Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schnorr von Carolsfeld, Julius - Schütgen, Alexander - Schoa - Schober, Johann - Schock - Schoddy, Shoddy - Schoen, Wilhelm Eduard von - Schoenberg, Erich - Schoenus - Schola - Schola cantorum - Scholander, Anna - Scholander, Fredrik Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Schnütgen—Scholander, F. W.
500
målningar från Romvistelsen äro »Den
heliga familjen jämte Johannes’ familj» (1818;
Dresdengalleriet), »Bebådelsen» (1820;
natio-nalgalleriet i Berlin). S. blev 1827 prof, i
München och 1846 dir.
för akad. och
målningsgalleriet i
Dresden. I München
utförde han fresker i
det nya residenset:
scener ur
Nibel-ungenlied — många
av dessa återges i
praktverket »Der
Ni-belunge Not» (1843)
—, ur Karl den stores,
Fredrik Barbarossas
och Rudolfs av
Habs-burg historia. Från
hans ålderdom är det verk, som framför allt
gjort honom omtyckt och känd, »Bibel in
Bil-dern» (1852—62; sv. uppl., »Bibliska bilder»,
1864). S. utförde även kartonger till
glasmålningar. Hans »Briefe aus Italien» (från 1817—
27) trycktes 1886. — Monogr. av W. Singer
(1911). — S:s bror Ludwig Ferdinand
S. (1789—1853) är känd som genre-,
historie-och landskapsmålare. G-g N.*
Schnütgen, Alexander, tysk
konstsamlare (1843—1918). Domkapitular i Köln.
Bildade en högst betydande samling av
medel-tidskonst, som han 1906 skänkte till staden
Köln. — Jfr »A. S. zum Gedächtnis» (1919).
Schoa, landskap i mell. Abessinien (jfr d. o.).
Var förr ett självständigt rike men bildar nu
centrala delen av kejsardömet Abessinien med
dess huvudstad, Addis Abbeba.
Schober [/^’bar], J o h a n n, österrikisk
ämbetsman, politiker (1874—1932), polispresident
i Wien 1918. Han var 1921—22
förbundskansler och chef för en ämbetsmannaministär. S.
ledde förhandlingarna
om Burgenland (se d.
o.) och vann åt
Österrike utländska
krediter. S. återgick 1922
till polispresidiet och
undertryckte juli 1927
svåra oroligheter i
Wien. Under
Heim-wehrkrisen 1929
bildade S. 26 sept.
regering, genomdrev en
mindre
författningsre-form, lyckades för en
tid dämpa
partistri
derna och kunde genom olika resor förbättra
Österrikes internationella ställning men tvangs
genom de klerikalas intriger att avgå 25 sept.
1930. Dec. 1930—jan. 1932 var S.
utrikesminister och slöt mars 1931 med Tyskland ett
preliminärt, aldrig ratificerat avtal om
tullunion (jfr Österrike, historia).
Schock, se Chock.
Schoddy, Shoddy, se Konstull.
Schoen [Jön], Wilhelm Eduard von,
friherre, tysk diplomat (f. 1851 3/6). Var först
officer men övergick 1877 till diplomatbanan
och var bl. a. tyskt ambassadråd i Paris 1888
—95. Efter att 1900—05 ha varit envoyé i
Köpenhamn och 1905—07 ambassadör i
Petersburg var han 1907—10 statssekr. för ut-
»Bebådelsen.» Målning av Julius Schnorr von
Carols-feld 1820. I nationalgalleriet i Berlin.
rikesärendena och därefter till krigsutbrottet
1914 ambassadör i Paris. Som bidrag till
världskrigets förhistoria publicerade S.
memoarverket »Erlebtes» (1922). (L-ts.)
Schoenberg [Jo’nbärk], E r i c h, tysk
astronom (f. 1882). Var verksam i Dorpat 1907—18
och i Helsingfors 1920—25, är sedan 1926 prof,
i astronomi vid univ. i Breslau och chef för
observatoriet där. S. har i talrika skrifter
lämnat betydelsefulla teoretiska och praktiska
bidrag till månens och planeternas
fotometriska förhållanden och planetatmosfärernas
byggnad. K. Lmk.
Schöè’nus, bot., se K n a p p - a g.
Schola [skå’-] (av grek, scholé, eg. »vila»,
»ledighet» [för vetenskaplig sysselsättning]),
lat., lärt föredrag, studium o. s. v., även om
lokalen för studiet etc., skola (se d. o.).
Schola cantörum [skå’-], lat., eg.
»sångskola», benämning för påvliga kören i Rom. Jfr
även Basilika, sp. 976. — Namnet s.
upptogs 1896 av en skola i Paris, stiftad av Ch.
Bordes, A. Guilmant och V. dTndy, som
utvecklats snabbt till allmän utbildningsanstalt
och som sådan har statlig karaktär. T. N.
Schola’nder, Anna, se Boberg, Anna.
Schola’nder, Fredrik Wilhelm, konstnär,
författare (1816 23/6—81 ®/5). Blev 1831 elev vid
Konstakad:s byggnadsskola, 1836 e. o.
konduktör vid överintendents- och
Riksmarskalks-ämbetena samt vid slottsbyggnaden. Som
akad:s stipendiat begav han sig 1841 till
Paris samt därifrån, hösten 1843, till Italien.
Under avtecknandet av monument och
byggnader blev färgen ett för honom allt starkare
framträdande element, och småningom växte
arkitekturstudierna ut till bilder i rik
färgskiftning, med växlande och karakteristiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
