Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Schopenhauer, J.—Schott & Söhne
508
Litt.: Monogr. av H. Richert (1920), J.
Vol-kelt (5 :e uppl. 1923); V. Rydberg, »Leibniz’
teodicé och den Schopenhauer-Hartmannska
pessimismen» (»Filosofiska föreläsningar», 2,
1900); A. Ahlberg, »A. S.» (1924); R.
Hohenem-ser, »A. S. als Psychologe» (s. å.). — S:s
porträtt återges på pl. vid sp. 504. G. O-a.
Schopenhauer [Jå’-], Johanna, f.
Trosie-n e r, tysk författarinna (1766—1838), 1784
g. m. bankiren S., efter vars död hon 1806
bosatte sig i Weimar. Hon var moder till
filosofen Arthur S. Hennes romaner (»Gabriele»,
1821; sv. övers. 1824; »Sidonia», 1824, m. fl.)
och reseskildringar voro mycket populära.
Sehorr, Richard Reinhard Emil,
tysk astronom (f. 1867), sedan 1902 chef för
Hamburgobservatoriet Bergedorf. S. har gjort
betydelsefulla organisatoriska insatser samt
genom det stora verket
»Eigenbewegungslexi-kon» och dess fortsättningar sammanfört de
nutida bestämningarna av stjärnornas
egenrörelser. S. har även lämnat många andra
bidrag inom astrometrien (stjärnkataloger) samt
utfört undersökningar under ett flertal totala
solförmörkelser. K. Lmk.
Schott, se S j o 11.
Schott, Otto, tysk kemist (f. 1851).
Upprättade 1884, jämte E. Abbe, i Jena ett på
vetenskaplig grund arbetande, mycket
betydande glasverk (Schott undGenossen).
Schott, Paul Gerhard, tysk oceanograf
(f. 1866). Anställdes 1890 vid Deutsche
See-warte i Hamburg, där han sedan 1903 är
av-delningsföreståndare, erhöll 1906 professors
titel. S. deltog 1898—99 i tyska
djuphavs-expeditionen med »Valdivia» till Atlanten,
Indiska oceanen och Stilla havet och 1902 i
en vetenskaplig färd till de västindiska
farvattnen. Skrev bl. a. »Weltkarte zur
Ueber-sicht der Meeresströmungen» (1898; 5:e uppl.
1917), »Ozeanographie und maritime
Meteoro-logie» (i »Wissenschaftliche Ergebnisse der
deutschen Tiefsee-Expedition», 1902),
»Phy-sische Meereskunde» (1903; 3:e uppl. 1924) och
»Geographie des Atlantischen Ozeans» (1912;
2:a uppl. 1926). A. A.
Schotte [skå’-], Gunnar Viktor,
skogsman (1874—1925), bror till P. A. V. S. och son
till rektorn i Nyköping Gustaf Viktor S.
(1823—88), vilken var känd som läroboks- och
historisk författare. S.
utexaminerades från
Skogsinstitutet 1897,
var 1902—05 assistent
vid Statens
skogsför-söksanstalt och blev
1909 chef för dess
skogsavd. När
anstalten 1913
omorganiserades, blev S. prof, där
och anstaltens chef. I
den skogliga
försöksverksamheten i
Sverige gjorde S.
mycket betydande
insat
ser. Bl. a. tog han initiativ till att till
skogsförsöksanstalten överlämnades ett antal
försöksparker, där försöksverksamheten och
vetenskapliga arbeten av skilda slag kunde
bedrivas i större skala än tidigare, och
åstadkom samarbete mellan svenska och utländska
skogsvetenskapliga institutioner. Som
veten
skapsman ägnade S. sitt huvudintresse åt
skogsföryngrings-, frö- och proveniensfrågor
och författade bl. a. »Lärken och dess
betydelse» (1917), »Ljunghedarnas geografiska
utbredning och produktionsmöjligheter» (1921),
»Tallfröets proveniens — Norrlands viktigaste
skogsodlingsfråga» (1923), »Några norrländska
skogsföryngringsproblem» (1924), en mängd
smärre avh. och populära skrifter samt var
exkursionsledare. S. var sekr. i Svenska
skogs-vårdsföreningen alltifrån dess stiftelse 1902.
Som red. (tills, m. H. Hesselman) för
föreningens publikationer inlade S. stor förtjänst
om den svenska skogslitteraturens utveckling.
— Biogr. i Skogen 1924 samt i
Lantbruks-akad:s Handl. 1925. S-r.
Schotte [skå’-], Per Axel Viktor,
ämbetsman, politiker (1860—1923), bror till G.
V. S. Blev jur. kand, i Uppsala 1886,
läns-notarie i Gävleborgs län 1889 och landssekr.
i Värmlands län 1902.
S. var led. av Andra
kammaren 1909—19
(lagtiman) och
därefter av Första
kammaren till 1921. Han var
led. av
bevillningsutskottet 1909, v. ordf,
i
arbetsavtalsutskot-ten 1910—11 samt led.
av lagutskottet andra
riksdagen 1914—17.
Av Liberala
samlingspartiets förtroenderåd
var S. led. 1909—19
och av Frisinnade landsföreningens
förtroenderåd 1907—21 (dess ordf. 1914—17) samt
ordf, i föreningens verkst. utskott 1907—12
och 1916. S. var civilminister i Staaffs båda
ministärer 1905—06 och 1911—febr. 1914 samt
i Edéns ministär okt. 1917—nov. 1919. Han
utmärkte sig på denna post för initiativ och
ovanlig arbetsförmåga. Bland av honom
framlagda och av riksdagen antagna viktigare
regeringspropositioner märkas: 1906 ang. lag
om medling i arbetstvister, om statens
förvärv av Trollhättefallen samt anläggande av
Trollhätte kraftstation; 1912 om inrättande
av Socialstyrelsen samt om statens inköp av
Södertälje kanal; 1913 ang. allmän
pensionsförsäkring och Pensionsstyrelsens inrättande;
1918—19 om åtta timmars normalarbetsdag
m. m. Till Edénska ministärens stora
för-fattningsreformförslag vid 1918 års urtima
riksdag bidrog han med förslag om allmän och
lika kommunal rösträtt, kommunala
utskylds-streckets inskränkande m. m. S. igångsatte
även utredningar av viktiga frågor, särskilt
av social natur. I aug. 1916 utnämndes S. till
landshövding i Västerbottens län. S:s stora
administrativa arbetskraft togs i anspråk för
ett stort antal statliga utredningsuppdrag.
Sålunda var han led. av sjukkasse- och
under-stödsföreningskommittéerna 1907—10 samt
de-partementalkommittéerna 1908—11 och 1915.
— Litt.: V. Spångberg, »Stora män och
mindre» (2:a saml. 1921). Gl.
Schott & Söhne, musikförlag i Mainz, gr.
1773 av Bernhard Schott (d. 1817); filialer i
Bryssel, London, Paris och Leipzig. S. förläde
Wagners senare musikdramer
(»Mästersång-arne», »Ringen» och »Parsifal») och upptog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
