Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375 Saskatoon-
vallodlingen ännu drives ganska litet och
1930 omfattade föga större areal än linet.
Sädesodlingen är således dominerande, och
mejeriskötseln är ännu relativt ringa (värde
1929 24,1 mill. doll.). Kreatursstocken är dock
ganska betydande på grund av de stora
naturliga betena. 1930 funnos 1,071,000 hästar,
1,214,000 nötkreatur, 210,000 får och 498,000
svin. Mineralproduktionen är ringa,
kolförekomsterna betydande, men ännu brytes blott
1/2 mill. ton brunkol årl. Jakten ger lika
mycket utbyte som mineralen (omkr. 2 mill.
doll. årl.). Industrien är ännu föga
utvecklad och huvudsaki. baserad på jordbruket
(kvarnar, mejerier och slakterier utvisa högsta
produktionsvärdena). Den sysselsatte 1929
blott 8,048 pers, och hade ett tillv.-värde av
80,5 mill. doll. Järnvägsnätet har snabbt
utvecklats och omfattade 1930 över 12,800 km.
1930 funnos 130,000 automobiler. — Nära
5,000 folkskolor med 228,000 lärjungar (1930)
finnas. S. har ett univ. i Saskatoon.
Regina är provinsens huvudstad (53,034 inv.
1931). S. blev provins 1905. Förut var det
en del av Nordvästterritorierna. I spetsen
för förvaltningen står en lieutenant-governor.
Provinsens representation (legislative
assem-hly) består av 63 medl., valda på 5 år. I
Kanadas senat har S. 6, i dess underhus 21
medl. H. N-n.
Saskatoon [säskotö’n], stad i kanad. prov.
Saskatchewan, vid South Saskatchewan river,
750 km v. om Winnipeg; 43,025 inv. (1931).
Betydande järnvägsknut. Säte för
Saskatchewans univ. (gr. 1907).
Sasonov [-så’nef], S. D., se Sazonov, S. D.
Sassafras, växtsläkte av fam. Lauraceae.
Förr officinell var <8. officinale, ett i ö.
Nordamerika växande träd. Rotens bark och ved
användes förr som läkemedel vid kronisk
reumatism, gikt, syfilis m. m. Drogen innehåller
flyktig olja, vars viktigaste beståndsdel är
det giftiga ämnet safrol. Därav kunna
framställas piperonal och h e 1 i 0 t r o p i n (se
dessa ord). C. G. S.
Sa’ssari, huvudstad i it. prov. S. (n. ö.
Sardinien med kringliggande öar; 7,520 kvkm,
289,243 inv. (1931), 222 m ö. h. och 28 km s. ö.
om hamnen Porto Torres vid Asinarabukten,
dit järnväg leder; 53,489 inv. (1931),
Sardiniens näst största stad. Ärkebiskopssäte.
Lämningar av den gamla stadsmuren kvarstå.
Katedralen har en vacker barockfasad från
början av 1700-talet. Univ., i jesuiternas ägo
från stiftandet 1565 till 1617 (203 stud. 1925
—26), inrymmer bibi, om 100,000 bd och
ar-keol. museum.
Sassnitz [za’-], hamn och badort på ön
Rü-gen, vid en vik nedanför halvön Jasmunds
branta kritklippor; 4,495 inv. (1925).
Ändpunkt för ångfärjeförbindelsen Trälleborg—
Sassnitz (sedan 1909). Hamnen byggdes 1889
—96.
Sassoferrato [-såfera’tå], Giovanni B a
t-tista Salvi, kallad S. efter sin umbriska
hemort, romersk målare (1608—85). Var
mycket populär för sina madonnor och heliga
familjer, i vilka han ofta direkt griper tillbaka
på Perugino och Rafael, t. ex.
Rosenkransmadonnan i Santa Sabina i Rom. H. C-l.
Sassolln, mineral av fri borsyra, H3BO3, se
Bor föreningar.
Satl 376
Sassybark, farm., barken av
Erythrophlae-um guineense, se Digitalis, sp. 916.
Sa’stmola, fi. Me’rikarvia, kustsocken i Äbo
och Björneborgs län, Finland, n. om
Björneborg; 417,5 kvkm, 8,726 inv. (1931). Tidigare
svensk bosättning, nu helt finsk. O. Brn.
Sa’takunta [-kon-], fi., sv. namn förr S a t
a-k u n d a, kustlandskap i s. v. Finland (se karta
vid d. o., sp. 367, jämförd med färgkartan), vid
Bottenhavet, delat på Äbo och Björneborgs
län (västra S,), Tavastehus län (sydöstra S.)
och Vasa län (nordöstra S.); omkr. 21,500
kvkm. S. omfattar större delen av Kumo älvs
(jfr d. o.) flodområde, som i landskapets ö. delar
på Finska sjöplatån (100—200 m ö. h.) har en
rikedom av betydande, livligt trafikerade
sjöar, bl. a. Näsijärvi (95 m ö. h.). Från dessa
natursköna trakter med Tammerfors som
centrum sänker sig landet v. om Tavastmon
(179 m ö. h.) m. fl. skogtäckta
ändmorän-ryggar över vida skogs- och myrmarker ned
emot kustlandets odlade bygder. Kustlandets
sjöar, däribland Pyhäjärvi i s., avvattnas av
smååar. Tätast bebyggd är Kumo älvs dal,
där de rika vattenkrafttillgångarna
uppammat en livlig industri. Kusten saknar
skärgård. Om områdets geologi se Finland,
sp. 366 ff., och kartan vid art.
Fennoskan-d i a, om klimat och växtvärld se Finland,
sp. 369 ff. Av rovdjur förekomma lo, räv,
mård, hermelin och utter, medan på sista
tiden inga björnar el. vargar fällts inom S.
Berömt är lax- och sikfisket i Kumo älv; f. ö.
fångas gädda, abborre, gös, braxen, id och
lake samt kräftor. Om näringsliv m. m. se
resp. län. Inom S. ligga städerna
Tammerfors, Björneborg och Raumo, de sistnämnda
konkurrerande hamnstäder. G. R-ll.
Satan, se Djävul.
SatanVsm, djävulsdyrkan; vedernamn på
Byrons och Shelleys i England, Huysmans’,
Barbey d’Aurevillys o. a. i Frankrike
litterära riktning.
Satansapa, zool., se K o 1 o b e r.
Satanspakten, se Häxeriprocesser.
Satellit (av lat. sate’lles, livvakt), biplanet,
måne, drabant. 1. Himlakroppar, för vilka
planeterna i vårt solsystem äro
centralkroppar. Ang. egenskaperna hos s. inom
solsystemet se Månen och Planeter, sp. 1064
samt tabell 4. — 2. Den mindre av
komponenterna i ett dubbelstjärnsystem (se
Dubbel s t j ä r n o r). K. Lmk.
Satelllthjul, se Differentialvä x e 1.
Satellitstad, se Stadsplanekons t.
Saterländskan, se Frisiska språket,
sp. 1207.
Sati (eng. suttee), den i Indien förr gängse
seden, att änkor brändes levande på mannens
bål. Ordet s. betyder urspr. god, trogen
maka, kvinna, som låter sig brännas, vilket av
hinduerna betraktas som det högsta beviset
på äktenskaplig trohet. Bruket förekom i
regel blott i de högre kasterna, särskilt i
kungliga familjer och bland räjputerna (se
d. o.), hade bramanismens sanktion och
omtalas i indisk litteratur ända sedan vedisk tid
samt av klassiska författare. 1829 förbjöds s.
av generalguvernören lord W. Bentinck, men
enstaka fall ha förekommit senare. — Jfr M.
Winternitz, »Die Frau in den indischen
Religionen» (1920). J. Ch-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
