Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schenkel, Daniel - Schenkendorf, Max von - Schen-si - Scheol - Schérer, Barthélemy Louis Joseph - Schérer, Edmond - Scherer, Wilhelm (germanist) - Scherff, Wilhelm von (general) - Scheriat - Scherif - Schernig, Arnold - Schering, Emil - Scherl, August - Scherr, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Schenkendorf—Scherr
444
skapade han ett litterärt organ för den
frisinnade kyrkliga och teologiska riktningen,
och 1863 tog han initiativ till bildandet av
den 1865 definitivt konstituerade
Protestan-tenverein. E. Nwn.
Schenkendorf, Max von, tysk skald (1783
—1817), framför allt känd genom sina
fosterländska dikter under kriget mot Napoleon,
påverkades starkt i mystisk riktning av
Jung-Stilling och fru von Krüdener. »Sämtliche
Gedichte» utkommo 1837. — Monogr. av Elsa
von Klein (1908). R-n B.
Schen-si, se S h e n - s i.
Scheol [-å’l], hebr., hebreiskt namn på
dödsriket, se Hade s 2.
Schérer [JeraT], Barthélemy Louis
J o s e p h, fransk militär (1747—1804). Blev
1793 divisionsgeneral och 1795 chef för
italienska armén. Segrade vid Loauo (24 nov.
1795). Var 1797—99 krigsminister och 1799
ånyo befälhavare i Italien men besegrades vid
Magnano (5 april) och fråntogs befälet. Skrev
till sitt försvar »Précis des opérations
mili-taires de 1’armée dTtalie» etc. (1799).
Schérer [JeräT], E d m o n d, fransk teolog
och kritiker (1815—89). Blev 1847 prof, i
exe-getik vid evangeliska högskolan i Geneve. Till
en början ortodox och mystiker, kom S. snart
över till en religiöst indifferent skepticism
(»La critique et la foi», 1850), flyttade 1860
till Paris och ägnade sig åt litteraturkritik
och politik i Le Temps (ett antal artiklar,
utg. som »Etudes critiques sur la littérature
contemporaine», 10 bd, 1863—89). 1871—75
var han led. av nationalförsamlingen och blev
1875 senator för livstid. — Litt.: O. Gréard,
»E. S.» (2:a uppl. 1891); E. Subilia, »La crise
de la foi d’Edmond S.» (1925). Hj. H-t.*
Scherer, Wilhelm, tysk germanist (1841
—86), prof, i Wien 1868, i Strassburg 1872,
i Berlin 1877. S:s viktigaste verk äro
»Deutsche Studien» (3 bd, 1870—78), »Geschichte
der deutschen
Dich-tung im 11. und 12.
Jahrhundert» (1875),
»Zur Geschichte der
deutschen Sprache»
(1868), »Aus Goethes
Frühzeit» (1879),
»Auf-sätze über Goethe»
(1886), »Poetik» (1888),
»Kleine Schriften» (2
bd, 1893), monogr.
över Jacob Grimm
(1865) och K.
Müllen-hoff (1896) och
»Geschichte der deutschen
Literatur» (1883), hans förnämsta verk. —
S. var epokbildande i den tyska
litteraturhistoriska forskningen, och hans skola
behärskade den akademiska undervisningen
långt in på 1900-talet. S. var uteslutande
filolog, var likgiltig för el. misstrodde den
filosoferande litteraturforskningen, hans
metod var språkvetenskaplig och språkhistorisk,
han behandlade modern litteratur på samma
sätt, som den klassiska filologien behandlat
sitt material, men försummade icke att ställa
verken i relation till det upplevda. R-n B.
Scherff, Wilhelm von, tysk general och
militärskriftställare (1834—1911). Deltog med
utmärkelse i 1866 och 1870—71 års krig, var
1878—82 infanteriregementschef och blev
därefter brigad- och fördelningschef. Vid sin
avgång ur aktiv tjänst 1891 blev S. general
av infanteriet. Han var flitig
militärförfattare på det taktiska området och övade stort
inflytande på det taktiska åskådningssättet
inom tyska armén. Bland hans arbeten må
nämnas »Studien zur neuen Infanterietaktik»
(1873—74) och »Der Schlachtenangriff» (2 dir,
1898—1900). M. B-dt.
Scheria’t, turkiskt namn på den i
muhammedanska länder tillämpade »andliga lagen».
Scherlf (arab, scharif), »hög», »upphöjd»,
»ädel», »ättling av Muhammed», titel, som
nyttjas särskilt om dynastien i Marocko, som
besteg tronen 1550 och uppges härstamma
från profeten. Med bestämd artikel (e s c
h-scharif) betecknar ordet vanl. ståthållaren i
Mecka, likaledes en av Muhammeds ättlingar.
Schering, Arnold, tysk musikhistoriker
(f. 1877). Blev fil. dr i Leipzig 1903 på avh.
»Geschichte des Instrumentalkonzerts», prof,
i Leipzig 1915 och i Halle 1920. Av hans
skrifter märkas »Geschichte des Oratoriums»
(1911), »Studien zur Musikgeschichte der
Frührenaissance» (1914) och del II av
»Musikgeschichte Leipzigs» (1926). S. fann
manuskriptet till Schütz’ juloratorium i Uppsala
1908 och utgav detta i tryck. T. N.
Schering, Emil, tysk skriftställare (f.
1873), är känd framför allt för sina övers,
av August Strindbergs arbeten (1898 ff.).
Scherl, August, tysk förläggare (1849—
1921), uppsatte 1883 Berliner Lokal-Anzeiger,
1899 tidskr. Die Woche och 1901 Der Tag,
inköpte 1903 Gartenlaube och 1908 Allgemeine
Zeitung i München m. fl. publikationer. S.
moderniserade Tysklands tidningsväsen i fråga
om både publicistiska, tekniska och
distribu-tionsmetoder samt verkade för folkbibliotek,
sparkassor m. fl. allmännyttiga företag. Han
utgav även adresskalendrar för flera större
tyska städer. 1914 drog han sig tillbaka.
Scherr, J ohannes, tysk kulturhistoriker
(1817-—86), fil. dr 1840, invaldes 1848 i
Würt-tembergs deputeradekammare och var
demokratiska partiets ledare, flydde 1849 efter
kamrarnas upplösning
till Schweiz, där han
1860 vart prof, i
historia och litteratur i
Zürich. Utom romaner
och berättelser
(»Michel», 2 bd, 1858, m.
fl.) utgav S. bl. a.
»Allgemeine Geschichte der
Literatur» (1851; sv.
bearb. av A. Ahnfelt),
»Geschichte der
deutschen Cultur und
Sit-ten» (1852—53),
»Blü-cher» (3 bd, 1862—63),
»Geschichte der deutschen Literatur» (1850),
»Achtundvierzig bis Einundfünfzig» (2 bd,
1868—70) och »Menschliche Tragikomödie» (3
bd, 1874). S. var en lidelsefull partiman, som
med hänsynslös intolerans behandlade personer
och verk av konservativ och rojalistisk anda.
Hans utomordentligt livfulla och originella
framställningssätt gjorde hans arbeten
mycket populära; flera ha utkommit i nya uppl.
på 1920-talet. R-n B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
