ha utropat, då han såg en gammal
kvinna släpa ved till hans bål.
Sancti Spiritus [sa’nti spTritos], förr
Santo Espfritu, stad på Kuba, prov. Santa
Clara, i ett rikt sockerdistrikt; 25,926 inv.
(1926). S. är en av Kubas äldsta städer,
grundlagd 1514.
286
Sancthssimus, lat., heligaste. — Sanct
i’s-sima maje’stas, heligaste majestät. —
S a n c t i’s s i m e p a’t e r, heligaste fader,
tilltalsord till påven. — Sanct i’ss i m u m, det
allra heligaste; den vigda hostian (i
rom.-kat. kyrkor).
Sa’nctitas, lat. (av sa/nctus, helig),
helighet. Ordet förekommer i rom.-kat. biskopars
titel, särskilt i påvens (sua sanctitas, hans
helighet).
Sanctuärium, lat. (av sa/nctus, helig), i
katolska kyrkor dels platsen omkring
huvudaltaret, dels förvaringsställe för reliker.
Sa’nctum offPcium, lat., heligt ämbete,
namn på inkvisitionen (se d. o.).
Sa’nctus, fem. sa/ncta, lat., helig (jfr H e
1-g o n). — Sanctus el. Hymnus seraphicus är
den Hturgiska benämningen på den hymn,
som i romerska mässan (se d. o.) följer på
prefationsbönen, i svenska nattvardsritualen
på Fader vår. I nuv. handbok är »helig»
uttryck för tillbedjan inför den helige Guden,
varpå syndabekännelsen följer. E. M. R.*
Sand, naturlig anhopning av jämförelsevis
små (0,02—0,2 mm), vanl. rundade korn av ett
el. flera mineral el. bergarter, vilka i torrt
tillstånd icke förete något inbördes
sammanhang el. ock bilda en så lös massa, att den
lätt smulas sönder. S. är en
sönderdelnings-produkt av fastare bergarter, som först genom
mekanisk och kemisk förvittring uppluckrats
och sönderdelats. Senare ha dessa fragment,
oftast genom inverkan av vatten, blivit
avnötta och sorterade (naturlig slamning) samt
sjunkit till bottnen på grunt vatten nära
kusten, bildande oftast skiktade massor, vilka
lätt hårdna till sandsten. Lager av lös s.
förekomma företrädesvis i avlagringar från
yngre jordperioder, tertiär och kvartär; i
äldre jordlager äro sandavlagringar vanl.
hop-kittade till sandsten. — Mineralogiskt består
s. övervägande av kvarts. Mörka mineral av
högre spec. v. än kvartsen förekomma
stundom samlade i s. som bestämda skikt. — Om
flygsand se d. o. — S., som mättats med
vatten, företer ofta ganska betydande
fasthet, men om jämvikten i sandmassan rubbas,
skiljes vattnet ut från mellanrummen mellan
sandkornen, och s. sjunker samman; detta är
kvicksand, vanlig särskilt i flodbäddar
och vid stränder inom området för
tidvattnet. K. A. G.
Sand [sä(d)], George, pseud. för A u r o r e
Dudevant, baronessa, f. D u p i n, fransk
författarinna (1804—76). Hon föddes i Paris;
fadern, Maurice Dupin, son till en naturlig
dotter till Moritz av Sachsen, var officer;
han dog 1808, varefter hon uppfostrades av
sin farmoder på slottet Nohant i Berry. 1822
gifte hon sig med en baron Dudevant.
Äktenskapet upplöstes formellt 1836. Redan 1831
flyttade hon från maken till Paris, där hon
var bosatt till 1839, då hon återvände till
Nohant. 1833 gjorde hon bekantskap med
Alfred de Musset och knöt med honom en
ryktbar kärleksförbindelse. Hon bedrog honom
med hans italienske läkare, medförde denne till
Paris, och sedan den definitiva brytningen med
Musset ägt rum (1835), knöt hon en ny
förbindelse med Chopin, som hon ägnade
moderliga omsorger på Mallorca. Själv har hon
sökt rentvå sig från skuld i brytningen bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
