Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Schücking—Schützenberger
568
S. har därjämte skrivit en snart sagt
oräknelig mängd smärre avh. och uppsatser, dels
i form av en lång serie rektorsprogram av
lärdomshistoriskt innehåll, dels i
populärvetenskapliga samlingar (»Ur gamla papper»,
8 bd, 1892—1908, och »Ur en resandes
anteckningar», 3 bd, 1900—07).
S. har även varit av stor betydelse för den
akademiska undervisningen inom sitt ämne,
vilken han vetat att förläna en mer praktisk
läggning. S. har dessutom ägnat en mycket
stor del av sin tid och sitt intresse åt det
akademiska rektoratet. Ät S. ägnades på hans
50-årsdag en festskrift av vänner och
lärjungar. Hans tryckta arbeten ha förtecknats
av hans dotter Ellen S. i »Bidrag till en
bibliografi öfver H. S:s intill 2 nov. 1915
ut-gifna skrifter» (1915). — Se O. Sylwan, »H. S.»
(i Ord och Bild 1921). A. S-w.*
Schiicking, Levin, tysk författare (1814—
83), skrev dikter samt företrädesvis noveller
och romaner, lättlästa och spännande; de
tidigare ha värde genom realistisk teckning av
hembygden, Westfalen (»Die Ritterbürtigen»,
3 bd, 1845, »Ein Sohn des Volkes», 2 bd, 1849,
o. s. v.), biogr. över Annette von
Droste-Hülshoff, »Lebenserinnerungen» (2 bd, 1886)
m. m. R-n B.
Schiicking, Levin Ludwig, tysk
filolog (f. 1878), sonson till L. S. Blev prof, i
engelsk filologi i Jena 1910, i Breslau 1916
samt i Leipzig 1926. S. är bl. a. banbrytande
Shakespeare- och Beowulfforskare
(»Charak-terprobleme bei Shakespeare», 1919; ny uppl.
1927; »Familie im Puritanismus», 1920, m. fl.).
S. har utgivit en diktsamling, »Lieder und
Balladen» (1909). S. B. L.
Schiicking, Walter, tysk folkrättslärd,
politiker (f. 1875), bror till L. L. S. Blev
jur. dr i Göttingen 1897, professor i
Mar-1921 samt i Kiel 1926.
1930 blev S. led. av
Fasta mellanfolkliga
domstolen i Haag. Han
gjorde sig tidigt känd
som anhängare av
freds- och
skiljedoms-strävandena och
utsattes under världskriget
för ingripande från
militära och civila
myndigheters sida för sina
pacifistiska
uttalanden. Han tillhörde 1919
tyska delegationen vid
fredsunderhandlingar-
1 , 1919—20 led. av na-
tionalförsamlingen i Weimar och 1920—28 av
tyska riksdagen. S. har bl. a. skrivit »Das
Küstenmeer im internationalen Recht» (1897),
»Der Staatenverband der Haager Konferenzen»
(1912), »Der Dauerfriede» (1917), »Die
völker-rechtliche Lehre des Weltkrieges» (1918),
»Das völkerrechtliche Institut der
Vermitt-lung» (1923), »Garantiepakt und
Rüstungs-beschränkung» (1924) och (tills, m. H.
Weh-berg) »Die Satzung des Völkerbundes» (1921;
3:e uppl. 1931). Han har utgivit bl. a. »Das
Werk von Haag» (1912 ff.) samt (jämte M.
Montgelas) »Die deutschen Dokumente zum
Kriegsausbruch» (4 bd, 1919) och är en av
red. för Zeitschrift für Völkerrecht. T. G-l.
Schylander, Carl Gabriel, skådespelare
(1748—1811). Var tullinspektor i Finland men
tog på Gustav III:s tillskyndan 1787
anställning vid Bollhusteatern i Stockholm. S. vann
särskild berömmelse som illusorisk
framstäl-lare av äldre komiska kvinnofigurer. Han
blev syssloman vid Dramatiska teatern,
slutligen med överinspektörs titel. G. K-g.
Schüldt, Fritiof Johannes, målare
(f. 1891 fl/a). Studerade vid Konstakad. 1910
—12 samt i Italien 1922—24 och Frankrike
1928 och 1930—31. Från sina tidigare, i
formen schematiska, Matisseartade målningar
(t. ex. interiör med blå väggar från
Smedsudden) kom S. under Italienresan till en
friare stil. Landskaps- och ateljébilder från
Frankrike och Skåne visa ett intimare
verk-lighetsstudium men också koloristiskt mera
monumental hållning. S. har även målat
figur, porträtt (t. ex. »Läsande kvinna») och
stilleben. E. L-k.
Schürer, Emil, tysk lutersk teolog (1844
—1910). Blev e. o. teol. prof, i Leipzig 1873,
prof, i Giessen 1878, i Kiel 1890 och i Göttingen
1895. Hans stora livsverk var »Geschichte
des jüdischen Volkes im Zeitalter Jesu Christi»
(3 bd, 1898—1901; 4:e uppl. 1909). 1876—80
och 1888—1910 var S. red. för Theologische
Literaturzeitung. (G. A-n.)
Schürmann, Anna Maria von, se
Schur-man.
Schiitt, Stora S. (ung. Csallököz, tjeck.
Velky Zitny Ostrov) och Lilla S. (ung.
Szi-getköz), två låga, välodlade, huvudsaki. av
ungrare bebodda öar i Donau, nedanför
Bra-tislava. Den förra (1,885 kvkm) tillhör
Tjeckoslovakien, den senare (275 kvkm) Ungern.
Schiitz, Heinrich, tysk tonsättare (1585
8/io—1676 6/n). Var Johannes Gabrielis
lärjunge i Venezia 1609—12, blev 1613 organist
i Kassel men flyttade snart till Dresden och
var där
hovkapellmästare från 1617 till
sin död. S. begav
sig på uppdrag av
konung Kristian IV
till Köpenhamn, där
han organiserade
hovkapellet och ledde
musikutövningen vid
hovet. Han vistades i
Danmark 1633—35,
1637 och 1642—44. —
S:s verksamhet för den
protestantiska
kyrkomusiken blev av
utom
ordentlig betydelse. Han byggde upp en egen
konstmusik efter den nya italienska som
mönster. De konstformer han bnvudsakl.
valde blevo de rent luterska: passion och
psalm. Av stor betydelse för
gudstjänst-musiken blevo särskilt hans
»Sympho-niæ sacræ», »Geistliche Konzerte» och
»Psalmen Davids». Av de större cykliska verken
märkas de fyra passionerna efter de fyra
evangelierna, juloratoriet (först 1908 funnet
fullständigt i Uppsala univ.-bibl.), »7 Worte
Jesu» m. fl. En samlad uppl. i 16 bd av hans
verk utkom 1885—94 (redig, av Spitta). —
Biogr. av A. Pirro (1913; på fr.). T. N.
Schützenberger [ tsäbär^e’] (el. S c h n t z e
n-b er ger), Paul, fransk kemist (1827—97),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
