Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schmoller, Gustav von - Schnaase, Karl - Schnabel, Arthur - Schnack, Peter - Schnaderhüpfeln (Schnada-) - Schnæbelaffären - Schneckenburger, Max - Schneeberg - Schneekoppe - Schneevoigt, Georg Lennart - Schneidemühl - Schneider, Camillo Karl - Schneider, Friedrich - Schneider, Joseph Eugène - Schneiderflygtävlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Schnaase—Schneiderflygtävlingen
496
rien, än han egentligen var. Till S:s
70-års-dag utgavs en festskrift (2 bd, 1908). E. H. T.*
Schnaase [/nä^e], Karl, tysk
konsthistoriker (1798—1875), en av Hegels lärjungar,
blev 1826 assessor i Königsberg, därefter
pro-kurator i Düsseldorf och var 1848—57 råd i
högsta domstolen i Berlin, överlägsen i
historisk blick och filosofisk uppfattning, blev
S. en av det vetenskapliga konststudiets
grund-läggare i Tyskland. S:s huvudverk är
»Geschichte der bildenden Künste» (7 bd, 1843—
64; 2:a uppl., 8 bd, 1865—77). G-gN.*
Schnäbel, Arthur, tysk pianist (f. 1882).
S. är bosatt i Berlin och har flera gånger
kon-serterat i Stockholm. Han har även
komponerat kammarmusik.
Schnack, Peter, se Snack, P.
Schnäderhüpfeln (S c h n ä d a-), ett slags
skämtsamma el. satiriska fyrversiga strofer,
som improviseras och sjungas av en bayersk
och en österrikisk alpbo i dialog, varvid den
senare besvarar den förre. — Se R. Steffen,
»Enstrofig nordisk folklyrik» (1898).
Schnæbeleaffären [Jnäbele’-], en fransk-tysk
gränskonflikt 1887. En fransk
gränspoliskom-missarie, Schnæbele, hade stått i
förbindelse med en för Frankrikes räkning i
Tyskland verksam spion, varför order
utfärdades om Schnæbeles häktning, om han
anträffades på tyskt område. Genom en fälla
lockades han över gränsen och fasttogs, vilket
gav anledning till kraftiga franska
föreställningar i Berlin. Då Bismarck besvarade dessa
med att skyndsamt frige den häktade, därför
att denne av en tysk kollega inbjudits till ett
sammanträffande i tjänsteärenden och således
måste anses ha fått tysk lejd, undveks all
anledning till fortsatta slitningar, men
samtidigt undgick Bismarck att inlåta sig på den
ömtåliga frågan om gränskränkningen och om
tyska riksrättens från franskt håll bestridda
kompetens att åtala och döma en fransk
undersåte för handlingar, som begåtts utanför
franskt område. Boulangisterna och den av
Déroulède ledda patriotligan sökte visserligen
hetsa franska regeringen till att betrakta
händelsen som en medveten provokation av
Bismarck, bevisande nödvändigheten att »taga
kriget» ju förr dess hellre, men i allm.
behandlades affären i båda ländernas press
ganska moderat. Efteråt har den dock ofta
framförts som ett bevis för de fransk-tyska
förbindelsernas ömtåliga karaktär. — Jfr P.
Albin, »La paix armée» (1913). V. S-g.*
Sehne’ckenburger [-borgor], Max, tysk skald
(1819—49). Skrev 1840 »Die Wacht am Rhein»,
som 1870—71 i Karl Wilhelms (d. 1873)
tonsättning blev en tysk nationalsång.
Schneeberg [Jnè^ärk]. 1. (Wiener
Schnee-b e r g.) Högsta toppen i Niederösterreich, i
Kalkalperna, 2,075 m ö. h.; skiljes av den
trånga Höllental från Raxalpe (2,009 m).
Bergbana från Puchberg. Mycket besökt
turistort. — 2. Högsta bergstoppen i Krain,
se Monte Nevoso.
Schneekoppe [Jn^kåpa], se
Riesenge-b i r g e.
Schneevoigt [JnöTåjkt], Georg Lennart,
dirigent (f. 1872 8/u). Föddes i Viborg,
Finland, utbildade sig först till violoncellist,
företog flera konsertresor och vann högt anseende
som virtuos, övergick vid sekelskiftet till di-
rigering och verkade som ledare av
symfoniorkestrar i Riga och München, 1910—13 vid
stadsorkestern i Helsingfors, 1915—24 som
förste dirigent vid
Konsertföreningen i
Stockholm, där han
nedlade ett
plikttroget, högt uppskattat
arbete som tolkare av
såväl tyska klassiska
mästare som nyare
tonsättare. Har sedan
verkat som dirigent
bl. a. i Oslo och Malmö
samt gästdirigent i
Tyskland, England och
Amerika. 1932
dirigent för
orkesterför
eningen i Helsingfors (efter Kajanus). —
Sedan 1898 g. m. pianisten Sigrid
Ingeborg Sundgren (f. 1878), som uppträtt
på konsertturnéer och vunnit högt anseende
som konstnär. T. N.
Schneidemühl [Jnai’-], po. Pila, huvudstad i
preuss. prov. Grenzmark Posen-Westpreussen,
nära polska gränsen; 37,299 inv. (1925).
Viktig järnvägsknut.
Schneider [JnaFdar], Camillo Karl,
tyskfödd botanist och trädgårdsman (f. 1876),
verksam i Österrike. Har utgivit talrika
arbeten, ss. »Dendrologische Winterstudien»
(1903), »Illustriertes Handwörterbuch der
Botanik» (1905; ny uppl., utg. av K. Linsbauer,
1917), »Illustriertes Handbuch der
Laubholz-kunde» (2 bd, 1906—12) samt åtskilliga
populära trädgårdshandböcker (tills, m. E. Silva
Tarouca m. fl.). K. A.
Schneider [JnälMør], Friedrich, tysk
tonsättare (1786—1853), hovkapellmästare i
Dessau 1821, grundade 1829 en musikskola,
som snart blev mycket berömd. S. var en
av samtidens högst uppskattade tonsättare,
skrev inom nästan alla musikaliska
konstformer i strängt klassisk stil i Haydns anda.
Berömdast var oratoriet »Das Weltgericht»
(1819). T.N.
Schneider [Jnädä’r], Joseph Eugène,
fransk industriidkare (1805—75), inköpte
tillsammans med sin äldre bror Adolphe S.
metallverken i Le Creusot (se Creusot), vilka han
snart omskapade till
en av världens
förnämsta anläggningar. 1845
valdes S. till senator,
och 1851 var han
några månader
jordbruksminister. Livlig
anhängare till andra
kejsardömet, var han
under hela dess tid
led. av lagstiftande
kåren. Han ägnade sig
sedan helt åt
utvecklingen av sina
fabriker. E. A-t.*
Schneiderflygtävlingen [fnädäY-] om ett av
franske flygplanskonstruktören Schneider
instiftat pris ägde f. ggn rum utanför Monte
Carlo och vanns då av Frankrike med en
hastighet av 72,6 km/tim. Denna hastighet
ökades vid S. 1914 av England till 139,6
km/tim. och 1929 av den sedermera omkomne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
