Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Schrader, Eberhard - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Sehrader—Schroeder
512
sikringsbanken 1917—20 och kungl.
börskom-missarie 1920—30. S., som tillhör högern, var
stadsfullmäktig i Köpenhamn 1909—17,
folke-tingsman 1910—18 och är landstingsman från
1918. Han har utgivit flera historiska verk,
bl. a. »Fra den danske handels empire» (2 bd,
1899—1900), »Fra kongegunst til selvstyre»
(1917; börsens historia), »Fra den danske
handels renaissance» (2 bd, 1924) och »Tidens hjul
og Tietgen» (1929). P. E-t.
Sehrader, Eberhard, tysk orientalist
(1836—1908), prof., från 1875 i Berlin,
banbrytande kilskriftsforskare. Utgav bl. a. »Die
Keilinschriften und das Alte Testament» (1872;
3:e uppl., av H. Zimmern och H. Winckler,
1903) och grundade Keilinschriftliche
Biblio-thek (6 bd, 1889—1915).
Schram [skram], Peter, dansk sångare
(1819—95). Debuterade 1841 på kungl. teatern
i Köpenhamn och var en utmärkt dramatisk
sångare (basbaryton). Från 1845 var han en
av teaterns främsta konstnärer. Ilan blev 1866
kungl. kammarsångare.
Schratten, geol., se K a r s t, sp. 432.
Schreber, Johann Christian
Daniel von, tysk läkare och botanist (1739—
1810). Var lärjunge till Linné, blev med. dr
i Uppsala 1760 och var sedan 1770 prof, i
Er-langen. Bland S:s arbeten märkas
»Beschrei-bung der Gräser nebst ihren Abbildungen nach
der Natur» (3 dir, 1769—1810) och »De Persea
Aegyptiorum commentationes» (4 dir, 1790—
92). Han utgav även nya uppl. av Linnés
»Genera plantarum» (1789—91) och
»Amoeni-tates academicae» (10 bd, 1787—90). K. A.
Schre’ckhorn [-hårn], G r o s s - S. (4,080 m
ö. h.) och K 1 e i n - S. (3,497 m), två alptoppar
i Finsteraarhorngruppen, Schweiz. Den förra
bestegs f. ggn 1861.
Schreiner [JråFno], O 1 i v e, sydafrikansk
författarinna under pseud. Rolph Iron (1855
—1920), syster till W. Ph. S. Skrev »The story
of an african farm» (1883; sv. övers. 1890),
»Dreams» (1891; sv. övers. 1897), »Dream life
and real life» (1893) och»Trooper Peter Halket»
(1897; sv. övers. 1901), intensiva, kraftiga,
målande skildringar, burna av kristen idealitet.
Hon gifte sig 1894 med S. C. Cronwright.
Delvis i samarbete med honom författade hon
flera politiska ströskrifter, bl. a. mot Cecil
Rhodes. — Biogr. av maken (1924). R-n B.
Schreiner [JräTno], William Philip,
sydafrikansk politiker (1857—1919), bror till
Ölive S. Var son till en till Sydafrika
utflyttad tysk missionär, studerade i Kapstaden,
Cambridge och London, blev 1882 advokat och
fick stor praktik i Kapstaden. Som politiker
slöt han sig till det holländska partiets
moderata flygel, var 1893—96 medlem av Rhodes’
ministär, störtade 1898 ministären Sprigg och
blev Kapkoloniens premiärminister. Vid
boerkrigets utbrott 1899 arbetade han förgäves för
att Kapkolonien skulle intaga en såvitt
möjligt neutral ställning; han avgick 1900. S. var
led. av Kapkoloniens parlament 1893—1900 och
1908—10, blev 1910 led. av Sydafrikanska
unionens senat och 1914 unionens off. ombud
(high commissioner) i London. V. S-g.
Schreker, Franz, österrikisk tonsättare (f.
1878), lärare i komposition vid musikakad. i
Wien 1911, dir. för musikhögskolan i Berlin
1920. Som kompositör har han vunnit högt
anseende, ehuru stilarten ofta klandrats.
Utan att helt ansluta sig till den nya
ato-nala skolan har han upptagit vissa av
fu-turismens oregelbundenheter I sina
senaste verk visar han
en mera måttfull
neoklassisk stil. Stor
uppmärksamhet väckte
hans opera »Der ferne
Klang» (1912;
»Klangen i fjärran», Sthlm
1927); av senare
operor märkas »Die
Ge-zeichneten» (1918) och
»Die Orgel oder
Li-lians Verklärung»
(1928), av övriga verk
en kammarsymfoni
för 23 soloinstrument
(uppf. i Sthlm 1920), »Ekkehard», symfonisk
uvertyr för orkester och orgel,
»Schwanenge-sang» för blandad kör och orgel, pantomimen
»Der Geburtstag der Infantin». — Biogr. av
P. Bekker (1919), J. Kapp (1921) och R. S.
Hoffmann (s. å.). T. N.
Schreuder [skrö’-], Hans Paludan Smith,
norsk missionär (1817—82). Utgick 1843 som
missionär till Sululand och inträdde 1846 i
norska missionssällskapets tjänst. Från 1850
fick han fast fot i Sululand. Då det växande
arbetet krävde en starkare organisation,
invigdes S. 1866 till biskop. 1867 företog han
en resa till Madagaskar, vilken resulterade i
norska Madagaskarmissionen. En konflikt med
sällskapet ledde till hans utträde 1873, men en
särskild kommitté i Norge ställde sig bakom
hans arbete, som efter hans död fortsattes av
bl. a. bröderna N. och H. Astrup. G. Lbrg.
Schrevélius [skre-], Fredrik Gustaf
Georg, rättslärd (1799—1865), blev 1844
prof, i Lund. S. åtnjöt som juridisk författare
betydande anseende. Särskilt känd var hans
»Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande
civilrätt» (3 dir, 1844—49; 2:a uppl. 1851—58;
d. 1 i 3:e uppl. 1872, av Ph. Humbla). S. skrev
även »Lärobok i Sveriges allmänna nu
gällande civilprocess» (1853) m. m. C. G. Bj.
Schrifterz, Schrifttellür, miner., se Guld,
sp. 1245.
Schrodérus [skrå-], Ericus Benedicti,
skriftställare, boktryckare (d. 1647), bror till
Johan Skytte. Blev skolrektor i Nyköping
1604, korrektor på kronans tryck och kungl.
translator 1612 samt fick 1630
tryckeriprivilegium. Han skrev även egna arbeten men är
mera känd som översättare, bl. a. av Johannes
Magnus’ svenska historia (1620), Livius’
romerska historia (1626) och L. Osianders
kyrkohistoria (1635).
Schrodérus [skrå-], Ericus Johannis,
lexikograf (d. 1639). Blev fil. mag. i Uppsala
1635, sändes s. å. till J. Messenius för att
inhämta underrättelser om »Scondia» och
återvände efter dennes död 1636 till Stockholm
och Uppsala. S:s »Dictionarium quadrilingue»
(på sv., ty., lat. och grek.) utgavs 1929 (med
inl.) av B. Hesselman. B. H-d.
Schrodérus [skrå-], Johan Bengtsson,
se Skytte, Johan.
Schroeder [JröMor], Leopold von, tysk
indolog (1851—1920), blev 1894 prof, i
Innsbruck och 1899 i Wien. S. skrev helst jäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
