Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Schack
406
planen 1930 (se Skadeståndsfrågan)
föranledde hans avgång från
riksbankspresi-diet. Han har sedermera vid flera tillfällen
uppträtt kritiskt mot regeringens
finanspolitik. V. S-g.
Schack (fr. échecs, eng. chess, av pers, schah,
konung), spel med pjäser på ett kvadratiskt,
i 64 omväxlande svarta och vita rutor indelat
bräde. Schack spelas av tvä personer eller
partier, som vardera disponera över 16
pjäser. Dessas uppställning vid spelets början
är alltid densamma och framgår av
vid-stående diagram.
Huvudpjäserna äro: kungen,
drottningen (damen), tornen, löparna
och springarna (hästarna). Framför
dessa figurer stå de åtta bönderna.
Bönderna kunna från sin utgångsplats flyttas ett
eller två steg rakt fram men få sedan endast
röra sig ett steg i taget. De kunna i
motsats till de övriga pjäserna aldrig flyttas
tillbaka. Tornen röra sig ett eller flera steg i
rät och löparna ett eller flera steg i sned
(diagonal) riktning. Drottningen förenar
tornets och löparens gång och är därigenom den
starkaste pjäsen. Fientliga pjäser få inte
överhoppas men väl slås. Springaren däremot
går i ett och samma drag ett steg i rät
riktning och ett i sned, oavsett om det fält han
övergår är besatt eller ej. Kungen går ett
steg i varje riktning. I motsats till
huvudpjäserna slå icke bönderna i den riktning de
annars röra sig utan ett steg snett framåt.
Dessutom äger en bonde rätt att slå en
fientlig bonde, som från utgångsfältet flyttats två
steg, om den därvid överskridit ett av den
förra bonden hotat fält. Detta kallas att
taga eller slå »en passant». Lyckas en bonde
nå ned till en av sista radens rutor, skall han
omedelbart förvandlas till en huvudpjäs. Om
rockad se Rockera.
Spelets mål är att ernå ett avgörande
angrepp mot fiendens kung. Då denne är
direkt hotad (schackad) och ej kan rädda sig till
något annat fält, säges den vara schack —
matt (kungen död), och partiet är avgjort.
Om ingen av spelarna har tillräckliga
stridskrafter att göra motståndarens kung matt,
slutar partiet oavgjort, remis. Detta blir
även resultatet, om samma ställning
uppkommer tre gånger och om en av spelarna är
p a 11, d. v. s. ej kan flytta någon pjäs.
Ett parti kan ha tre faser,
spelöppningen, mittspelet och slutspelet.
Spelare, som sträva efter förvecklingar och
angrepp mot den fientliga kungsställningen
och behärska kombinationsspelets svåra konst,
karakteriseras som
kombinationsspe-1 a r e som motsats till
positionsspe-1 a r n a, vilka tycka om att manövrera mera
försiktigt.
En gren av s. är studie- och problemkonsten.
Ett schackproblem är en komponerad
ställning, där det gäller att sätta matt i ett visst
antal drag, en studie en ställning, där man
skall finna en väg till vinst eller remis.
Man har kunnat spåra schackspelets
uppkomst till Indien. Det indiska schackspelet
hade dock delvis andra regler och betraktas
därför av många forskare som ett
självständigt spel. Ur det indiska utvecklade sig det
persisk-arabiska schackspelet. Från Indien
Pjäsernas uppställning pä schackbrädet.
överfördes spelet även till Kina. Genom
araberna kom det till Spanien och Italien, men
först genom korstågen blev kännedomen mera
allmän i Europa. Bland senare tiders
schackmästare märkas Steinitz, Lasker och
Capa-blanca (se dessa ord). Nuvarande
världsmästerskap erövrades 1927 av A. Aljechin (se d. o.).
I Sverige har s. varit känt sedan 1500-talet.
Stockholms första schacksällskap bildades
1835, men dess livstid blev ej lång. 1866
stiftades det nuv. Stockholms
schacksällskap på initiativ av redaktören J. G.
Schultz. 1897 hölls den första nordiska
schackkongressen i Stockholm, och
följ, år bildades Nordiska
schackförbundet, förnämligast på initiativ av
bröderna Gustaf och Ludvig Collijn, som
arbetat på att öka intresset för spelet i Sverige.
Sveriges schackförbund bildades
1917. Dess ordf, och ledande man har varit
och är grosshandlare Ludvig Collijn. Sveriges
schackförbund har flera underförbund,
Stockholms schackförbund, Göteborgs
schackförbund, Mälardalens schackförbund o. s. v.
Litt.: Det största verket rörande
schackspelets teori är P. R. von Bilguers »Handbuch
des Schachspiels» (1843; 8:e uppl. 1916). På
svenska finnes »Lärobok i schack» av G. och
L. Collijn (1898; 4:e uppl. 1921), som på ett
förträffligt sätt bibringar kunskap om de
Schackfigurer av elfenben. 1100-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
