Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schützenberger (Schutzenbeger), Paul - Schützercrantz, släkt - Schützercrantz, Adolf Ulrik - Schützercrantz, Herman - Schäfer, Dietrich - Schäfer, Heinrich - Schäferhatt - Schäferhund - Schäferi - Schäffle, Albert Eberhard Friedrich - Schäktning - Schäs - Schäslong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Schützercrantz—Schäslong
570
från 1876 prof, vid Collège de France. S.
utförde viktiga undersökningar inom organisk,
särskilt äggviteämnenas, kemi; viktig är även
hans upptäckt av reduktionsmedlet
natrium-hydrosulfit (se H y d r o s u 1 f i t). S. utgav
»Chimie appliquée ä la physiologie animale
et au diagnostic animal» (1864), »Traité des
matières colorantes» (2 bd, 1866), »Les
fermen-tations» (1875; 6:e uppl. 1896) och »Traité de
chimie générale» (7 bd, 1879—94). G. S-ck.
Schützercrantz, svensk släkt, urspr. från
Österrike. Läkaren Salomon Schützer
(1676—1760) inkom till Sverige och blev
över-dir. för Kirurgiska societeten i Stockholm.
Hans son Herman Schützer adlades 1769 med
namnet S.; om denne och hans sonson A. U. S.
se nedan. Ätten utdog på manssidan 1913.
Schützercrantz, Adolf Ulrik, militär,
tecknare (1802—54), sonson till H. S. Gjorde
sig känd genom de humoristiska planscherna
»Scener utur soldatlifvet» (1831—32) och
»Teckningar af de svenska kongl. ordens
costymerna» (1832). S:s mest betydande
arbete är »Svenska krigsmaktens fordna och
närvarande munderingar» (1849—53). Av
honom finnes dessutom en prydlig volym med
handtecknade och färglagda dräkter, »Konung
Carl XIV Johans hof- och ordens-costumer»
(1844; i Kungl. bibi.). -m.*
Schützercrantz, Herman, läkare (1713—
1802); jfr släktart. Blev 1743
regementsfält-skär vid Livgardet och livkirurg hos Fredrik
I, 1753 arkiater, 1758 överdirektör över
kirurgien i riket och 1759 stadskirurg i Stockholm.
S. blev med. hedersdr i Lund 1768 och adlades
1769 (hette förut Schützer). Led. av
Vet.-akad. (1748). S. var framstående kirurg och
obstetriker.
Schäfer, Dietrich, tysk historiker (1845
—1929). Blev prof, i Jena 1883, i Tübingen
1888, i Heidelberg 1896 och var prof, i Berlin
1903—21. S. var framför allt kännare av
hansestädernas
historia och skrev bl. a. »Die
Hansestädte und
König Waldemar von
Dänemark» (1879) och
»Die Hanse» (1903).
Han utgav vidare
»Ge-schichte von
Dänemark» (2 bd, 1893—
1902), biogr. »Gustav
Adolf» (1921) och stora
översiktsarbeten, ss.
»Weltgeschichte der
Neuzeit» (2 bd, 1907)
och »Deutsche Ge-
schichte» (2 bd, 1910; 5:e uppl. 1916). Som
framstående urkundsutgivare framträdde S.
bl. a. med 3:e avd. av »Hanserecesse» (9 bd,
1881—1913) och bd 4 av »Hansische
Geschichts-quellen» (1887). S. skrev även en biogr. över
Bismarck (2 bd, 1917). Han var entusiastisk
anhängare av Tirpitz’ flottpolitik och skrev
flera politiska stridsskrifter under
världskriget. Hans tysknationella övertygelse
behärskar i hög grad hans »Kolonialgeschichte»
(1903; 4:e uppl., 2 bd, 1921). S:s minnen,
»Mein Leben», utkommo 1926. B. E-r.
Schäfer, Heinrich, tysk egyptolog (f.
1868). Blev fil. dr 1892 och föreståndare för
Berlins egyptiska museum 1905. S. är en
fram
stående filolog och den förnämste kännaren av
den egyptiska konsten. Av hans talrika verk
må nämnas »Grab- und Denksteine des
Mitt-leren Reichs» (1902—25; tills, m. H. O. Lange,
i Catalogue général... du musée du Caire),
»Ägyptische Goldschmiedearbeiten» (1910; tills,
m. G. Möller och W. Schubart), »Nubische
Texte im Dialekte der Kunüzi» (1917), »Die
Kunst Ägyptens» (1925; 2:a uppl. 1927; i
»Propyläen-Kunstgeschichte», II), »Die
Lei-stung der ägyptischen Kunst» (1929), »Von
ägyptischer Kunst» (2 bd, 1919; 3:e uppl.
1930). G-d L-n.
Schäferhatt (av ty. Schäfer, herde), stor
mjuk halmhatt med fram- och baktill nedböjt
brätte. Kom på modet under 1700-talets
senare del och blev åter modern på 1850-talet,
då emellertid kullen var lägre.
Schäferhund, se Hundraser, sp. 136 med
bild 8 på plansch.
Schäfer! (av ty. Schäfer, herde), fårhjord
med stall och ekonomi. Stamschäferi är
ett s., vars hjord utgöres av någon värdefull
ras, varifrån avelsdjur spridas. C. A. L.*
Schäffle, Albert Eberhard
Friedrich, tysk-österrikisk politiker,
nationalekonom och sociolog (1831—1903). Var tio år
publicist i Stuttgart, blev 1860 prof, i
nationalekonomi i
Tübingen och 1868 i Wien.
Febr.—okt. 1871 var
han handelsminister i
Hohenwarts ministär.
Han ägnade sig
därefter, i Stuttgart,
uteslutande åt
nationalekonomisk och
sociologisk författarverksamhet. Internationellt rykte vann han
genom »Quintessenz
des Sozialismus»(1875;
14 :e uppl. 1906) och
genom sitt huvudarbete, »Bau und Leben des
sozialen Körpers» (4 dir, 1875—78; 2:a uppl.,
2 bd, 1896). Postumt (1906) utgavs »Abriss
der Soziologie». S. tillhörde i stort sett den
historiska skolan (se Nationalekon
o-m i, sp. 745 ff.) och var en positiv
socialpolitiker med en stark dragning åt
statssocialismen (jfr Katedersocialister). I »Die
Steuern» (2 bd, 1895—97) hävdar han, att
skattepåläggningen skall ske i
överensstämmelse med den faktiskt förefintliga förmågan
att betala skatt, och i enlighet med denna
princip skola ej blott direkta (progressiva)
skatter utkrävas utan också indirekta sådana
(på lyxkonsumtion). Ett stort antal monogr.
och uppsatser är samlat i »Deutsche
Kern-und Zeitfragen» (1894; ny följd 1895).
Sedan 1892 (från 1901 jämte Bücher) var S. red.
av Zeitschrift für die Gesamte
Staatswissen-schaft. — Litt.: Ty. monogr. av Eugenie
Fabian-Sagal (1910). E. H. T.*
Schäktning, se Skäktning.
Schäs (fr. och eng. chaise, stol), eg. ett
en-sitsigt, tvåhjuligt åkdon för en häst. Senare
även lättare fyrhjuligt fordon med två
fram-åtvända likadana säten. G. Brg.
Schäslong [-lå’ij] (fr. chaise longue), »lång
stol», numera ett slags vilsoffa med karm vid
ena ändan. S. har i Sverige nyttjats fr. o. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
