Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Schwappach—Schwartz
536
att utföra en 85 m lång fris över korstågen,
sökte han sammansmälta antikt och
romantiskt. I gavelgruppen för Walhalla vid
Regensburg, »Hermannsslaget», tog det
romantiska överhand. Han
lyckades i regel bäst
med figurer ur
medeltiden. Som hans
huvudverk anses den
kolossala, 20,5 m höga
»Bavaria» framför
Ruhmeshalle (se
München, bild 15) och
Goethemonumentet i
Frankfurt a. M. Till
det relativt bästa han
i denna väg utförde
höra 12 förgyllda
bronsstoder av
bayer
ska konungahusets förfäder — bland dem
Karl XII — i tronsalen i slottet i
München. Något större konstvärde äger ej
Karl XIV Johans staty i Norrköping (se d. o.,
bild 5; statyn avtäckt 1846), som beställdes
från S. på grund av att han arbetade så fort
och billigt —- en beställning, som väckte
mycken harm inom den svenska konstnärsvärlden.
S. erbjöd sig sedan förgäves att utföra Karl
Johans ryttarstaty för Stockholm. G-g N.*
Schwa’ppach, Adam Friedrich, tysk
skogsman (1851—1932). Blev prof, i
skogshushållning 1881 vid univ. i Giessen och
1886 vid skogshögskolan i Eberswalde,
tilllika ledare för skogsavd. av
skogsförsöksvä-sendet där. S:s viktigaste skrifter behandla
skogsförsöksväsendet, särskilt skogens
tillväxtförhållanden. G. Sch.’
Schwarte, Max, tysk militär och
militärskriftställare (f. 1860). Blev ingenjörofficer
1880, generalstabsofficer 1896 och under
världskriget generallöjtnant och chef för en
inf.-fördelning. S. är framstående
militärförfattare och har bl. a. skrivit »Die Technik im
Weltkriege» (1920), »Die Technik im
Zu-kunftskriege» (1923) och utgivit »Der grosse
Krieg» (hittills 8 dir, 1920—25). M. B-dt.
Schwartz, Christian Friedrich, tysk
missionär (1726—-98), utbildades i Halle,
anställdes i dansk-halleska missionens tjänst i
Sydindien och verkade där oavbrutet nära ett
halvt sekel, huvudsaki. i Trichinopoly och
Tanjore men även i Tinnevelly. S. förvaltade
riket Tanjore under en del av furstens
omyn-dighetstid. Trankebarmissionen utvidgades
betydligt genom S:s insatser. — Litt.: Elin
Silén, »Chr. Fr. S.» (1924). G. Lbrg.
Schwartz, Eugène, skolman,
språkvetenskaplig och pedagogisk författare (1847—
1914), son till G. M. S. och M. S. S. Blev
fil. dr och docent i nordiska språk vid
univ. i Uppsala 1875, upprättade 1882
Östermalms läroanstalt för flickor och ledde
denna med stor framgång till 1910. S. vann
allmänt anseende som administratör och
pedagog och var 1901—14 huvudred, för
Pedagogisk Tidskrift. Bland hans skrifter må
nämnas »Äldre Vestgötalagen. Normaliserad text»
(1876; tills, m. A. Noreen), »Några
anmärkningar om uppfostrans begrepp och mål» (i
»Ät minnet af Chr. Jac. Boström», 1897) och
»Esaias Tegnérs ställning till vissa
pedagogiska och vittra tidsströmningar» (1903). Fr. Sg.
Schwartz, Gustaf Magnus, fysiker och
högskolelärare (1783—1858), f. i Helsingfors.
Studerade vid Äbo
univ., flyttade till
Sverige och
avancerade där till överdir. vid
Kontrollverket (1816).
1809 utnämndes S. till
prof, i fysik och
teknologi vid Vet.-akad.
och var 1825—45 dir.
vid det huvudsaki.
efter hans egen plan
inrättade Teknologiska
institutet. S. gjorde
åtskilliga
uppfinningar av praktisk
bety
delse, bl. a. en efter honom benämnd ugn för
vedkolning. G. H-r.
Schwartz, Johan David, se Swartz, J. D.
Schwartz, Johan Georg Frans, dansk
målare (1850—1917), elev vid konstakad. i
Köpenhamn 1866—72. S. målade ofta bibliska
motiv, t. ex. »Job och hans vänner» (1874) och
»Sjuka söka bot hos Jesus» (1876), några
dylika utförda i kyrkor, bl. a. »Kristus visar sig
för sina lärjungar» (i Lukaskyrkan,
Köpenhamn) och »Kristus i Getsemane» (i Nörre
Sundby kirke, Danmark), men även
mytologiska och historiska ämnen (dekorationer i
Ny Carlsberg glyptotek och
Frederiksborg-museet). Han var även flitig illustratör och
grafiker. Hans självporträtt (1903) finns i
Köpenhamns konstmuseum. E. L-k.
Schwartz, Marie Sophie, f. Birath,
författarinna (1819—94), 1840 g. m. G. M. S.
Hon debuterade 1851 med romanen
»Förtalet», som följdes av ett 40-tal bd, av vilka
»Mannen af börd och
qvinnan af folket»
(1858), »Arbetet
adlar mannen» (1859),
»Positivspelarens son»
(1863) torde vara mest
kända. Hon
påverkades först starkt av
Onkel Adam och den
samtida franska
tendensromanen, sedan
mer av den engelska
(Julia Kavanagh,
Dickens). Driven
berättare, blev hon ytterst
populär både i Sverige och Tyskland; några av
hennes verk äro utg. blott på tyska. Hennes
arbeten ha 1913 ff. utkommit i mycket spridda
och lästa billiga upplagor. — Biogr. av B.
Schöldström i kalendern Svea 1895. K. W-g.*
Schwartz, Victor, ingenjör, industriman
(1843-1912), son till G. M. S. och M. S. S.
Utexaminerades från Teknologiska institutet 1863,
var anställd vid S. J. till 1873, disponent vid
Utö gruvor till 1880 och vid a.-b. öfverums bruk
1879—93. S. blev 1893 verkst. dir. och chef
för Vallåkra stenkols-a.-b., då ägare av
Bil-lesholms stenkolsgruvor. Han var själen i
strävandena att sammansluta den i flera
smärre företag splittrade skånska
stenkols-industrien och medverkade kraftigt till
bildande av Billesholms-Bjuvs a.-b. 1895, dess
förening med Höganäsbolaget 1903 i
Höganäs-Billesholms a.-b. och sistnämnda koncerns
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
