Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5G1
Schwerin, H. H. v.—Schwind
562
fostran och allmän cultur» (1805) och
»Grund-linier till staternas historia» (2 bd, 1811—13).
S. hälsade med glädje den nya, fosforistiska
rörelsen och lämnade de unga litteratörerna
betydande stöd, både ekonomiskt och litterärt.
Fr. o. m. 1812 års riksdag deltog han på
rid-darhuset i alla följ, riksmöten, så länge han
levde. Redan vid sin första riksdag gjorde
han sig bemärkt genom att tala emot
indrag-ningsmakten. Vid riksdagen 1815 framträdde
S. som ledare av den nybildade
riddarhusoppo-sitionen, förfäktade, påverkad av engelska
förhållanden, parlamentariska idéer samt krävde
gentemot regeringens frihandelssystem bl. a.
höga skyddstullar för jordbruket. Som ordf, i
det särskilda utskott, som tillsattes för att
behandla frågan om »förlägenheten i den
allmänna rörelsen», utarbetade S. ett »gigantiskt
votum», vilket låg till grund för utskottets
betänkande (tr. 1815; »Om förlägenheten i
allmänna rörelsen»). Tills, m. Askelöf och Livijn
utgav han 1816 tidskriften Läsning till
Utbredande af Medborgerliga Kunskaper, som dock
upphörde efter några häften. S. skrev då i
stället en förträfflig bok, »Bidrag till
kännedom af fäderneslandet» (1817; ny uppl. 1903),
en historisk översikt av svenska varuprisens
och kursens förändringar. Vid riksdagen 1817
—18 blev han ordf, i bevillningsutskottet och
insattes i den viktiga finanskommittén 1822.
S:s aristokratiska och innerst konservativa
sinnelag kunde dock ej i längden följa den
mer demokratiska och radikala strömning,
varåt oppositionsmän som Anckarsvärd och G.
Hierta vid riksdagen 1823 gåvo uttryck. Som
bankofullmäktiges ordf, ägnade sig S. nu
nästan helt åt arbetet på en myntreglering.
Vid riksdagen 1828—30 medverkade han
såsom ordf, i statsutskottet väsentligt till
rea-lisationsfrågans principiella seger. Sina sista
krafter ägnade han på riksdagen 1834 åt
denna frågas slutliga genomförande.
S., vars nobla karaktär ej ens hans bittra
politiska meningsmotståndare förnekade, var
en märklig liberalismens föregångsman;
självständig åt alla håll, förenade S., sällsynt nog,
romantisk idériktning med utpräglat politiskt
frisinne. Ett vackert vittnesbörd om hans
politiska åskådning utgör arbetet »Om
riksdagar i allmänhet samt om några nästa
riksdag förekommande ämnen» (1822). — Bland
»Morgonstunden.» Målning av M. v. Schwind 1858.
S:s övriga skrifter märkas »Författningar
rörande banco-verket i sammandrag och med
anmärkningar» (1828) och »Handlingar angående
silfverköp till realisationens verkställande»
(1831). — Jfr Cecilia Bååth-IIolmberg, »En
svensk storman» (1901), och E. Fahlbeck,
»Hans Järta och F. B. v. S.» (i Personhist.
Tidskr. 1929). E. F-ck.
Schvverin, Hans II u g o 1 d von, frih.,
geograf (1853—1912); jfr släktövers. Blev fil.
dr i Lund 1884, docent i geografi och
statskunskap s. å. och e. o. prof, i geografi och
historia där 1897. S. bereste 1885—87
Central-afrika, särskilt Kongoområdet. Hans
samlingar från resan skänktes till svenska
Vet.-akad. Han blev 1897 Kongostatens
generalkonsul för Sverige och Norge. Av S:s arbeten
märkas »Muhammedanismen i Afrika» (1892),
»De stora upptäckternas tidehvarf» (1900) och
»De geografiska upptäckternas historia» (1905).
Schvverin, Martinavon, f. Törngren,
friherrinna (1789—1875), 1804 g. m. frih. W.
G. von S. (se
släktövers.). Makarna voro
bosatta dels i
Stockholm, dels på
Sirekö-pinge vid Landskrona.
Friherrinnan von S.
förenade med en djup
och omfattande
bildning rika intressen.
Med Nils von
Rosen-stein, C. G. von
Brink-man (se d. o.), Esaias
Tegnér, vars erotiska
närmanden hon
avböjde, m. fl. förde hon
en livlig brevväxling, som vittnar om
betydande receptivitet och hög kultur. — Monogr.
av E. Wrangel (1912). R-n B.
Schwerln, Wilhelm Johan Ludvig
von, greve, militär (1792—1808), son till F.
B. von S. Deltog som underlöjtnant vid Svea
art.-reg:te 1808 i kriget i Finland, visade vid
Oravais 14 sept. prov på lysande tapperhet
och dog av sina sår i Kalajoki 27 sept. S.
har besjungits bl. a. av Runeberg i »Fänrik
Ståls sägner». H. E. P.
Schwind [Jvint], Moritz von, tysk
målare av österrikisk härkomst (1804—71), en tid
elev av L. F. Schnorr von Carolsfeld. Gjorde
1835 en resa till Rom,
började 1836 måla
Amor- och
Psychesa-gan i slottet
Rüdings-dorf och fullbordade
1839 stafflimålningen
»Riddar Kurts
bröllopsfärd» (efter Goethes
dikt; nu i Kunsthalle
i Karlsruhe). 1847 blev
S. prof, vid akad. i
München. Hans
verksamhet där som
målare, tecknare och
ra-derare avbröts endast
av monumental målning på Wartburg 1854
-—55 (freskoserien »Den heliga Elisabets
levnad») och i Reichenhall (tre fresker i
Pfarr-kirche, fullbordade 1864). Bland S:s
stafflimålningar från denna tid märkas
»Symfonien» (avslutad 1852; Nya pinakoteket i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
