Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sealsfield, Charles (Karl) Postl) - Sealskin - Seans - Seapoysupproret - Seattle - Sebaldus - Sebaot - Sebardt, Carl Wilhelm - Sebaste - Sebastes - Sebastian (martyr) - Sebastian (konung av Portugal)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Sealskin—Sebastian
596
Utsikt över Seattle.
1835), »Lebensbilder aus der westlichen
Hemi-sphäre» (5 bd, 1835—37), »Der Virey und die
Aristokraten» (2 bd, 1834) m. fl., äro miljö- och
karaktärsskildringar från Amerika, stundom
i romanform, städse på social och
folkpsyko-logisk grundval. — Monogr. av A. B. Faust
(1897), E. Soffé (1922) och M. Djordjewitsch
(1931; med bibliogr.). R-n B.
Sealskin [siTskin], eng., äkta säl, värdefullt
pälsverk, framställt av skinnen av vissa
öron-sälar (jfr Pälsvaror och S ä 1 d j u r)
genom avlägsnande av de grova stickelhåren,
varefter endast den täta, sammetslena
bottenullen kvarstår. En imitation är pälsverket
sälbisam, framställt på enahanda sätt av
bisamråttans päls. Detta imiteras i sin tur med
kanin. T. P.
Seans [-a’ns] (fr. séance), sittning;
föreställning (t. ex. spiritistisk) i slutet sällskap.
Seapoysupproret [sTpäls-], se Indien, sp.
527, och S i p a h i.
Seattle [siä’tl], huvudstad i staten
Washington, U. S. A., på 47° 30’ n. br., i vackert läge
på ett backigt näs mellan Puget sound och
Washingtonsjön, vilka äro förenade med en
13 km lång och nära 8 m djup kanal. —
S. började bebyggas 1852, nåddes av Norra
pacifikjärnvägen 1884 och hade 1890 42,837
inv. trots en brand 1889, som härjade större
delen av staden. S:s utveckling gynnades av
nya järnvägsförbindelser, den ökade handeln
på Alaska och Orienten samt Panamakanalens
öppnande 1914. Folkmängden var 1930 365,583,
därav 72,975 utlandsfödda, bl. a. 21,366
skandinaver och 8,448 japaner. — S. har yttre
hamn såväl i Puget sounds vik Elliot bay som
i Washingtonsjön. Affärsdistrikten vid yttre
hamnen ligga delvis på utfyllnader och ha
många skyskrapor. Parkerna äro
utomordentligt vackra, och växtligheten gynnas av det
maritima klimatet. Medeltemp. i jan. 4,4°, i
juli 16,2° C. Ärlig nederbörd 864 mm.
S. är den tredje stora hamnstaden på U. S.
A:s Stillahavskust, dess närmaste stora hamn
till Japan och Alaska. 1929 värderades
importen från utlandet till 217 mill. doll., exporten
till 154 mill., vartill kommer den stora
handeln med Alaska och övriga inlandet. S. har
den största importen för råsilke till U. S. A.
och är medelpunkt för fisket i n. Stilla havet
och Alaskahandeln. S:s industri är
omfattande med över 1,500 fabriker, 40,000 arb. och
ett tillv.-värde av 200 mill. doll.,
bl. a. stora kvarnar, sågverk,
laxkonservfabriker och skeppsvarv.
— S. -är känt för att vara en av
U. S. A:s allra friskaste
storstäder. I S. ligger statsuniv., gr.
1861. H.N-n.
SebaTdus, rom.-kat. helgon, om
vars liv man intet säkert vet,
uppges ha dött 801. Hans dag är 19
aug. S. kanoniserades 1425 och
valdes till Nürnbergs
skyddshelgon. Se V i s c h e r, P.
Sebaot, »härskaror», en i G. T.
förekommande bestämning till
Israels Gud enl. den i det äldre
Israel starkt betonade
uppfattningen, att han var en krigsgud.
»Herren är en stridsman.»
Närmast åsyftades väl Israels
härskaror men sedan även ängla- och
stjärne-hären, och uttrycket »härskarornas Gud»
betecknade då Herren som den absolute, över
himmel och jord upphöjde härskaren. S. H-r.
Sebardt, Carl Wilhelm, apotekare (1841
—1918). S. innehade från 1865 apoteket
»Lejonet» i Stockholm och blev s. å.
hovapotekare. Som ordf, i Apotekarsocieteten 1878—
1906 och led. av åtskilliga kommittéer intog
han en ledande ställning i sin kår och inlade
stora förtjänster om apoteksväsendets
utveckling. Han verkade sålunda för
apoteksprivi-legiernas amortering och övertagande av
staten, för den farmaceutiska undervisningens
höjande och modernisering, för apotekarnas
pensionering m. m. 1877—1905 var S.
stadsfullmäktig i Stockholm. (E. Spr.)
Sebastè, grek., »den kejserliga», namn på
åtskilliga städer, grundlagda el. ombyggda
under romerska kejsartiden, t. ex. det av
He-rodes förskönade och befästa Samaria (nu
S e b a s t i j e), Caesarea i Palestina (se C a
e-sarea 1) och Caesarea-Iol, Mauretaniens
huvudstad (nu Cherchel i Algeriet).
Seba’stes, zool., se Kungsfisksläktet.
Seba’stidn, romersk martyr, om vilken man
intet säkert vet. Hans dyrkan går tillbaka
till den första bevarade romerska
helgonkalendern 354. En av katakomberna vid Via
Appia bär S:s namn. I konsten har han ofta
behandlats, vanligen som en yngling, vilken
ihjälskjutes med pilar (se bild vid art. S
o-doma). . HgPl.
Seba’stian (port. Sebastiäo), konung av
Portugal (1554—78), son till infanten Johan och
Karl V:s dotter
Johanna. Efterträdde 1557
sin farfar, Johan III,
och övertog 1568 själv
regeringen. S. var en
mystiker och fanatiker.
Han ville erövra n. v.
Afrika från »de
otrogna», företog två
expeditioner, 1574 och 1578,
till Marocko men blev
4 aug. 1578 vid Alcåzar
besegrad och dödad.
Många portugiser
vägrade tro på S:s död.
»Sebastianismen» blev en religion, och dess
bekännare trodde, att rei encuberto (»den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
