Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Schönherr, K.—Schött
576
Schönherr, Karl, österrikisk författare (f.
1869), med. dr, läkare i Wien, har skrivit
karakteristiska dikter och berättelser från sin
hembygd, Tyrolen (»Aus meinem Merkbuch»,
1911; sv. övers. 1912,
m. m.), men är
framför allt känd som
dramatiker, genom
»Sonnwendtag» (1902),
»Erde» (1907),
»Glau-be und Heimat» (1910;
uppf. i Sthlm 1912),
»Der Weibsteufel»
(1915; Sthlm 1916),
»Kinder tragödie»
(1919), »Es» (1923)
m. fl. Med mästerlig
scenisk teknik
förenar S. stor kraft i
framställningen och har behandlat
allmänmänskliga problem med stor och gripande
konst. »Gesammelte Werke» i 4 bd (1927). —
Monogr. av A. Bettelheim (1928). R-n B.
Schöning, Gerhard, norsk historiker (1722
—80). Blev rektor i Trondheim 1751 och utgav
s. å. »Forsög til de nordiske ländes, særdeles
Norges, gamle geographie» samt 1757 (tills, m.
Suhm) »Forsög til forbedringer i den gamle
danske og norske historie». Tills, m. Suhm
och J. E. Gunnerus grundade S. 1760 ett
lärt sällskap (se Norske videns k apers
selskap). 1762 utgav han sin klassiska
»Beskrivelse over den .. . vidtberömte
dom-kirke i Trondhjem» och blev 1765 prof, i
historia och vältalighet vid Sorö akad. »Om de
norskes og endeel andre nordiske folks
oprin-delse» (1769) är inl. till »Norges riges
historie» (3 bd, 1771—81; går till 995). S:s
historiska och antikvariska anteckningar utgåvos
av K. Rygh 1910. Som gehejmearkivarie i
Köpenhamn utgav S. Snorres »Heimskringla»
(med lat. och da. övers., 3 bd, 1777—83;
fortsatt av andra med 3 bd, 1813—26). Monogr.
av L. Daae (1880). K. V. H.*
Schöning, Hans Adam von,
branden-burgsk general (1641—96). Utmärkte sig i
kriget mot svenskarna 1675—79, erövrade
Ückermünde 1676, deltog i den misslyckade
stormningen av Anklam 16 aug. s. å. samt
belägringen av Stettin 1677 och
landstigningen på Rügen 1678 samt ledde 1679
förföljandet av Henrik Horns armé. 1686 stred S. i
Ungern, 1688—89 vid Rhen och blev 1691
sachsisk fältmarskalk.
Schöning, Jakob Marius, norsk
postman, politiker (f. 1856). Var 1889—1900
postmästare i Bergen och senare i Oslo. S. var
handelsminister och sedermera medlem av
statsrådsavd. i Stockholm i andra Hagerupska
ministären 22 okt. 1903—11 mars 1905; att
han och Michelsen 28 febr. 1905 begärde sitt
avsked ledde till ministärens fall. K. V. H.*
Schönleben, JohanBenedikt, frih.,
militär, ämbetsman (1613—1706), f. i Lausitz.
Gick i svensk tjänst, utmärkte sig i
trettioåriga kriget och blev major. Som
generaladjutant och överste för ett värvat
rytteri-reg:te deltog S. med samma förtjänst i Karl
X Gustavs krig och blev fången vid Nyborg
1659. Adlad 1664 och befordrad till
generalmajor av kavalleriet 1676, utmärkte han sig
ånyo i Karl XI :s krig, särskilt vid Lund och
Landskrona; i det senare slaget blev han,
svårt sårad, ånyo fången. 1682—1700 var S.
landshövding i
Göteborgs och Bohus län
och verkade nitiskt
bl. a. för det erövrade
Bohusläns
sammansmältning med
Sverige, indelningsverkets och andra
bördors rättvisa
fördelning, vägväsendets
utveckling samt
lindrandet av krigens
följder och nöden
under missväxtåren. S.
blev frih. 1687 och
s. å. generallöjtnant samt 1696 general. Wdt.
Schönlein [-låin], Johann Lukas, tysk
läkare (1793—1864). Blev 1820 e. o. och var
1824—33 ord. prof, i invärtes medicin i
Würz-burg, kallades 1833 till prof, i Zürich och var
1839—59 prof, i Berlin. S. bekämpade den
inom medicinen förr rådande naturfilosofiska
riktningen och sökte ersätta den med en
exakt, på fysik och kemi grundad forskning.
Han blev även banbrytare för den nutida
kliniken. Bästa kännedomen om S:s medicinska
system får man genom hans av L. Güterbock
redigerade »Klinische Vorträge in der
Cha-rité» (1842). R. T-dt.*
Schönström, svensk släkt. En bror till
biskop Jesper Svedberg adlades 1683 med
namnet S. Dennes son överstelöjtnant Peter S.
(1682—1746) samlade under rysk fångenskap
källor till Nordens historia (jfr Abu-l-Ghazi
Bahadur). Om hans son P. S. (d. 1838) se
nedan. Ätten utdog på manssidan 1848.
Schönström, Peter, militär, politiker (1766
—1838); jfr släktart. S., som 1797 erhöll
överstes avsked, gjorde sig vid riksdagarna 1800
•—30 känd som en av oppositionens flitigaste
debattörer på riddarhuset. 1809 var han
verksam led. av både Mannerheimska klubben och
hemliga utskottet och vid 1812 års riksdag
av konstitutionsutskottet. B. E-r.
Schönthan, Franz von, österrikisk
dramatiker (1849—1913),
skrev oförargliga,
ytterst populära
lustspel, av vilka »Krig
i fred» (1880), »Våra
fruar» (1881), skrivna
i samarbete med G.
Moser, »Roderick
Heller» (1883) och
»Sa-binskornas bortröfvan-de» (1885), skrivna
tills, m. brodern Paul
von S. (1853—1905),
m. fl. ofta uppförts i
Sverige. R-n B.
Schörg [Jork], Franz, tysk violinist (1871
-—1928), elev av Ysaye. Företog talrika
konsertresor, slog sig ned i Bryssel och grundade
där Brysselkvartetten, som skördade lagrar ej
minst i Sverige. T. N.
Schött, Harald Gerhard, zoolog (f.
1861 ®/io), lektor i Linköping 1902—26. S. har
särskilt ägnat sig åt studiet av de lägsta
insekterna: »Zur Systematik und Verbreitung
palæarctischer Collembola» (1893), »Beiträge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
