Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwendener, Simon - Schwengeln, Georg von - Scherin - Schwerin, von, släkt - Schwerin, Claudius - Schwerin, Curt Christoph von - Schwerin, Fredrik Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Schwendener—Schwerin, F. B. v.
560
Schwe’ndener, Simon, schweizisk botanist
(1829—1909). Blev 1867 professor i Basel och
1878 i Berlin. Genom sina avh. »Das
mecha-nische Prinzip im anatomischen Bau der
Mo-nokotylen» (1874) och
»Mechanische Theorie
der Blattstellungen»
(1878) bevisade han,
att växternas
stödjande vävnadselement
äro fördelade enl.
mekanikens allmänna
lagar och att bladens
spiralställning
likaledes vilar på
mekanisk grundval. Än
mer uppmärksamhet
väckte S. genom
»Un-tersuchungen über den
Flechtenthallus» (1860) och »Die Algentypen
der Flechtengonidien» (1869), vari bevisades,
att lavarna icke äro enhetliga organismer
utan sammansatta av svampar och alger (se
Lavar, sp. 872). Led. av sv. Vet.-akad.
(1893). E-kN-d.
Schwengeln, Georg von,
fortifikations-officer, kartograf (födelse- och dödsår okända).
Var verksam i svensk tjänst i
östersjöprovinserna från början av 1620-talet, konfirme
rades 1626 som polsk translator, utförde
värdefulla kartor över Livland, Estland och ösel
(1634 även över Kurland) och kallas 1628
»geographicus». S. blev fältkvartermästare
vid armén i Livland 1629 (svensk adelsman
1631), generalkvartermästare vid livländska
fältstaten 1635 och var fältkvartermästare i
Estland, Livland och Ingermanland 1642—49.
Han var verksam vid fästningsbyggena och
fick under Karl X Gustavs krig 1655 patent
att värva folk i Finland, blev 1656
dragonöverste och deltog i kriget mot Danmark. S.
kallas senare generalmajor och levde ännu
1667. Wdt.
Schwerin, huvudstad i fristaten
Mecklen-burg-S., vid Schwerinsjön; 46,322 inv. (1925).
Flyghamn. På en ö ligger f. d.
storhertig-liga slottet, uppf. 1845—58 i renässansstil;
museum sedan 1921. Staden har domkyrka
(från 1300-talet), konstmuseum, regeringsbibl.
(239,000 bd), statsarkiv m. m. — S. är en
gammal vendisk ort, först omnämnd 1018 (Zwarin),
och fick stadsrättigheter på 1160-talet av
Henrik Lejonet.
Schwerin, von, svensk, urspr. pommersk
adelssläkt, känd från 1200-talet. Ätten
fortlever även i Tyskland; till Sverige inkommo
grenar redan på loOO-talet. Philip Bogislav
von S. (1687—omkr. 1736) var i preussisk
och dansk krigstjänst och från 1710 i svensk
(överste för Bremiska dragonreg:tet). Han
blev generalmajor av kavalleriet 1715 och
frih. 1717, deltog i norska fälttåget 1718, blev
överste för garnisonsreg:tet i Halland 1725
och gick sedan i rysk och kejserlig tjänst. På
hans friherrliga n:r adopterades 1779 en hans
brorson. Denne sistnämndes sons,
hovstallmäs-taren frih. Werner Gottlob von S:s
(1772—1840), maka var Martina von S. (se
nedan). Deras son ryttmästaren frih. J u 1 e s
von S. (1810—80) köpte 1844 Skarhult i
Skåne, var en skicklig lanthushållare och
inflytelserik riksdagsman på riddarhuset och
(1867—75) i Första kammaren (ordf, i
bankoutskottet 1869—75). Hans son frih. Werner
Gottlob von S. (1851—1922) på Skarhult
satt 1888—99 i Andra kammaren
(Lantmannapartiet) och 1902—11 i Första kammaren
(moderata partiet; ordf, i bankoutskottet
1908—-11). Om dennes bror frih. H. H. von S. se
nedan. — Jacob Philip von S. (1719—
79), av en annan gren, blev 1747 regeringsråd
i Pommern, 1763 president i Wismarska
tri-bunalet, 1766 greve och efter hattarnas seger
riksråd 1769. Hans son greve CurtPhilip
Carl von S. (1751—1828) blev 1785 överste
för Jönköpings reg:te och räddade 1 sept.
1789, under ryska kriget, svenska hären vid
återtåget från Högfors. Han blev 1792
generalmajor och tog avsked 1801. Om hans bror
F. B. von S. och dennes son W. J. L. von S.
se nedan. — Litt.: L. Gollmert, W. och L.
von Schwerin, »Geschichte des Geschlechts
von S.» (3 bd, 1875—78, jämte 3 bd
Nach-träge, 1889—1928). B. H-d.
Schwerin, C 1 a u d i u s, frih., tysk
rättshis-toriker (f. 1880), sedan 1919 prof, i Freiburg
im Breisgau. Tillhör kretsen av komparativa
rättshistoriker med filologisk skolning. Bland
hans arbeten, av vilka flera ha betydelse även
för nordisk rättshistoria, märkas »Die
altger-manische Hundertschaft» (1907), »Deutsche
Rechtsgeschichte» (1912; 2:a uppl. 1915),
bearbetning av H. Brunners »Deutsche
Rechtsgeschichte», II (1928), »Zur altschwedischen
Eidhilfe» (1919), »Formen der Haussuchung in
indogermanischen Rechten» (1924). K. G. Wn.
Schwerin, Curt Christoph, greve von,
preussisk fältherre (1684—1757); av en tysk
ättgren. Urspr. svensk undersåte, vann S.
sin utbildning i spanska tron följdskriget,
sändes av Magnus Stenbock 1712 till Karl XII
i Bender för att avlägga rapport över slaget
vid Gadebusch, blev 1718 generalmajor i
mecklenburgsk tjänst men övergick 1720 i
preussisk samt blev 1740 fältmarskalk och
greve. I de schlesiska krigen var S. Fredrik
den stores förnämste militäre rådgivare. Han
stupade utanför Prag. — Jfr Varnhagen von
Ense, »Leben S:s» (1841).
Schwerin, Fredrik Bogislaus von,
greve, riksdagsman, finansman (1764 6/i0—
1834 9/4); jfr släktövers. Var först militär,
prästvigdes 1786, redan dessförinnan utnämnd
till hovpredikant. S.
blev 1787 fil. mag. i
Göttingen, utnämndes
1788 av konungen
utom förslaget till
kyrkoherde i Sala
och blev kort därpå
kontraktsprost. Efter
statsvälvningen 1809
blev han teol. dr. Sitt
prästkall skötte S.
samvetsgrant men
utan entusiasm.
Utpräglat praktiskt och
ekonomiskt begåvad,
gjorde han sin prästgård till en mönstergård
och sökte påverka allmogen att följa hans
exempel. Han bedrev även vittgående
ekonomiska och historiska studier samt intresserade
sig för vitterhet och uppfostringsfrågor.
Resultat härav var ett häfte »Skrifter i up-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
