Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schott & Söhne - Schottisch - Schou, Einar Oscar - Schou, Karl - Schou, Ludvig Abelin - Schou, Peter Alfred - Schoug, Ernst Hjalmar Teodor - Schouler, James - Schoutbynacht - Schouw, Joakim Frederik - Schouwen - Schovelin, Julius Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Schottisch—Schovelin
510
sedan de stora huvudverken av Wagners
efterföljare. T. N.
Scho’ttisch, ty., »skotsk», en runddans i 2/4
takt, närstående polkan; uppkommen på
1840-talet; ej att förväxla med écossaise
(se d. o.). ___ T. N.
Schou [skäu], Einar Oscar, norsk
arkitekt (f. 1877), utbildad vid hantverks- och
konstindustriskolan i Oslo (1898—1900) och
vid Konstakad. i Stockholm (1901—03), där
han praktiserade några år. I Bergen har S.
uppfört den nya teatern, telefonbyggnaden
m. m., i Drammen folkbiblioteket. A. Bugge.
Schou [skau], Karl, dansk målare (f. 1870),
elev av Zahrtmann, har väckt uppmärksamhet
med sina figur- och landskapsmålningar.
Arbeten av S. finnas i konstmuseet i Köpenhamn.
Schou [skau], Ludvig Abelin, dansk
målare (1838—67), bror till P. A. S. Studerade
vid akad. i Köpenhamn och i Rom. Han
hemsände 1866 »Romersk lumpsamlare» och
»Italienska bönder» (museet i Aarhus). Bland hans
övriga arbeten märkas porträtt av slående
karaktärsskärpa samt kompositionerna
»Leu-kothea» och »Hermod hos Hel» (båda 1867, i
Hirschsprungs museum, som även äger flera
skisser, tecknade porträtt och modellstudier).
Märkliga äro hans teckningar med nordiskt
mytologiska motiv, som sakna nordisk
karaktär men äro fantasirika och lidelsefulla
kompositioner, enastående i dansk konst. G-g N.*
Schou [skau], Peter Alfred, dansk
målare (1844—1914), bror till L. A. S. Var från
sin tidiga ungdom köpman, från 1865 bosatt
i Hamburg. Han började sina konststudier
vid akad. i Dresden 1873 och fortsatte dem i
Paris 1874. Hans själfulla målningar med
dämpad färg i känsligt sammanstämda toner
trängde igenom först då konstnären redan var
en åldrande man. Bland hans arbeten märkas
»Allvar» (moder, sittande vid sin sjuke sons
bädd, 1905, i konstmuseet i Köpenhamn;
variant i Nationalmuseum, Stockholm) och
»Självporträtt» (1911, i Nasjonalgalleriet i Oslo).
Monogr. av J. Pedersen (1929). G-gN.*
Schoug [skög], Ernst Hjalmar
Teodor, veterinär (1838—1930). Tog 1861
veterinärexamen, blev 1863 länsveterinär på
Gotland samt var 1882—1911 länsveterinär i
Malmö. S. idkade betydande
författarverksamhet; nämnas må »Några blad ur vår
veterinärhistoria» (1896—97), »öfversigt af
svenska veterinärväsendets historia» (1899) och
»Två veterinärhistoriska studier» (1, »Till
minnet av Carl von Linné», 2, »Peter
Hern-qvist och Sven Adolf Norling», 1910). S. var
en mycket verksam djurskyddsvän. E. T. N.
Schouler [Jödø], J a m e s, amerikansk
jurist och historiker (1839—1920). Blev 1862
advokat i Boston och verkade även som
föreläsare i juridiska ämnen vid flera univ, ss. i
Boston, Washington och Baltimore, och
författare av juridiska handböcker. S. har även
utgivit biogr. över Th. Jefferson (1893) och A.
Hamilton (1901) samt en förtjänstfull
amerikansk historia, »History of the United states
under the constitution» (7 bd, 1880—1913),
omfattande tiden 1789—1897. V. S-g.
Schoutbynacht [boll, uttal sljäu’tbeinal§t],
eg. nattvakt; holländsk sjöofficersgrad, motsv.
konteramiral. Titeln fanns i Sverige till 1771.
S. förde befälet över arriärgardet.
Schouw [skau], Joakim Frederik, dansk
naturforskare och politiker (1789 7/2—1852 28/4).
Studerade först juridik men ägnade sig snart
åt naturvetenskaperna och blev 1821 e. o. och
1845 ord. prof, vid
Köpenhamns univ. samt
1841 dir. för botaniska
trädgården. Genom
sina på egna resor
grundade avh. »De
sedibus plantarum»
(1816; gradualavh.),
»Grundtræk til en
al-mindelig plantegeo-graphie» (2 bd, 1822
—24) och talrika andra
skrifter blev S. en av
den moderna
växtgeografiens grundläggare.
Även för den fysiska geografiens studium har
S. haft stor betydelse genom sina arbeten, ss.
»Specimen geographiae physicae comparativae»
(1828), »Europa» (1832; 2:a uppl. 1835 ; sv.övers.
1838) och »Pröver paa en jordbeskrivelse»
(1851), där han kämpade för geografien som
självständigt ämne och för naturhistoriens
ställning i skolorna. Genom sina
»Naturskildringer» (2 saml., 1837—45; ny uppl. 1856; övers,
till flera språk) bidrog S. verksamt till sin
vetenskaps popularisering. — S. var en av de
liberala oppositionsledarna. I Dansk Ugeskrift
(16 bd, 1831—36 och 1842—46) och dess forts.
Dansk Tidsskrift (5 bd, 1847—51) uttalade
han sig kraftigt för en konstitutionell
författning. 1835 utnämnde konungen S. till
univ:s representant i ständerförsamlingarna
men uteslöt honom 1842. Under de följ, åren
verkade S. ivrigt för danskhetens bevarande
i Slesvig och för den nordiska enhetstanken.
Efter Kristian VIIl:s död (1848) framlade han
tills, m. H. N. Clausen i »Ved tronskiftet» plan
till vallag för en ny riksdag samt till
organiserande av förhållandet till Holstein och
Slesvig; han var ordf, i de sista
ständerförsamlingarna och i den grundlagsstiftande
riksförsamlingen 1848—49 samt blev 1850
landstingsman. Sedan 1841 var S. led. av sv. Vet.-akad.;
1847 erhöll han etatsråds titel. Hans byst
uppsattes 1857 framför universitetshuset. —
Se H. N. Clausen, »J. F. S:s offentlige liv»
(1856), och C. Christensen, »J. F. S.» (1928;
innehåller även S:s självbiografi). C. S-g.
Schouwen [s^äu’ø], ö, tillhörande nederl.
prov. Zeeland, genom vallar skyddad mot
översvämningar; omkr. 228 kvkm, 25,000 inv.
Huvudort: Zieriksee (6,960 inv. 1927).
Schovelin [Jå’-], Jul ius V i 1 helm, dansk
nationalekonom, historiker och politiker (f.
1860). Blev cand. polit.
1882, var 1888—1910
sekr. i
Grosserer-socie-tetets kommitté och
1898—1911 i Den
danske handelsstands
fæl-lesrepræsentation. S.
var chef för
börskontoret 1889—1910,
konsulent i
Grosserer-so-cietetets kommitté 1910
—18 och i
Fællesre-præsentationen 1911—
18, dir. i Hypotekfor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
