Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Sars, M.—Sartorius von Waltershausen
372
Auguste Conite och Herbert Spencer, och det
var denna uppfattning, som präglade hans
författarskap och gjorde hans verk
betydelsefullt för vänsterpartiets demokratiska politik
i Norge under hans tid.
S. hävdade, att
för-eningstiden med
Danmark ingalunda
betecknade något avbrott
i Norges nationella
utveckling. Bondeståndet hade bevarat sin
egenart från
forntiden, och den måste ge
grundvalen för den
vidare utvecklingen.
Denna uppfattning
framlade S. i »Udsigt
over den norske his-
torie» (4 bd, 1873—91). S. ingrep också
direkt i den politiska striden, så genom
»Historisk indledning til grundloven» (1882) och
genom talrika bidrag till tidningar och
tidskrifter. Ett svagare arbete är hans
framställning av Norges historia under 1800-talet
i samlingsverket »Norges historia». J. Schr.
Sars, M i c h a e 1, norsk zoolog (1805-—69),
av urspr. nordtysk släkt. Var 1830—53
kyrkoherde i v. Norge och ägnade sig där helt
åt havszoologien, bland vars banbrytare han
var. Hans första verk,
»Bidrag till
söedyre-nes naturhistorie»
(1829) och
»Beskrivel-ser og iagttagelser
over nogle i havet
ved den Bergenske
kyst levende dyr»
(1835), gjorde honom
med ens berömd; han
gjorde flera
forsknings- och studieresor
och blev 1854 prof, i
zoologi. Bland hans
inlägg må nämnas
ut
redningen av havsmolluskernas metamorfos
och de jämförande studierna av nu levande
djuphavsdjur och besläktade fossila former.
Till hans främsta verk höra »Fauna littoralis
Norvegiae» (1846—77) och »Mémoires pour
servir ä la connaissance des crinoides vivants»
(1868). Led. av sv. Vet.-akad. (1855). E-k N-d.
SarsapariTlväxter, bot., se
Liljeväxter, sp. 1162.
Sart, di (du), se Schardt, J. G. von der.
Sarthe [sart]. 1. Flod i n. v. Frankrike,
bildar i förening med Loir och Mayenne Loires
biflod Maine. 280 km lång.
2. Dep. i n. v. Frankrike, bildat av delar
av forna prov. Maine och Anjou; 6,245 kvkm,
387,482 inv. (1926). Dep. tillhör
huvudsaki. Parisbäckenet. I n. huvudsaki.
kornodling, s. om Loir vinodling. Boskapsskötsel
och fjäderfäavel. Sten-, pappers- och
textilindustri m. m. Huvudstad: Le Mans.
Sa’rti, Giuseppe, italiensk tonsättare
(1729—1802). Blev 1755 hovkapellmästare i
Köpenhamn och var ledande musiker där
1770—75, var sedan konservatoriedir. i
Venezia. 1779—84 domkyrkokapellmästare i
Milano och verkade därpå en längre tid i
Ryssland. S. var en av samtidens namnkunnigaste
operakompositörer. Hans berömdaste verk är
operan »Le gelosie villane» (1776). Han
framträdde även som kyrkokompositör. T. N.
Sa’rto [-tå], hertigar av, se Medici, sp. 1100.
»Madonna delle arpie.» Målning av Andrea dol Sarto.
Sa’rto [-tå], Andrea del (eg. Andrea e
D o m e n i c o d’A g n o 1 o d i F r a n c e s c o),
florentinsk målare (1486—1537),
huvudrepresentanten för högrenässansens måleri i
Florens. S. tog starka intryck av Piero di
Cosi-mo, vars ljusbehandling utgör en
förutsättning för hans egen måleriska stil. Trots detta
fortsatte han ej sin lärares landskapsmålen
utan inriktade sig enbart på figurgrupper och
porträtt. I förhallen till Santissima
Annun-ziata (jfr bild på pl. 2 vid art.
Florentinsk konst) och i Scalzi i Fld^ens
finnas hans förnämsta fresker. Bland hans
tavlor må nämnas »Marias möte med Elisabeth»
(1509), »Madonna delle arpie» (1517) i
Uffi-zierna samt »Johannes Döparen» i Palazzo
Pitti. H. C-l.
Sartorius [sartå’rius], Jo hann Christoff,
kopparstickare, på 1680-talet verksam i
Stockholm, där han bl. a. för H. Keyser kopierade
kopparsticken i Merians bibeluppl. Levde
ännu 1739 i Prag. -rn.*
Sartorius von Waltershausen [zartä’rios fån
vaTtershåuzan], August, frih., tysk
nationalekonom (f. 1852), son till W. S. Prof, i
Zürich 1885—88 och i Strassburg 1888—1918;
har framlagt sina forskningsresultat i bl. a.
»Deutsche Wirtschaftsgeschichte 1815—1914»
(1920) och »Die Entstehung der
Weltwirt-schaft» (1931).
Sartorius von Waltershausen [zartå’rios fån
vaTtorshåuzon], W o 1 f g a n g, frih., tysk
geolog (1809—76). Prof, i mineralogi och geologi
i Göttingen från 1847. S:s huvudarbeten
behandla vulkaner, bergarter och mineral på
Sicilien och Island. Särskilt Etna var
föremål för hans forskningar, och grundläggande
för kännedomen om denna vulkan äro hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
