Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sapropel - Sara - S. A. R. A. - Sarabande - Saracener - Sarafan - Sarai - Sarajevo - Saran, Franz - Sarasate, Pablo de - Sarasener - Sarasvati - Saratoga (Saratoga springs) - Saratov - Sarauw, Christian Preben Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Sapropel—Sarauw, Chr. P. E.
358
Utsikt över Sarajevo.
Sapropel, gcol., gemensamt namn på gyttjor
(se Gyttja), som innehålla rikligt av
organiska ämnen, som kunna oxideras och ruttna.
Flertalet gyttjor kan hänföras till s_Fossila
s. finnas rätt rikligt i bituminösa stenkol, t.
ex. Bogheadkol (se B i t u m i n i t). K. A. G
Sara, se Abraham.
S. A. R. A., förk. för Stockholms allmänna
restaurang a.-b.
Sarabande [-bä’d], fr., spansk dans från
1600-talets början, i långsamt tempo, i
tre-takt, utbildad som pardans i Frankrike, där
den var modedans på Ludvig XIV:s tid,
mindre vanlig efter 1700. S. upptogs i sviten,
där den hade sin plats efter couranten (före
giguen). T. N.
Saracéner (osäker härledning), ett av
Am-mianus Marcellinus nämnt folk i
syrisk-arabiska öknen. Namnet har senare oriktigt
använts om såväl araber som muhammedaner
i allm. G. Rqt.
Sarafän, vid, ärmlös, oftast röd överdräkt,
som begagnas av ryska bondkvinnor.
Saräi, huvudstad i det forna Kiptsjak (se
Gyllene horde n). Dess vidsträckta
ruinfält ligga ö. om Volgas nedersta knä.
Sa’rajevo, turk. Bosna-Seraj, Bosniens
huvudstad; 78,182 inv. (1931). S. ligger på ömse
sidor om Bosnas biflod Miljaéka, omges på
tre sidor av berg och växer i v. ut på S:s
polje. Staden har i mycket en orientalisk
prägel, omkr. hundra moskéer, stora basarer
och backiga gränder i de muhammedanska
kvarteren, modernare stadsdelar och ett
praktfullt rådhus i morisk stil vid den reglerade
Miljacka. I S. finnas omkr. 20.000
muhammedaner, något färre romerska katoliker och
starka minoriteter av ortodoxa samt
spansk
talande judar. S. är huvudstad i banatet
Drina, säte för en muhammedansk
reis-ul-ulema, rom.-kat. och ortodox ärkebiskop och
har ett stort museum (arkeologi,
naturvetenskap). Industrien omfattar verkstäder,
bryggerier, tobaksfabriker m. m. I S. finnes ett
statsväveri, av stor betydelse för hemslöjdens
utveckling. — Stadens historia daterar sig
från den turkiska tiden. I början av
1500-talet uppförde Bosniens förste vesir, Chosrev
Beg, i S. ett slott och en berömd moské, och
S. blev sedan Bosniens huvudort; dess inv.
gjorde sig kända som starkt konservativa
muhammedaner. Först efter blodiga
gatustrider kunde österrikarna 1878 ockupera S. och
byggde sedan starka fästningar på de
omgivande bergen. 28 juni 1914 mördades i
S. österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand
och hans gemål. Sedan 1918 tillhör S.
Jugoslavien. A. A-t.
Saran [zä’-], Franz, tysk litteraturhistoriker
(1860—1931), prof, i Erlangen. S. skrev »Der
Rhythmus des französischen Verses» (1904),
»Deutsche Verslehre» (1907), »Goethes
Maho-met und Prometheus» (1914) och »Das
Hilde-brandslied» (1915) m. m. R-n B.
Sarasa’te, P a b 1 o de, spansk violinist
(1844—1908), elev av Alard i Paris 1856—59,
företog sedan
konsertresor (besökte
Sverige 1878 och 1903).
S. var en av franska
skolans förnämsta
representanter med
glänsande passagespel
och skön melodik,
transkriberade
spanska danser och utgav
även flera egna
kompositioner för sitt
instrument. — Eng.
biogr. av M. L. v.
Vorst (1896). T. N.
Sarasener, dets. som s a r a c e n e r (se d. o.).
Sarasvati, ind. myt., i Rigveda en flod, som
åtnjuter gudomlig dyrkan. S. är antagligen
identisk med Sarsüti, en liten flod mellan
Sutlej och Jumna, som förlorar sig i
ökensanden. — S. betecknade senare en talets,
vältalighetens och lärdomens gudinna, som i
den senare litteraturen är gemål till Brahmä
(se d. o.), sitter på hans tunga och är moder
till de heliga vedatexterna. J. Ch-r.
Saratoga [säretåu’go] (S. springs), stad
i staten New York, 6 km från Saratogasjön,
U. S. A.; 13,169 inv. (1930). Sedan
kolonialtiden ryktbart för sina mineralkällor, har S..
blivit en av U. S. A:s förnämsta kurorter.
Om kapitulationen vid S. 1777 se N o r d a m
e-rikanska frihetskriget, sp. 1098.
Saratov [sara’taf], huvudstad i Nedre
Volga-området, Ryssland, på Volgas högra strand;
237,526 inv. (1930). S. är en betydande
handelsstad, centrum för jordbruksdistr.
Industrien omfattar kvarnar, järngjuterier, sågar
m. m. Jämte Kazan är S. Volgalandets
kulturella huvudort med univ. (gr. 1909),
lantbruksinstitut, museer m. m. S. grundlädes 1590
på vänstra flodstranden som fort.
Sarauw [sä’rau], Christian Preben
Emil, dansk filolog (1865—1925), bror till
G. F. L. S. Blev 1900 fil. dr på avh. »Irske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
