Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Sat sapienti—Satyrer
380
avseende på skrivsättet talar man om
polyfon s., homofon s., »sträng» s.
(kontrapunktisk s.), »ren» s. (harmoniskt välutbildad),
vokal och instrumental s., enstämmig och
flerstämmig sats m. m. T. N.
3. (Boktr.) Hela el. del av ett hand- eller
maskinsatt, för tryckning avsett verk. Jfr
Boktryckarkonst, sp. 720, och O
m-b r y t a r e. Cdt.
Sat sapie’nti, lat., (det är) nog för den vise;
d. v. s. den kloke behöver intet vidare
ordande; citat från Terentius.
Satsdel, huvudled i en sats (se d. o. 1). Utom
subjekt och predikat räknas till satsdelar
ad-verbial, objekt, attribut och predikativ.
Satsfogning, se S a t s 1.
Satsskiva, artill., se Rör.
Satsuma, distrikt på jap. ön Kyushu, känt
för sin porslinstillv. (jfr K a g o s h i m a).
Saturatiön, se Sockertillverkning.
Saturday Review [sä’todi rivjö’],
veckotidning i London, gr. 1855, mest ägnad åt
politisk och litterär kritik.
Sature’ia, Sature’ja, labiatsläkte, ofta
uppdelat i flera smärre släkten. Se D o s t a,
Harmynta och K y n d e 1.
Saturnälia, fornlatinsk religiös fest, firad
till Saturnus’ (se d. o.) ära 17 dec., från 217
f. Kr. efter grekisk ritual och som en
folkfest. Denna blev mycket populär, även
slavarnas behov av festglädje tillgodosågs, gåvor
växlades. S. firades i alla riksdelar och hade
under republikens tid utsträckts till sju
dagar; festen medförde under kejsartiden även
förlängda domstolsferier. E. St.
Satu’rnia. 1. (Rom. myt.)
»Saturnusdot-tern», poetiskt binamn för Juno.
2. (ZooZ.) Se Saturniidae.
Satu’rni di’es, se Lördag.
Satu’rnier, Saturniskt versslag, i
romarnas gamla kultsånger och den äldsta
romerska skaldekonsten förekommande
versslag, sammansatt av två vershalvor efter ett
med viss frihet behandlat normalschema. Med
namnet saturnisk avses här uråldrighet.
Som ex. må anföras ur Livius’
Odysséöver-sättning: »Viru’m mihi’ Came’na i’nsece
ver-su’tum». Efter Ennius undanträngdes s. av
grekiska versformer. E. St.
Saturnkidae, Påfågelspinnare,
fjärilfamilj. omfattande vanl. stora arter (jfr
den hithörande A 11 a s sp i n n a r en). Både
bak- och framvingar prydas av en vackert
färgad, rund el. halvmånformig ögonfläck.
Täml. vanlig i Sverige är lilla
påfågelspin-naren, Eudia (Saturnia) pavonia, med bruna
el. grå vingar, övertvärade av mörkare,
tan-dade linjer samt prydda med var sin runda,
i svart, gult, rött och vitt tecknade
ögonfläck; larverna äro gröna, oftast med svarta
tvärband och gula, borstiga vårtor.
Ving-bredden kan hos honan nå 70 mm. Före
för-puppningen spinna de in sig i en päronformad,
pergamentartad kokong (se
Silkesfjäri-lar). G. A-z.*
Satu’rnisk tidsålder, gyllene ålder,
guldåldern, se Saturnus, rom. myt.
Satu’rniskt versslag, se S a t u r n i e r.
Satu’rnus, astron., se Planeter, särskilt
sp. 1062 och tabell sp. 1059—60.
Satu’rnus, rom. myt., såddens gudomlighet
med ett tempel vid Forum i Rom, stadens
näst äldsta helgedom, inrymmande
skattkammaren, aerarium Saturni. Om S:s fest se
Sa-t u r n a 1 i a. Efter helleniseringen av hans
kult sammanställdes han med grekernas K r
o-n o s, varför guldåldern hänfördes till hans
tid och S. tänktes som forntida konung i
La-tium och representant för Italiens tidigaste
odling. E. St.
Satyrdrama (grek, dräma satyriko’n), S
a-tyrskådespel, Satyrspel,
forngre-kiska skådespel, i vilka kören utgjordes av
satyrer (se d. o.). Tre tragedier (en trilogi)
efterföljdes av ett s. och uppfördes tills, på
en dag. S. behandlade liksom tragedien
mytologiska ämnen men på ett burleskt sätt och
bildade en skämtsam avslutning av
tragediens allvar. Ett vanligt antagande är, att
tragedien framgått ur s., men det torde vara
sannolikare, att såväl tragedi och s. som
komedi ha olika ursprung. Endast ett s. är
bevarat, Euripides’ »Kyklops». 1907
påträffades i en papyrus ung. hälften av Sofokles’
»Ichneutai» (Spårhundarna). — Se A. S.
Hunt, »Tragicorum Graecorum fragmenta»
(1912). M. PnN-n.
Satyre ménippée, se Satire ménippée.
Satyrer, grek, myt., naturdemoner, i vilka
det animaliska och vegetativa naturlivet
förkroppsligas. S. tillhöra regelmässigt
Diony-sos’ följe och uppträda tills, m. nymferna.
Deras naturbundenhet förråder sig i deras yttre,
som visar drag av bocken, svans, horn och
spetsiga öron. På joniska och attiska vaser
förekomma ända till mitten av 400-talet f. Kr. ett
Satyrer. Vasmålning av Duris, omkr. 500 f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
