Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwind, Moritz von - Schwindt, Petter Theodor - Schwob, Marcel - Schvung - Schwyz - Schwäbische Alb - Schübeler, Fredrik Christian - Schybergson, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Schwindt—Schybergson
564
»Des Knaben Wunderhorn.» Målning av Moritz von
Schwind i Schackgalerie i München.
München) och serien »Askungen» (i olja,
fullb. 1854). Först med dessa målningar, som
utställdes 1855, slog S. fullt igenom hos sina
landsmän. 1857 fullbordades cykeln »Sagan
om de sju korparna» (i akvarell, museet i
Weimar). En mängd småbilder från dessa år
skildrar sagomotiv (t. ex. »Rosen», 1847; i
nationalgalleriet i Berlin) el. naturromantik,
»Rübezahl», som vandrar fram genom skogen,
den älskvärt skildrande målningen »Greve
von Gleiehens hemkomst från korstågen» samt
»Bröllopsresan» — en av de genretavlor, där
S. valde motiv från sin egen tid — och
»Morgonstunden». Flera av S :s bästa arbeten
finnas i Schackgalerie i München. 1863 mottog
han uppdraget att i Wiens nya operahus måla
en serie fresker. Han fyllde loggian med
bilder ur »Trollflöjten» och foajén med Haydns
»Skapelsen» jämte flera bilder ur andra
kompositörers verk (1866). Sist utförde han den
tredje av sina stora sagocykler, »Melusine»
(i akvarell, fullb. 1869; museet i Wien). S. är
en av den tyska romantikens mest
fantasi-begåvade och älskvärda mästare. S:s sagor
äro utg. i reproduktion i flera olika uppl.,
hans freskocykler likaså. »Schwindalbum»
utkom 1880, S:s arbeten i 1,265 avbildningar
i »Klassiker der Kunst in Gesamtausgaben»
(1906). — Jfr monogr. av L. R. v. Führich
(1871), H. Holland (1873), F. Haack (4:e uppl.
1913), O. Grautoff (1905), W. Pastor (1907)
och F. v. Ostini (1926). G-g N. (E. L-k.)
Schwindt, Petter Theodor, finländsk
etnograf (1851—1917). Blev 1892 fil. dr, 1893
intendent vid arkeologiska kommissionen
(nationalmuseum) och utgav flera arbeten,
särskilt rörande folkdräkter. S. tillhörde under
ofärdsåren kagalens styrelse och var led. av
borgarståndet 1894—1906. H. E. P.
Schwob [Jvåb], M a r c e 1, fransk författare
(1867—1905). S. var en grundlärd estetiker
och filolog (avh. om F. Villon och franskt
tjuvspråk, argot) och även en utsökt
konstnär i novellens och den kritiska essäns form.
Hans mystiska föreställningsvärld är helt den
franska symbolismens. Hans lilla mästerverk
»Le livre de Monelle» (1874) ger fin
barnpsykologi, medan novellsamlingarna »Le roi
au masque d’or» (1893), »Vies imaginaires»
(1896) och »La lampe de Psyché» (1904) äro
mer pastischartade. »Spicilège» (1896)
innehåller några av hans bästa kritiska uppsatser.
Monogr. av P. Champion (1927). Kj. S-g.
Schvung (ty. Schwung), fart, kläm, eld.
Schwyz [Jvits], kanton i mell. Schweiz, n. ö.
om Vierwaldstättersjön; 908 kvkm, 62,337 inv.
(1930), därav 98 % katoliker (under biskopen
i Chur) och 98 % tysktalande. S. når i v.
Zug-sjön, i n. Zürichsjön och omsluter Lowerzsjön,
är helt alpland, en av de 4
»skogskanto-nerna». Mellan Vierwaldstättersjön och
Zug-sjön reser sig Rigi (se d. o.), 1,800 m ö. h.,
mellan Zug- och Lowerzsjöarna Rossberg, 1,584
m. Söder om Muotadalen nå bergen över
2,000 m. S. avvattnas genom Muota och Sihl och
skäres av S:t Gotthards- och Rigibanorna.
Huvudnäringar äro boskapsskötsel och
hotellrörelse; vinodling kring Zürichsjön.
Bomulls-och sidenindustri. I S. finnas många kloster
(Einsiedeln, Muotathal m. fl.). S. är en av de
3 urkantoner, som 1291 ingingo förbund.
Författningen är demokratisk. Lagstiftande
makten utövas av kanton srådet, verkställande
makten av ett regeringsråd om 7 led., valda
för 4 år. I S. finnes en kantonsdomstol med 9
led., valda för 6 år. Huvudstad är Schwyz
(8,256 inv. 1930), 517 m ö. h. vid foten och på
sluttningarna av Kleiner Mythen (1,815 m)
och Grosser Mythen (1,902 m). E. L-r.
Historia. S. nämnes f. ggn 972; den
tysktalande befolkningen synes först ha lytt
under greven av Zurichgau, innan den 1240
förklarades riksomedelbar. Under medeltiden
gick kantonen i spetsen för Schweiziska
edsförbundets skapande (se Schweiz, sp.
554). Särskilt bekanta äro S:s långvariga
strider med klostret i Einsiedeln, som 1434
ledde till dess protektorat över klostret och
dess väldiga jordbesittningar. Under
reformationen anslöt sig S. till katolska partiet och
var länge Schweiz’ mest reaktionära och
kle-rikala kanton. 1843 ingick S. i det katolska
Sonderbund och har i förbundsförsamlingen i
allm. framträtt som en förkämpe för
antife-deralistiska strävanden; dess nu gällande
författning är av 1898. B. E-r.
Schwäbische Alb [-alp], dets. som S c h w
ä-bische Jura, seJura 2.
Schübeler, Fredrik Christian, norsk
botanist (1815—92). Blev 1866 prof, vid univ.
och föreståndare för botaniska trädgården i
Oslo. S. undersökte Norges flora och
växtgeografi och befrämjade trädgårdsskötseln.
Skr.: »Die Pflanzenwelt Norwegens» (1873—
75), »Væxtlivet i Norge med særligt hensyn
til plantegeographien» (1879), »Viridarium
nor-vegicum» (3 bd, 1885—-89) m. m. K. A.
Schybergson, finländsk, från Sverige
inflyttad släkt, som urspr. hette Schyberg.
Bröderna E. E. S. och M. G. S. voro söner till
en kusin till Sven Gustaf Schyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
