Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlegel, Dorothea von - Schlegel, Ernst Bernhard - Schlegel, Friedrich von - Schlegel, Gustaaf - Schlei - Schleich, Eduard - Schleich, Karl Ludwig - Schleicher, August - Schleicher, Kurt von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Sehlegel, E. B.—Schleicher
468
Simon Veit (om deras son Philipp Veit se
d. o.), skilde sig 1798 och ingick 1804 nytt
gifte, med Friedrich von Sehlegel (se d. o.),
skrev en del vitterhet. — Se H. Finke, »Über
F. und D. S.» (1918).
Sehlegel, Ernst Bernhard,
skriftställare (1838—96). Var e. o. notarie i
Kammarkollegium men lämnade ämbetsmannabanan.
S. utgav arbeten i heraldik, genealogi och
topografi, dels tills, m. C. A. Klingspor (se d. o.
och Adelsmatrikel), dels ensam. S:s
rnonogr. om Bergkvara utkom 1897.
Sehlegel, Friedrich von, tysk
författare (1772 10/3—1829 12/i), bror till A. W. v. S.
Studerade filosofi och filologi tills, m. sin äldre
bror August Wilhelm. Under S:s första period
var antiken för honom
avbilden av den
fulländade mänskligheten; »Ueber das
Studium der griechischen
Poesie» (1795)
avslutar denna period.
Den ofullbordade »Die
Griechen und Römer»,
I (1797), ett av S:s
förnämsta verk,
utvecklade romantiska
åskådningar (jfr N
y-romantik); S:s
avsikt var ej blott att
ge en vetenskaplig litteraturhistoria utan
också en filosofisk studie över uppkomsten av en
fulländad konst och en estetisk norm, ett
motstycke till Winckelmanns verk om den
grekiska konsten. 1796 hade S. följt efter sin
broder till Jena, där bröderna snart råkade i
strid med Schiller, 1797 flyttade de till Berlin.
Det starka intrycket av Fichtes filosofi,
samarbetet med F. von Hardenberg och
Schleier-macher och den av Dorothea Veit, som 1804
vart hans hustru, ivrigt bedrivna
litteraturpolitiken framkallade en brytning med
klassicismen, och i den av bröderna 1798—1800 utg.
tidskr. Athenäum förkunnades det
nyromantiska programmet. Viktigast av S:s bidrag
voro »Gespräch über die Poesie» och
»Frag-mente» (tills, m. Schleiermacher); i den förra
karakteriserades den moderna poesien och dess
förnämsta representanter med överlägsen
säkerhet; till den »romantiska» poesiens tre
ojämförliga mästare, Dante, Cervantes och
Shakespeare, fogades som jämbördig en
fjärde: Goethe, som först av S. uppfattades
och tecknades i sin världslitterära
betydenhet; i de senare råder fritt den romantiska
ironien. S., romantikens teoretiker, lyckades
kanske bäst som rapsodiker och aforistiker
uttrycka sitt lynne, sina uppslag, kombinationer
och idéer. Hans delvis självbiografiska,
filosoferande roman »Lucinde» (1799) väckte
avsmak genom sina erotiska skildringar och
reflexioner, vilka Schleiermacher fåfängt
försvarade i »Vertraute Briefe» (1800), och
sorgespelet »Alarcos» (1802) föll komplett på
Wei-marteatern trots Goethes beskydd; som vitter
författare nådde ej S. över formell virtuositet.
— Fil. dr och docent i Jena 1800, for han till
Paris, utgav där tidskr. Europa (2 bd, 1803
—05) och studerade sanskrit, vilket ledde till
hans betydelsefulla verk »Ueber die Sprache
und Weisheit der Indier» (1808). I Köln
övergick han 1804 till katolicismen, flyttade
1808 till Wien, där han vart hovsekr. och
författade proklamationer mot Napoleon, var
1815—18 österrikiskt legationsråd i
Frankfurt, följde 1819 Metternich till Italien och
föreläste sedan i Wien och Dresden. Hans
föreläsningar utgåvos i »Ueber die neuere
Ge-schichte» (1811; på sv. 1822), »Geschichte der
alten und neuen Litteratur» (2 bd, 1815; sv.
övers. 1838—39), »Philosophie des Lebens»
(1828; sv. övers. 1834) och »Philosophie der
Geschichte» (2 bd, 1829; sv. övers. 1841); de ge
uttryck åt mystiskt katoliserande tendenser.
— S:s saml. verk utgåvos 1846 i 15 bd,
»Pro-saische Jugendschriften» i 2 bd 1882, »Briefe
von und an Friedrich und Dorothea S.» av J.
Körner 1926. Monogr. av R. Volpers (1917), F.
Imle (1927); F. Gundolf, »Romantiker» (1930).
Jfr litt. till Sehlegel, A. W. von. R-n B.
Sehlegel, Gustaaf, holländsk sinolog (1840
—1903), prof, i Leiden 1877. Utgav förutom
tolkningar av kinesiska texter och en
»Ne-derlandsch-chineesch wordenboek» (4 vol., 1884
—91) ett flertal avh. över kinesisk etnografi
och äldre östasiatisk geografi. Sin
huvudinsats gjorde han i tidskr. Troung Pao, som han
grundade tills, m. Henri Cordier 1890 och
ledde till sin död. B. Kgn.
Schlei [Jlai], da. Slien, en 38 km lång,
flod-liknande fjord av Östersjön på Schleswigs ö.
kust. Vid dess inre del ligger staden
Schleswig. Segelbar för mindre fartyg.
Schleich [fläi^l, E d u a r d, tysk
landskapsmålare (1812—74), en förelöpare till det
moderna stämningsmåleriet. Bland hans
många verk må nämnas »Dimmig morgon vid
Starnbergsjön» (1860; Schackgalerie i
München) och »Månskensnatt vid Rotterdam»
(Germanisches Museum, Nürnberg).
Schleich [J*lai^], Karl Ludwig, tysk
kirurg (f. 1859), sjukhusläkare i Berlin, har
utarbetat goda metoder för lokalbedövning vid
kirurgiska operationer. T. R.
Schleicher [Jläi^er], August, tysk
språkvetenskapsman (1821—68). Blev 1850 prof, i
Prag och 1857 i Jena. S. utgav flera arbeten
på de baltisk-slaviska och germanska
språkens område, men
hans huvudarbete är
»Compendium der
ver-gleichenden Grammatik der
indogermani-schen Sprachen» (2 bd,
1861—62; 4:e uppl.
1876). Hans däri
nedlagda åsikter blevo
dominerande inom
språkvetenskapen till
mitten av 1870-talet, och
S. nämnes på grund
härav vid sidan av
Bopp och Brugmann
(se dessa ord) som en av den jämförande
språkforskningens grundläggare. J. Ch-r.
Schleicher [Jlåi^er], Kurt von, tysk
militär (f. 1882). Var 1914 kapten i
generalstaben och tillhörde under världskriget
högkvarteret som chef för
generalkvartermästarens kansli med undantag för ett kommando
i Galizien 1917. S. blev sedan en av de
drivande krafterna i riksvärnet och genomförde
bl. a. undantagstillståndet 1923—24. Våren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
