- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
373-374

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

373

Sarum—Saskatchewan

374

»Atlas des Aetna» (1848—61) och det
postuma verket »Der Aetna» (2 bd, 1880). N. Zn.

Sarum [sä’erem], se S ali sb u r y (i grevsk.
Wilts). Om Old Sarum se Parlament,
sp. 682.

Sarv, zool., se Mörtsläktet.

Sarvlax, egendom i Pernå socken, Nylands
län, Finland. S. innehades omkr. 1450 av Lars
Markusson, stamfader för ätten Creutz.
Godset gick i arv inom denna ätt till 1763,
övergick s. å. genom gifte till ätten von Morian
samt 1811 till ätten von Born. Det i mitten
av 1600-talet uppbyggda slottet, som 1880
härjades av våcleld, restaurerades av dåv.
ägaren frih. V. M. von Born med
bibehållande av dess enkla stil i italiensk renässans.
Huvuddelen av godset, egendomarna
Stor-Sarvlax och Norr-Sarvlax, äges nu (1932)
av två dennes söner. M. G. S. (O. Brn.)

Sasanlder, persisk dynasti, se Persien,
sp. 868—869.

Sasanldisk konst, se Persisk konst,
sp. 878.

Sasebo, hamnstad i jap. kenet Nagasaki, på
ön Kyushus v. kust; 133,174 inv. (1930).
Flottstation med varv för mindre fartyg.

Sase’no [-nå], 10 kvkm stor klippö utanför
Valonaviken på Albaniens kust, avträddes 1921
av Albanien till Italien, är besatt av
italienska marintrupper och har radiostation. En
flottstation är under anläggning.

Saskatchewan [säskä’t.ficoån]. 1. Flod i
Kanada. S. uppkommer genom föreningen av
två huvudgrenar, North S. och South S., som
båda komma från Klippiga bergen och med
sina tillflöden avvattna dessa från 52° n. br.
till strax s. om gränsen till U. S. A. (49° n.
br.). South S:s huvudkälla är Bow river, dess
största tillflöde Red Deer river.
Huvudgrenarna förenas vid 105° v. Igd till S. Båda
äro typiska stäppfloder; på de högre
prärie-platåerna ha de djupt inskurna dalar,
vattenståndet är mycket växlande, desto mer
som inga större sjöar finnas i deras lopp. Den
förenade floden S. genomrinner skogigare
områden i ö., får tillopp från sjöar, genomflyter
Cedar lake och utmynnar i Winnipegsjön.
Strax innan utloppet gör S. forsarna Grand
Rapids. Från Bow rivers källa till utloppet
är S. 1,930 km lång, flodområdet är 412,000
kvkm (nära Sveriges yta). S. kan betraktas
som övre loppet av Nelson river, som
avbördar Winnipegsjön till Hudson bay.
S.-Nel-son har en längd av 2,570 km och ett
flodområde av 960,000 kvkm. North S. är segelbar
för mindre båtar till Edmonton, men efter
järnvägarnas tillkomst är båttrafiken av
mindre betydelse.

2. Prov, i Dominion of Canada, en av
»prärieprovinserna», ligger mellan 49° och 60°
n. br. samt mellan 102° och 110° v. Igd;
651,876 kvkm, därav 630,331 kvkm land. 1931
var folkmängden 921,281 (1901 91,271, 1921
757,510). Den större, sydligare delen ligger
på sedimentära postkambriska bergarter med
en vanl. lerig, fruktbar jordmån; den mindre,
nordligare delen tillhör det laurentiska
urbergsområdet (se K a n a d a). Upp till omkr.
54° n. br. är S. urspr. ett prärieområde, n.
därom vidtager skogen, närmast prärien mest
asp, som längre åt n. viker för barrskog.
Klimatet är utpräglat kontinentalt (se Kan a-

Sarvlax slott.

da). Den n., något mindre hälften av S.
torde ligga n. om odlingsgränsen för vete och
korn, men den s., större delen med dess
utmärkta jord är ett utomordentligt
jordbruksland. Skogsarealen beräknas till omkr 200,000
kvkm el. något mindre än Sveriges.

S. är den mest uppodlade av
prärieprovinserna. Den skördade arealen var 1930 92,400
kvkm, och åkerns produkter voro s. å. värda
120 mill. doll. (men 1928 349 mill. med
något mindre skördeareal). Vetet (vårvete)
intar härav nära halva ytan. Nära 60 % av
Kanadas vårveteareal finnas i S. Havre
intog s. å. 20 % av den skördade arealen, korn
9 % och råg (mest höstråg) 4,2 %. Ganska
mycket lin odlas (1930 1,750 kvkm), medan

Kartskiss över provinsen Saskatchewan.

Skala 1:15 mill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 21:59:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free