Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schinkel, Bernt von - Schinkel, Carl Friedrich - Schinopsis - Schinus - Schinz, Hans - Schinznach - Schipkapasset - Schir Ali - Schiraz - Schire - Schirmer, Adolf - Schirmer, Heinrich Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Schinkel, C. F.—Schirmer, H. E.
460
Jfr uppsats av F. W. Morén i Karl Johans
Förbundets Handl. 1927—30, tr. 1930. B. E-r.
Schinkel, Carl Friedrich, tysk
arkitekt och målare (1781—1841), mottog i Berlin
starka intryck av David Gilly och —
alldeles särskilt — av dennes son Friedrich. 1803
—05 reste S. i Italien,
där han studerade de
gamla
byggnadsmin-nena och målade
land-skapskompositioner
med arkitektur,
fantastiska stadsbilder o.
gotiska katedraler. Då
han efter återkomsten
till Berlin ej fick
några arkitektuppdrag,
fortsatte han att måla,
bl. a.
»perspektivisk-optiska» vyer för
panoramor och
teaterde
korationer. Ännu så sent som 1813-—15
målade han panoramabilder (»Moskvas brand»,
»S:t Helena»). Han hade 1810 blivit anställd
som assessor i preussiska
byggnadsförvalt-ningen, där han 1815 utnämndes till
Ober-baurat och 1839 till Oberbaudirektor. Som
målare var S. övervägande romantiker, som
arkitekt klassicist i formen. Hans
byggnads-idéer voro ofta alltför fantastiska för att bli
erkända, och även penningbrist hindrade
utförandet av flera av hans storslagna projekt.
S. fick dock igenom några av sina
monumentalbyggnader i Berlin, vilka ännu stå som den
tyska nyklassicismens förnämligaste
skapelser: Högvakten (1816), Schauspielhaus (1818),
Altes Museum (1823; se Berlin, bild 9, 11,
16). Werdersche Kirche (1824) är gotisk i sina
huvuddrag, men i Bauakademie (första utkast
1831, färdig 1835) har S. slagit in på en ny
väg och förenat gotikens konstruktiva
principer med den klassiska byggnadskonstens
klara yt- och formbildning, alltså försökt att
realisera idéer, som man först i vår tid fullt
förstått. Sannolikt har den resa S. gjorde
1825 till Frankrike, där han mycket
beundrade gotikens kyrkor samt Perciers och
Fon-taines verk, ej varit utan betydelse. I
Bauakademie liksom i flera andra offentliga och
enskilda byggnader från samma period
använde S. oputsat tegel i fasaderna, ett givande
uppslag. — På 1830-talet utförde S. ritningar
till storslagna palats åt grekiske kungen på
Akropolis i Aten och åt ryska kejsarinnan på
Krim; förslagen stannade på papperet. S. var
även verksam som inredningsarkitekt.
Tekniska högskolan i Charlottenburg äger en
mängd ritningar och målningar av S. Hans
arkitekturutkast utgåvos 1820 ff., 1846—49,
1857—58, hans möbelritningar 1835—37 och
1852. I »Grundlagen der praktischen
Bau-kunst» (1834; ny uppl. 1835) samlade S. sina
erfarenheter som arkitekt. — Litt.: A.
Grise-bach, »C. F. S.» (1924; med litt.-anv.); P. O.
Rave, »S:s Skizzenbücher» (i Zeitschrift für
Kunstgeschichte, bd 1, 1932). E. L-k.
Schino’psis (Quebra’chia), sydamerikanskt
trädsläkte av fam. Anacardiaceae, igenkänt
på sina med en lång vinge försedda frukter.
Veden är rödaktig och mycket hård samt rik
på tannin. Se Q u e b r a c h o. G. M-e.
Schinus, sydamerikanskt släkte av fam.
Anacardiaceae. Har små blommor i vippa el.
klase. S. molle, pepparträd, aroeira,
ett träd med parbladiga blad och röda frukter,
erinrar om tårpilen och odlas i
Medelhavsområdet och i subtropiska länder som
prydnadsväxt. Bark och harts av denna o. a. arter
spela mångenstädes roll som läkemedel,
bladen brukas till gulfärgning, och av frukterna
framställas ättika och rusande drycker. G. M-e.
Schinz, Hans, schweizisk botanist (f. 1858),
prof, i Zürich 1892. Har företrädesvis ägnat
sig åt floran i Schweiz
och i Afrika samt bl. a.
utgivit »Beiträge zur
Kenntnis der Flora
von
Deutsch-Südwest-afrika» (1888—90),
»Beiträge zur
Kenntnis der afrikanischen
Flora» (1892—1908),
»Die Pflanzenwelt [-Deutsch-Südwestafri-kas»-]
{+Deutsch-Südwestafri-
kas»+} (3 dir, 1896—
1900), »Conspectus
flo-rae Africae» (1895—•
98; ofullb.; tills, m.
Th. Durand) och »Flora der Schweiz» (2 dir,
1900; 3:e uppl. 1910—13; tills, m. R.
Keller). K. A.
Schinznach [JTntsnak], kurort i schweiz.
kant. Aargau, vid Aar. Svavelkällor. I
närheten ligger borgen Habsburg (se d. o., sp. 229).
Schi’pkapasset, se Sipkapasset.
Schir Ali, emir av Afganistan (1825—79),
se Afganistan, sp. 211.
Schlräz, huvudstad i pers. prov. Fars, i en
konstbevattnad dal i höglandet, 1,580 m ö. h.;
54,000 inv. (1930; växlande
befolkningsupp-gifter). S. var under 1200—1300-talet de
persiska härskarnas residens och en kulturell
medelpunkt i landet; har nu mest betydelse
som stapelort för dalens produkter, opium,
frukt och ett vin, berömt i hela Persien. Ät
n. ö. Persepolis och Pasargadae (se dessa ord).
Schire, flod, se S h i r e.
Schirmer, Adolf, norsk arkitekt (1850—
1930), elev av sin fader, H. E. S. Han
studerade senare i Berlin och Paris. I Oslo utförde
S. ritningarna till bl. a. Nasjonalgalleriets
mittbyggnad, i Trondheim ett par bankhus,
allt i italiensk renässansstil. 1887—1920 var
S. inspektör över statens byggnader i och
kring Oslo samt offentlig konsulent i
bygg-nadsfrågor. A. Bugge.
Schirmer, Heinrich Ernst, tyskfödd
arkitekt, verksam i Norge (1814—87),
utbildad i Dresden och München. På målaren J. C.
Dahls initiativ kom S. till Norge 1838, där
han blev H. D. F. Linstows assistent vid
slotts-bygget i Oslo, särskilt vid inredningen. 1842
fick S. i uppdrag att undersöka Trondheims
domkyrka. Han mätte upp kyrkan och gjorde
tills, m. historikern P. A. Munch grundliga
utredningar, som utgåvos av norska staten
1859. Efter S:s plan påbörjades restaureringen
av domen 1869. Han reste på offentligt
uppdrag 1843 till England, Belgien och Tyskland
för att studera fängelser och sjukhus. Senare
byggde han Bodsfængslet (1843-—49) och
riks-sjukhuset (1874—83) i Oslo samt flera
sjukhus, kyrkor (bl. a. Hamars domkyrka),
privathus m. m. En lång tid samarbetade S. med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
