Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schimpans, Chimpans - Schimper, Andreas Franz Wilhelm - Schimper, Karl Friedrich - Schimper, Wilhelm - Schimper, Wilhelm Philipp - Schinasi, Ibrahim - Schindler, Anton - Schinkel, Bernt von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Schimper—Schinkelj B. v.
458
Schi’mper, AndreasFranz Wilhelm,
tysk botanist (1856—1901), son till W. Ph. S.
Blev 1886 prof, i Bonn och 1898 i Basel. Efter
resor i Västindien, Venezuela, Brasilien,
Nordamerika, Ceylon och
Java offentliggjorde
han i serien Botanische
Mittheilungen aus den
Tropen 1888—91
viktiga studier över
förhållandet mellan
växter och myror,
Amerikas epifyter och den
indomalajiska
strand-floran. I sitt stora,
briljant skrivna och
illustrerade arbete
»Pflanzengeographie
auf physiologischer
Grundlage» (1898) skildrade S. hela jordens
vegetation, sedd ur ekologiska synpunkter.
1898—99 deltog S. i den tyska djupha
vsexpe-ditionen med »Valdivia»; hans eftei lämnade
anteckningar ha offentliggjorts i de botaniska
banden av dess »Wissenschaftliche
Ergeb-nisse». C. S-g.
Schi’mper, Karl Friedrich, tysk
botanist (1803—67), bror till W. S. Upptäckte
1834 den matematiska lagbundenheten i
växternas bladställning; hans undersökning
offentliggjordes 1835 i »Flora» av Alexander
Brann (se d. o.; därav namnet
»Schimper-Braunska teorien»). G. S-g.
SchFmper, Wilhelm, tysk
forskningsresande (1804—78), bror till K. F. S. Företog
vidsträckta resor och hopbragte stora
samlingar i Algeriet, Egypten och Abessinien.
Han var en tid ståthållare i en abessinsk
provins och råkade under ett inbördeskrig på
1840-talet i långvarig fångenskap. Han
lämnade viktiga bidrag till kunskapen om nämnda
länder. C. S-g.
Schhmper, Wilhelm Philip p, tysk
botanist och växtpaleontolog (1808—80), kusin
till K. F. S. och W. S.; prof, vid univ. i
Strass-burg. Grundläggande för kännedomen om
mossorna äro hans verk »Bryologia Europaea»
(6 bd, med suppl., 680 ph, 1836—66) och
»Synopsis muscorum europaeorum» (2:a uppl. 1876).
Som paleontolog författade S. den alltjämt
oumbärliga handboken »Traité de
paléontolo-gie végétale» (3 bd och atlas, 1867—74). C. S-g.
Schina’si, I b r a h i m, turkisk skriftställare
och reformator (1826—71). Studerade vid univ.
i Paris och utgav efter återkomsten till sitt
hemland 1859 en övers, till turkiskt folkspråk
av valda stycken ur den franska litteraturen.
S. blev därmed banbrytare för den nya
litterära skola i Turkiet, som efter hand
genomförde skriftspråkets omläggning till
överensstämmelse med folkets språk och som skapade
en ny turkisk diktning efter europeiska
förebilder. Bland hans förnämsta lärjungar
märktes Kemal (Namik) och Zia pascha. S., som
anses vara den ungturkiska rörelsens
egentlige grundare, lyckades redan på sin tid
genom en av utomordentlig intelligensskärpa
präglad kritik få till stånd flera reformer i
den turkiska statsförvaltningen. G. Rqt.
Schindler, Anton, tysk musiker (1796—
1864), Beethovens oskiljaktige vän och
hjälpare. S. blev domkyrkokapellmästare i
Huvud av ung schimpans.
Mönster 1831, i Aachen 1835 och 1842 åter
i Mönster. Efter Beethovens död blev han
ägare av dennes musikaliska kvarlåtenskap,
som han sålde till preussiska staten. S.
utgav en Beethovenbiografi (1840; flera uppl.),
som ännu är huvudkällan för kännedomen
om Beethoven som människa. — Biogr. av
E. Hüffer (1909). T. N.
Schinkel, Bernt von, militär, historisk
samlare (1795—1882). Ilette urspr.
Bergman, adlades 1840 med sin svärfaders namn,
von S., deltog i fälttågen 1813—14, blev 1822
kapten vid
Generalstaben, 1823
ordon-nansofficer hos Karl
XIV Johan, 1833
dennes adjutant och 1843
överste i armén. Som
adjutant fick S.
konungens uppdrag att
göra omfattande
samlingar av material till
Karl XIV Johans
historia. Dessa, som
beröra Sveriges historia
1771—1844, dock med
huvudvikten lagd på
tiden efter 1809, hade närmast till uppgift
att försvara Karl Johans politik mot de
angrepp, som riktats mot denne, särskilt
i fransk memoarlitteratur. På grundval av
samlingarna uppstod det för Sveriges
1800-talshistoria mycket betydelsefulla verket
»Minnen ur Sveriges nyare historia, samlade
af B. von Schinkel», utg. av S:s brorson C.
W. Bergman (se d. o.) m. fl. (15 dir 1852—81
jämte 3 dir bilagor 1881—83). Det
tendentiösa syftet med detta verk framträder
starkast i de tidigare delarna, varför »Minnena»
som historisk källa i vissa fall måste
behandlas med sträng kritik. Huvuddelen av S:s
stora samlingar bildar den s. k.
Schinkel-ska samlingen i Uppsala univ.-bibl. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
