Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scriver, Christian - Scrophularia - Scrophulariaceae, Lejongapsväxter - Scrotum - Scrub - Scrutin d’arrondissement - Scrutin de liste - Scrutinium - Sct - Scudéry, Georges de - Scudéry, Madeleine de - Scudo - sculps. - Sculpsit - Sculptor regius - Scutellaria - Scutellum - Scutum - Scylla - Scylliidae - Scylliorhinus - Scyphomedusae - Scythrops - s. d. - S. D., S. Dak. - S. de C. - S. D. G. - S. D. N. - Se (kemi) - S. E. - Sea islands - Sealsfield, Charles (Karl) Postl)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Scrophularia—Sealsfield
594
av gammalt populär uppbyggelseläsning
under namnet »Scrivers själaskatt». — Se G.
Rosendal, »Rätte lärare» (1931). E. M. R.*
Scrophularia [-fu-], bot., se F 1 e n ö r t.
Scrophulariäceae [-f u-], Personätae,
Lejon-gapsväxter, stor fam. bland sympetalerna.
Hit höra örter (sällan buskar el. träd) med
mer el. mindre utpräglat ensymmetriska
blommor med vanl. 4 ståndare. Frukten är
kapsel, sällan bär. Släktena Rhinanthus,
Pcdicularis, Melampyrum m. fl. äro
halvparasiter. S. omfattar rätt få gagnväxter.
Läkemedel fås från t. ex. Digitalis och Verbascum.
I trädgårdar och boningsrum odlas arter av
släktena Calceolaria (toffelblomma),
Antirrhi-num (lejongap), Mimulus (gyckelblomster),
Digitalis (fingerborgsblomma) m. fl. G. M-e.
Scrötum, lat., anat., pung, se
Könsorgan, sp. 502.
Scrub [skrab], eng., bot., låg, ständigt grön,
xerofil buskskog, bildad av arter av Acacia,
Eucalyptus, proteacéer m. fl., särskilt i s. och
v. Australien (se d. o., sp. 529). K. A.
Scrutin d’arrondissement [skrytä’ [-darädis-mä’],-] {+darädis-
mä’],+} fr., arrondissemangsval, d. v. s. val i
enmansvalkretsar. Valsättet till den franska
deputeradekammaren har flera ggr förändrats,
tidtals har scrutin de liste (se L i s t v a 1)
använts, tidtals s. (enmansval), vilket nu (1932)
gäller sedan 1927. G. H-n.
Scrutin de liste [skrytå’ do li’st], fr., listval
(se d. o.).
Scruti’nium, lat., noggrann undersökning och
bedömning, t. ex. av sökandes kompetens, av
ett examensprov.
Set, förk. av sankt.
Scudéry [skyderi’], Georges de, fransk
författare (1601—67), bror till M. de S. Var
en båld officer men deltog med liv och själ
i det litterära salongslivet i Paris, där systern
spelade en framträdande roll. Utom preciös
dramatik för Richelieus teater — »La comédie
des comédiens» (1634) och »L’amour
tyran-nique» (1638) — skrev han ett bombastiskt
barockepos, »Alaric ou Rome vaincue» (1654).
För sitt inval i Franska akad. (1650) hade han
meriterat sig genom ett par kritiska avh. om
Corneilles »Cid», men frondupproret, vari han
deltog på Condés sida, medförde kunglig onåd.
— Se E. Perrier, »S. et sa soeur Madeleine»
(1908), och nu senast en monografi av Ch.
Clerc (1929). Kj. S-g.
Scudéry [skyderi’], Madeleine de, fransk
författarinna (1607—1701), syster till G. de S.,
med vilken hon troget höll ihop till 1655, då
han förvisades från
Paris och hon öppnade en
egen litterär salong
efter mönstret av
Hotel de Rambouillet.
I hennes voluminösa
nyckelromaner, först
utgivna under
broderns namn,
»Arta-mène ou le grand
Cy-rus» (10 bd, 1649—53)
och »Clélie, histoire
romaine» (10 bd, 1654
—60), nådde den
pre
ciösa andan kulmen av förkonstling till
såväl språk som innehåll. I »historisk»
förklädnad och inom ramen av en galant odyssé
mellan kärlekens olika etapper skildrades
samtidens kända personligheter, däribland Condé
(Cyrus), drottning Kristina och författarinnan
själv. Mönstret var d’Urfés »Astrée», men
pastoralen hade lyfts till en »heroisk» sfär.
— Se monogr. av R. Ilavard de la
Mon-tagne (1914) samt E. Wrangel, »Drottning
Christina och Le grand Cyrus» (i »Pro
no-vitate», 1898). Kj. S-g.
Scudo [sko’då], förr i Italien gängse
silvermynt, urspr. med en sköld (it. scudo) i
prägeln, av olika värde i de olika staterna: i
Rom = 10 paoli el. 100 bajocchi = 3,60 kr.;
i Sardinien = 5 lire = 3,60 kr.; i det
lom-bardisk-venezianska riket = 6 lire austriache
= 3,73 kr. I f. d. konungariket Bägge
Sici-lierna motsvarade 1 scudo U/s ducato. Nu är i
Italien s. äldre beteckning för ett 5-lirestycke.
sculps., förk. för lat. sculpsit (se d. o.).
Scu’lpsit, förk. sc. el. sculps-, lat., »har
stuckit» (graverat), »har mejslat», term, som
kop-parstickare och bildhuggare använda vid
sig-nering av sina arbeten. — Jfr Delineavit
och P i n x i t.
Scu’lptor règius, lat., kunglig kopparstickare.
Scutelläria, bot., se Frossört.
ScuteTlum, bot., se G r o n i n g, sp. 1095.
Scütum, lat., sköld, särskilt den av
romerska legionssoldater använda; jfr Legion.
ScyTla, lat., se S k y 11 a.
Scyllildae, zool., se II a j a r, sp. 284.
Scylliorhlnus, zool., se Hajar, sp. 284.
Scyphomedüsae, zool., se M a n e t d j u r.
Scy’throps, släkte av gökfåglarnas ordn.
Jättegöken, S. novae-hollandiae, från
Australien, Nya Zeeland och Moluckerna når
en längd av 65 cm och igenkännes på sin
kraftiga näbb. Födan utgöres av insekter. Den
är boparasit liksom den vanliga göken. T. P.
s. d., förk. av samma dag.
S. D., S. Dak., förk. för South Dakota (se
Syd-Dakota).
S. de C., se Föreningen S. de C.
S. D. G., förk. av lat. Soli Deo Gloria, Gud
allena vare ära.
S. D. N., förk. av Société des nations, fr..
Nationernas förbund.
Se, kem. tecken för en atom selen.
S. E., förk. för eng. south east och fr.
sud-est, sydöst.
Sea islands [si’ äiTendz], den låga, bördiga
kuststräckan av Syd-Carolina och Georgia s.
om Savannah, U. S. A., har givit namn åt den
här odlade långstapliga, förstklassiga »Sea
islandbomullen», vilken vunnit anseende som
världens bästa.
Sealsfield [si’lzflld],
Charles, eg. Karl
Postl, österrikisk
författare (1793—1864).
Var munk i Prag,
flydde 1823 till Förenta
staterna och ändrade
namn, återvände 1827
till Europa och slog
sig 1832 ned i Schweiz
men besökte Amerika
flera gånger. — S:s
viktigaste arbeten,
»Tokeah» (på eng.
1828; av förf, själv gjord ty. bearb., »Der
Legitime und die Republikaner», 1833; sv. övers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
