Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Santa Ana—Santa Fé
342
Dalens högsta odlingar ligga omkr. 4,000 m
ö. h. I övre dalgången, kring Huaraz,
förekommer en anmärkningsvärd kombination av
jordbruk och gruvdrift. M.
Sa’nta A’na. 1. Stad i republ. Salvador,
omkr. 20 km n. ö. om vulkanen S. (2,385
m), 80 km med järnväg från huvudstaden;
74,788 inv. (1930). S. ligger i en dal, omgiven
av bergshöjder, täckta av skog, kaffe- och
sockerplantager. Livlig handel; tobaks-, sprit-,
textilindustri m. m. — 2. Stad i Kalifornien,
U. S. A., omkr. 48 km s. ö. om Los Angeles;
30,322 inv. (1930). Handels- och
industricentrum för den bördiga Santa Anadalen
(odling särskilt av apelsiner, valnötter och
grönsaker) och närliggande oljefält.
Sa’nta A’nna, Antonio L ö p e z de,
mexikansk diktator (1795—1876). Biträdde
Iturbide i frihetskriget och utnämndes av
denne till general och guvernör i Vera Cruz
men bidrog sedan att
störta Iturbide. 1829
avvärjde S. ett spanskt
angrepp, var 1833—36
med ett par avbrott
president och
genomdrev 1835 en
centralis-tisk författning, vilket
ledde till uppror i
Texas. Vid försök att
kuva detta
tillfångatogs S. 1838
försvarade han Vera Cruz
mot ett franskt anfall.
1841 tillvällade han
sig diktatorisk myndighet, hade tidtals
presidenttitel men drevs genom ett uppror 1845 i
landsflykt. Under kriget mot Förenta
staterna blev han 1846 överbefälhavare men
led flera nederlag och gick 1848 åter i
landsflykt. Han återkallades 1853, blev president
på livstid och diktator, sålde Arizona till
U. S. A. men störtades ånyo 1855. Av kejsar
Maximilian fick S. marskalksvärdigheten men
utvisades av Bazaine. 1867 sökte han än en
gång gripa makten men tillfångatogs och
dömdes till döden, frigavs och landsförvisades.
1872 erhöll han amnesti och levde sedan i
obemärkthet. S. var egennyttig och trolös,
varken duglig militär el. statsman och hade stor
skuld i Mexikos oroliga förhållanden under
hans tid. (A. A-t.)
Sa’nta Ba’rbara, stad i s. v. Kalifornien,
U. S. A., vid Stilla havet, omkr. 145 km n. v.
om Los Angeles; 33,613 inv. (1930).
Flyghamn. S. är en av U. S. A:s mest besökta
bad- och kurorter. Historiskt intresse har
franciskanstiftelsen S., gr. 1786, den största
och bäst bibehållna av de spanska
missions-stationerna i Kalifornien. I trakten stor
frukt- och grönsaksodling; oljefält n. v. om S.
Sa’nta Ba’rbara islands [-alTandz], ögrupp
utanför Los Angeles, Kalifornien, U. S. A.
Blott Santa C a t al in a (se d. o.) har
större betydelse.
Sa’nta Catali’na, Catalina island, ö
bland Santa Barbara islands (180 kvkm, 640
m hög). Dess huvudhamn, Avalon, är bekant
som badort.
Sa’nta CatharTna, stat i s. Brasilien, vid
Atlanten; 94,998 kvkm, 948,398 inv. (1930).
Omfattar ett smalt, sumpigt och bördigt
kust
land, dock infekterat av malaria, samt ett
inre, delvis skogigt högland med odlade dalar
och platåer. Campos (se d. o.) brukas även
som betesmark; slaktdjur exporteras.
Odling av kaffe, majs, frukt m. m. Insamling
av matte, som jämte trä är förnämsta
exportartikeln. Statens utveckling har gynnats av
tysk kolonisation. Bekanta äro de sålunda
uppkomna städerna Blumenau (se d. o.) och
Joinville. Huvudstad: Florianopolis.
Sa’nta Cla’ra, huvudstad i prov, med samma
namn (21,411 kvkm, 761,494 inv. 1929), på
mell. Kuba; 26,740 inv. (1930). Prov, är
bekant för en utmärkt tobakssort. Sockerodling.
Sa’nta Cruz [-kro’s], territorium i s.
Argentina (Patagonien); 282,666 kvkm, 9,948
inv. (1928). Huvudort: Gallegos (omkr. 2,500
inv.); handel med ull och fårskinn, fryshus.
Sa’nta Cruz [-kro’p] (S. de T e n e r i f e),
huvudstad på Kanarieöarna, på ön Tenerifes
n. ö. kust; 60,693 inv. (1930; som kommun).
Livlig handel.
Santa Cruz [sä’nto krö’z], stad och
havs-badort i Kalifornien, U. S. A., vid Monterey
bay, s. om San Francisco; 14,395 inv. (1930).
Sa’nta Cruz de la Sierra [-kro’s do la siä’ra],
huvudstad i staten S. (375,763 kvkm, 346,636
inv. 1929), ö. Bolivia (se karta vid d. o.),
450 m ö. h.; 30,323 inv. (1929). Medelpunkt
i ett rikt jordbruksområde med odling av
socker, ris och kakao i låglandet och
kaffeodling i höglandet.
Santa Cruzöarna [sä’nto krö’z-J, britt,
ögrupp ö. om Salomonöarna, till vilket
protektorat S. hör. Består av ett 20-tal småöar.
De omkr. 5,000 inv. äro kannibaler.
Sa’nta Ele’na, liten stad i prov. Guayas,
republ. Ecuador, på halvön v. om Guayaquil;
centrum i Ecuadors förnämsta oljefält.
Sa’nta Fé. 1. Prov, i Argentina, på Rio
Paranäs v. sida, gränsar i n. till Chaco, i s.
till Buenos Aires; 131,906 kvkm, 1,340,739
inv. (beräknad folkmängd 1931). Prov,
tillhör pampasregionen; blott i n. finnas skogar
och campos. S. är trots den salthaltiga
jordmånen en av Argentinas mest produktiva
prov. Vete, majs, alfalfa, lin, potatis m. m.
odlas. Stora hjordar (hästar, nötboskap, får
och svin) uppfödas; smör- och ostfabrikation,
slakterier och konservfabriker. Rio Paranå
och Salado utgöra goda trafikleder,
kompletterade av ett väl utvecklat järnvägsnät.
Stark utländsk kolonisation, särskilt kring
huvudstaden. — 2. Huvudstad i S. 1, vid en
kanaliserad gren av Rio Paranä, nära Salados
mynning; 59,574 inv. (1930; omkr. 105,000
inv. som kommun). Hamn för oceangående
fartyg sedan 1911. Järnvägsknut med linjer
till Rosario, Cördoba, Tucumän och
Chaco-territoriet. Förnämsta exportvaror äro
spannmål och quebracho. Staden har universitet,
inrättat 1920, och en äldre kyrka (gr. 1654).
Biskopssäte.
Santa Fé [sä’nte fel’], huvudstad i staten
New Mexico (jfr d. o.), U. S. A., i en
konst-bevattnad trakt vid floden med samma namn,
en biflod till Rio Grande del Norte, 2,150 m
ö. h.; 11,176 inv. (1930). Kurort. Knutpunkt
för S. railways m. fl. banor. S. är U. S. A:s
näst äldsta stad, gr. 1609 av spanjorerna på
ruinerna av en puebloindianby. En del äldre
byggnadsverk ha delvis bevarats, ss. spanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
