Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Schilluk—Schimpans
456
Schimpans, Pan chimpanse.
»Dem Verklärten» (1905), »Hochzeitlied»,
deklamatorierna »Hexenlied», »Kassandra»,
»Eleusisclies Fest». S. komponerade dessutom
en mängd solosånger. — Biogr. av A. Richard
(1922). . T.N.
Schilluk, negerfolk, se S h i 11 u k.
SchiTtigheim [-tiljhälm], stad (till 1918
tysk) i fr. dep. Bas-Rhin, förstad till
Strass-burg; 19,226 inv. (1926), mest tyskar.
Bryggeriindustri (Strassburgöl).
Schimmel [s^i’mol], Hendrik Jan,
holländsk författare (1823—1906). Var 1863—78
dir. för Amsterdamsche credietvereeniging. S.
var en mycket produktiv författare, under flera
årtionden en av Hollands mest omtyckta.
Särskilt skrev han ett stort antal romantiska
skådespel, »Twee Tudors» (1847), »Joan Wouters»
(s. a.), »Gondebald» (1848), »Struense» (1858)
m fl., och romaner, merendels historiska efter
Walter Scotts föredöme, t. ex. »Een haagsche
joffer» (1856), »Mylady Carlisle» (1864) och
»De kapitein van de liifgarde» (1888). Han
var under många år medred. av De Gids
och Nederland. . (E. Rth.)
SchFmmelmann, Ernst Heinrich,
greve, dansk statsman (1747—1831), son till H.
C. S. Kom tidigt in i finansstyrelsen, blev
1784 finansminister
och 1788
geheimestats-minister. S. ledde
Danmarks finanser ända
till 1813, under de
goda åren i slutet av
1700-talet lyckosamt,
sedan, då
konjunkturerna förändrades,
häftigt angripen för
sina åtgärder. 1824—31
var han
utrikesminister. S. var idealist mer
än affärsman, rund-
hänt mecenat för vetenskap och diktning
(bl. a. understödde han Baggesen och Schiller)
och human i sin syn på de förtryckta
klasserna, ss. bönderna och de västindiska
negerslavarna. Han verkade nitiskt för att få till
stånd 1792 års förbud mot slavhandeln. P. E-t.
Schi’mmelmann, Heinrich Carl, greve,
dansk statsman (1724—82). Var son till en
pommersk köpman, förtjänade en stor
förmögenhet och bosatte sig 1759 i Hamburg.
1761 inkallades S. av H. Bernstorff till
Danmark för att ordna finanserna. Som
»general-kommersintendant» skaffade han landet
gynnsamma lån men genomdrev samtidigt tunga
skatter. 1768 blev han skattmästare och 1769
dir. för skattkammaren, 1762 baron och 1779
länsgreve. Med ett kort avbrott under
Stru-enseeperioden var S. till sin död den ledande
danske finansmannen och övade inflytande
på otaliga områden. Så hade han bl. a.
största andelen i statens övertagande av
Kurantbanken 1773 och verkade s. å. framgångsrikt
för S. P. Bernstorffs utnämning till
utrikesminister. S. var protektionist och anhängare
av en stark statsmakt. Om S:s grevskap se
Lindenborg. P. E-t.
Schi’mmelpfennig, Carl Fredrik
Vilhelm, apotekare (f. 1859 2/9). Avlade
apote-karexamen 1884 samt erhöll 1907 privilegiet
på apoteket »Mården» i Stockholm, från
vilket han 1930 avgick med pension. S. hai
varit mycket anlitad i kårangelägenheter. Han
har utgivit »Författningar m. m. ang.
apoteksväsendet i Sverige» (1894; tills, m. E.
Källström; 2:a uppl. tills, m. K. Ahlberg
1903; suppl. 1913) och »Svensk farmaceutisk
matrikel» (13 årgångar, de 3 första tills, m.
I. Nordin) samt (tills, m. A. Levertin och K.
Ahlberg) skrivit »Sveriges apotekarehistoria
från konung Gustaf I:s till närvarande tid»
(1910—27). T. D.’
Schimpa’ns, C h i m p a’n s, Pan chimpa’nse
(Troglo’dytes, Anthropopi’thecus troglo’dytes),
den mindre och bäst kända av de två
afrikanska människoaporna. Gamla hanar kunna
nå en kroppslängd av 1,7 m, honorna sällan
mer än 1,3 m. Liksom de övriga
människoaporna går s. till hälften upprätt och stödd
på knogarna. Den täml. tunna och korta
hårbeklädnaden är mörkt brun till svart, bålen
mindre grov än gorillans, armarna och
händerna långa med svag tumme, huvudet täml.
brett, näsan platt, läpparna tunna, rörliga
och framskjutande, öronen äro stora och
likna människans. Den egentliga s. el. g a
m-biaschimpansen finnes i
Guineaområ-det, men närstående former, som numera vanl.
räknas som särskilda arter, förekomma i
Kon-goområdet ända till de stora sjöarna. S.
lever i små skaror i skogstrakterna vid floderna
och i bergen. Födan utgöres av frukter,
knoppar, skott och rötter men även av insekter,
ägg o. dyl. S. bygger bon i träden, klättrar
skickligt men vistas också gärna på marken.
S. är mildare och fogligare till lynnet än
gorillan, är lättare att tämja och visar större
läraktighet än andra människolika apor. I
Siwalikbergens pliocena avlagringar
(Ostin-dien) har anträffats en apa, som står den nu
levande s. mycket nära och visar, att s.
liksom många andra nu i etiopiska regionen
levande djur är av orientaliskt ursprung. T. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
