Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Santa Isabel—Santesson
344
guvernörspalatset (1609), nu museum och säte
för ett arkeol. forskningsinstitut.
Sa’nta Isabel [-isa<oä’l], huvudstad på
Fer-nando Pöo (se d. o.).
Santaläceae, fam. bland koripetalerna, nära
besläktad med Loranthaceae, omfattar
huvudsaki. halvparasiter, mest buskar el. träd, med
enkla blad och strålformigt byggda blommor.
S. tillhör eg. varmt tempererade länder. I
Sverige finns blott Thesüim alpinum,
spindelört, en liten, smalbladig och
småblom-mig flerårig ört, som växer på torr
ängsmark. — Jfr S a n t a lu m. G. M-e.
Santäler, i Bengalen bosatt gren av kolh
(se d. o.), rester av Indiens äldsta kända inv.
Deras språk, santäli, tillhör de kolariska
språken. Jfr litt. under art. Kolh, E.
Heuman i Ymer 1892 samt P. O. Bodding,
»Santal folktales» (1925 ff.) och »A santal
dictionary» (1929 ff.). J. Ch-r.
Santälmissionen. Mission bland santalerna
(se d. o.) bedrives av flera organisationer,
bland vilka den viktigaste är den 1867 av
Börresen och Skrefsrud grundade s. k. I
n-disk hemmission bland s a n t a 1 e
r-n a, mest känd som Nordiska s a n t
almission e n. Missionsledningens tyngdpunkt
ligger på fältet, men stödjande kommittéer
finnas i Danmark, Norge och Förenta
staterna, av vilka den förstnämnda har mest att
betyda. Intresset i Sverige var en tid rätt
stort, då E. Heuman, sedermera Börresens
svärson, inträdde i arbetet; efter hans utträde
1899 har dock det svenska intresset så gott
som försvunnit. Missionsarbetet har utsträckts
till Assam. Efter det svåra
hungersnödsåret 1874 gjorde missionen betydande
framsteg. Missionärerna vunno folkets förtroende
genom att ta sig an deras sak mot hinduerna
och genom att förmå den engelska regeringen
att införa ordnade förhållanden i landet,
upprätta domstolar, utfärda lagar o. s. v. Antalet
kristna 31 dec. 1931 uppges till 16,840. G. Lbrg.
Santalol [-15’1], farm, kem., se Santalum.
Santa Lucia [sä’nto lö’sio], britt, ö i
Västindien, hör till Windward islands (jfr
Antillerna); 603 kvkm, 58,494 inv. (1930), mest
fransktalande katolska färgade, ön är
vulkanisk och når omkr. 1,000 m ö. h. Export
av socker, kakao m. m. Huvudort: Castries,
kolstation. S. upptäcktes 1498 av Coluinbus.
Sa’ntalum, växtsläkte av fam. Santalaceae,
halvparasitiska träd och buskar i
indomala-jiska området. S. album är ett mindre träd, som
lämnar det välluktande vita el. gula s a
n-delträet. Veden är gråvit till blekbrun,
starkt aromatisk samt innehåller harts och
flyktig olja; den nyttjas i konstsnickeriet
och parfymfabrikationen. Den flyktiga s a
n-deloljan är brun, med stickande lukt.
Den rena sandeloljan, Aetheroleum santali, är
en ljusgul, något tjockflytande vätska med
fin aromatisk lukt. Oljan består av två
terpen-alkoholer, som tills, kallas santalol. Den
ges invärtes vid kronisk gonorré och kronisk
biåskatarr, ensam el. tills, m. kopaivabalsam
(se d. o.) el. i andra kombinationer. (C. G. S.)
Sa’nta Margherita Ligure [-margerPta [-li’-gore],-] {+li’-
gore],+} stad och badort i it. prov. Genova, vid
Rapalloviken på Riviera di Levante; 8,532
inv. (1921). Vägen från Rapallo över S. till
Portofino mare är berömd för sin skönhet.
Sa’nta Mari’a, S. di Capua veter e,
stad i it. prov. Caserta, Kampanien, vid
järnvägen Rom—Neapel; 22,761 inv. (1921). S.
ligger nära det ursprungliga Capua (jfr d. o.).
Sa’nta Ma’rta, huvudstad i dep. Magdalena,
republ. Colombia, vid Karibiska havet; 18,040
inv. (1918). Centrum för bananodling,
bedriven av United fruit co. God hamn.
Sa’nta Mau’ra el. L e’v kas, se Joniska
ö a r n a.
Sa’nta Monica [-må’nika], stad i Kalifornien,
U. S. A., vid Stilla havet, 24 km v. om Los
Angeles; 37,146 inv. (1930). Flyghamn;
bekant rekreationsort
Santander [-dä’r], huvudstad i sp. kustprov.
S. (5,460 kvkm, 359,668 inv. 1930), på en
halvö vid en av vinberg omgiven vik av
Bi-scayabukten; 86,172 inv. Biskopssäte med
katedral (från 1200-talet; restaurerad). S. var
redan under romersk tid hamnplats och har
numera, särskilt genom järnmalmsbrytningen
i prov, (medelpunkt i Torrelavega), blivit en
av de viktigaste export- och importhamnarna
på sp. nordkusten. S. är även känt för sin
utmärkta badstrand (El Sardinero).
Sant’ Angelo [-a’nd$elå], se San Angelo.
Santarcm [säntoräi’], huvudstad i port, distr.
S. (6,619 kvkm, 368,610 inv. 1930), vackert
belägen på Tejos högra strand; omkr. 10,000
inv. Ruiner från morisk tid.
Sant’ E’lmo [-må], se Neapel, med karta.
Santerre [sätä’r], landskap i Picardie,
Frankrike, utgör s. ö. delen av dep. Somme.
Santerre [sätä’r], Antoine Joseph, fransk
revolutionär (1752—1809), urspr. bryggare.
Blev 1789 chef för en bataljon av
nationalgardet och 1792 dettas chef samt 1793
generalmajor. Han fängslades 1793, frigavs efter
Robespierres fall 1794 och drog sig sedan
tillbaka till privatlivet.
Santerre [sätä’r], Jean Baptist e,
fransk målare (1651—1717), en av de mest
ansedda modemålarna under Ludvig XIV:s
tid. S. har en enkel och graciös smak
samt kultiverad kolorit. Bland S:s mest
berömda tavlor äro »Susanna i badet» (Louvre)
och en dubbelbild av »Hertigen-regenten och
hans älskarinna», målade nakna som Adam
och Eva. Ett självporträtt m. fl. finnes i
Versailles. Nationalmuseum i Stockholm äger
ett »Damporträtt». Många av S:s verk äro
reproducerade i gravyr. Jfr art. av G. W.
Lundberg i La Revue de l’Art 1930. G. W. L.
Santesson, svensk släkt, urspr. från
Småland, känd från 1500-talet.
Regementskvar-termästaren Sante Pehrsson (d. 1690)
blev genom två söner stamfar för släktens
två huvudgrenar. Om B. H. S., hans brorson
C. G. S. (d. 1886) och dennes son C. G. S. (f.
1862) se nedan. Den sistnämndes bror vice
häradshövdingen Per Henrik S. (1859—
1912) var en ansedd advokat i Stockholm och
blev 1900 verkst. dir. i Nobelstiftelsens
styrelse. Sysslings son till C. G. S. (d. 1886)
var den som gymnastiklärare framstående
Berndt Peter Anton S. (1825—92),
vilken bl. a. upprättade gymnastikinstitut i
Berlin och Posen och även författade
gymnastiska arbeten; biogr. i G. Moberg, »Svenska
gymnastikens märkesmän» (1920). En brorson
till C. G. S. (f. 1862) är Carl H a r d e r S.
(f. 1885 V12), fil. dr i Uppsala 1920, som har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
