Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Satyriasis—Saumur
382
annat slags naturdenioner, som lånat drag
från hästen: ben, svans och öron. Man har
velat benämna dessa hästgestaltade demoner
silener (se d. o.) till skillnad från de
bock-gestaltade s., men en bestämd skillnad kan
icke upprätthållas. Den klassiska konsten,
t. ex. Praxiteles, idealiserade satyrtypen till
en framställning av den naturvuxna
människan; endast något spetsiga öron och en viss
avvikelse från den klassiska ansiktstypen
påminna om ursprunget. M. Pn N-n.
SatyrFasis (jfr Sa tyr er), grek., sjukligt
stegrad könsdrift hos mannen, motsv.
nymfo-manien hos kvinnan.
Saty’rinae, zool-, se Gräs fjärilar.
Satyrspel, se Satyrdrama.
Sa’tyrus, zool., se Gräsfjärilar.
Satä’ng (fr. satin), eg. silkesatlas (se
Atlas); vanlig benämning på liknande, lätta
tyger av ylle, bomull (även merceriserad)
eller lin, alla med glatt yta. G. H-r.
Saubamyror, zool., se Bladskärarmyror.
Sauda, förr S a u d e, herred i Rogaland
fylke, Norge, kring en nordlig gren
(Sauda-fjorden) av Boknfjorden; 514,20 kvkm, 4,457
inv. (1930). Längst in i fjorden ligga
Sauda-sjöens fiskläge och vid Storelvens mynning
Sauda fabriker med ett av jordens största
smältverk för ferromangan och kiseljärn,
tillhörande det amerikanska bolaget Electric
furnace products co. Vattenkraft erhålles
från fall i Storelven; 1930 fullbordades en
väldig vattentunnel från fallen till
fabrikerna, varigenom 60,000 hkr utvinnas. K. V. H.*
Sauer [zåu’er], August, österrikisk
litteraturhistoriker (1855—1926), sedan 1886 prof,
i Prag. S., en av W. Scherers förnämsta
lärjungar, var en betydande filolog och gav
även ett viktigt uppslag genom att
framhålla folkstammens betydelse. Skr.: »Über
den fünffüssigen Jambus vor Lessings
Na-than» (1878; i österrik. vet.-akad:s handl.),
»Goethe und österreich» (2 bd, 1902—04),
»Li-teraturgeschichte und Volkskunde» (1907) m. fl.
Mångfaldiga, upplysningsrika och föredömliga
äro S:s utgivningsarbeten, som omfatta bl. a.
arbeten av Raimund, E. von Kleist,
Grill-parzer, Goethe, Brentano. R-n B.
Sauerland [zåu’erlant], eg. S ü d e r 1 a n d,
kulligt platåland i preuss. prov. Westfalen
och Rhenprovinsen, huvudsaki. beläget mellan
Sieg och Ruhr.
Sauerwein [-väPn], J u 1 e s, fransk
tidningsman (f. 1880). S. var under 24 år
utrikesredaktör i Le Matin men avgick dec. 1931,
då han ansåg, att det nationalistiska och
militära inflytandet i tidningen blivit för starkt.
Han är en internationellt känd reporter och
utrikespolitisk skribent. Han medarbetar f. n.
i Paristidningen Le Soir samt i olika tidningar
utanför Frankrike. B. H-d.
Saul, israelitisk konung. När Samuel
kommit till insikt om att alla Israels vapenföra
män måste ställas under en enda mans befäl,
om landet skulle kunna hålla stånd mot
fili-stéerna, smorde han S. till konung. S. kämpade
tappert mot både filistéer och amalekiter, men
sedan kom det till en brytning mellan honom
och Samuel. Den viktigaste orsaken härtill
torde ha varit, att S. efter striden med
amale-kiterna skonade deras konung och det bästa av
boskapen, ehuru Samuel i Jahves namn hade
fordrat, att allt skulle givas till spillo.
Därefter började det gå olyckligt för S., och han
föll i djupt svårmod. Han fruktade för David,
som steg alltmer i folkets ynnest, och sökte
upprepade gånger döda honom. Under tiden
fortsattes kriget mot filistéerna, och då S.
förlorat en drabbning, vari tre av hans söner
stupade och han själv hårt ansattes av
fienderna, störtade han sig på sitt svärd och fann
döden. S. var snabb i beslut, kraftig i
handling och tapper i strid samt varmt hängiven
sitt land. Brytningen med Samuel och fruktan
för David gåvo otvivelaktigt näring åt den
själssjukdom, som förmörkade hans sista tid.
— Jfr David, sp. 563. S. H-r.
Saul, Felix, musiker (f. 18 8 3 22/12), av
tysk-judisk börd. Var 2:e kantor och
kördiri-gent vid synagogan i Düsseldorf 1904—09,
blev överkantor i synagogan i Stockholm 1909
och är liturg samt även körledare där sedan
1928. S. är stiftare av och dirigent för
Stockholms madrigalsällskap samt lärare vid flera
musikskolor i huvudstaden, bl. a. Kerstin
Strömbergs, som under hans ledning
utbildats till Stockholms privata konservatorium
(1930). Han är medstiftare av Sveriges
musikpedagogiska förbund och var red. för dess
organ Musikkultur 1926—30. T. N.
Sault Sainte Marie [sö’ sent mä’eri], stad i
Michigan, U. S. A., vid S:t Mary’s river, som
förbinder Lake Superior med Huron; 13,755
inv. (1930). Här finnas världens längsta
kanalslussar, Davis och Sabin locks, 410 m långa.
Mitt emot S. den liknämnda kanadensiska
staden ^(23,041 inv. 1931).
Sau’lus, se Paulus, sp. 752.
Saumaise [såmä’z], C. de, se S a 1 m a s i u s.
Saumarez [så’moris], JamesSaumarez,
baron de S. of Guernsey, engelsk amiral
(1757—1836). Deltog med utmärkelse som
fartygschef i 1780- och 1790-talets
fransk-engelska sjökrig, adlades
1793 (sir J. S.) och
blev 1801
konterami-ral. S. å. besegrade S.
vid Algeciras en
överlägsen fransk-spansk
eskader. 1808—12 var
han överbefälhavare
över de engelska
styrkorna i Nordsjön och
Östersjön. Under
kriget mellan Sverige och
England, vartill
Sverige tvingats av
Napoleon, gjorde S. allt
för att låta krigsförklaringen få en rent
formell karaktär. 1821 blev han viceamiral av
Storbritannien och 1831 lord. B. E-r.
Saumur [såmy’r], stad i v. Frankrike, dep.
Maine-et-Loire (Anjou), vid Loire; 13,776 inv.
(1926). S. (mlat. Salmurium) var redan under
Pippin den lille (752—768) en befäst plats,
tillhörde från 1200-talet de franska kungarna och
blev efter reformationen en medelpunkt för
protestanterna och säte för ett teol.
seminarium. Efter återkallandet av Nantesiska
edik-tet gick S. tillbaka men återuppblomstrade
som säte för en berömd kavalleri- och
ridskola (gr. 1768). Bland de gamla
byggnadsverken må nämnas slottet (gr. på 900-talet),
nu museum, kyrkorna Notre-Dame-de-Nantilly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
