Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segantini, Giovanni - Segbast - Segel - Segelarea - Segelbåt - Segelcke, Thomas Riise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Segbast—Segeleke
614
galleri) och »Musikalisk
allegori». Högst står han dock i
omedelbara, enkla, personliga
natur- och livsskildringar. Hans
sista verk, den ej fullt
avslutade triptyken »Natur, liv,
död», bildar en värdig
avslutning på en ädel konstnärlig
skaparverksamhet. Den finns,
jämte flera äldre arbeten, i det
1908 öppnade Segantinimuseet
i Engadin. Utom i italienska
gallerier finnas målningar av
S. i Nya pinakoteket i
München (»Plöjning i Engadin», ett
av hans mest typiska verk), i
nationalgalleriet i Berlin,
Mesdags museum i Haag m. fl.
Han utförde flera
självpor
trätt. 1902 utkom praktverket »G. S., sein
Leben und sein Werk», med text av F.
Servaes. — Monogr. av F. Servaes (1908,
och M. Montandon (1911), ett
»Segantini-verk» med text av S:s son Gottardo S. i
München 1913. S:s brev och uppsatser
ut-kommo i Leipzig 1909. G-gN.*
Segbast, bot., hårdbast, se Bast.
Segel brukas på fartyg för att genom
vindens tryck mot dem driva fram fartyget. S.
förfärdigas i regel av segelduk (se d. o.), på
smärre båtar av tunnare duk. I mindre
civiliserade länder förekomma s. av säv, gräs,
bast, kokosmattor o. dyl. — S. indelas i två
huvudslag: r å s e g e 1, fyrkantiga, oftast
tra-petsformade s., som sättas vinkelrätt mot
fartygets medelplan och medelst brassning av
rårna ställas efter vinden, samt snedsegel,
som sättas i fartygets medelplan och skotas
ut åt endera sidan. Till råsegel kunna räknas
1 e d s e g e 1 (se d. o.). Av snedsegel
förekomma: gaffelsegel, trapetsformat s., litsat
till en gaffel och till masten; det kallas
bomsegel, då det uthalas längs en bom;
spri-segel, litsat till masten och utspänt med
en spri (se K o s t e r b å t, bild); stagsegel,
trekantigt s., som medelst litsor löper på stag
el. lejdare; toppsegel, som vid svag vind
sättes ovanför gaffel- el. sprisegel; s p i n
a-k e r, ett större trekantigt s. på kuttrar och
segel jakter, som hissas till masttoppen och
skotas till en lös bom och även brukas som
ballongklyvare, ballong; g u n t e
r-el. bermudassegel, trekantigt s., litsat
till mast och vantstång; har förekommit på
större ångfartyg. — S:s hörn kallas horn.
De tåg, varmed s. sättas och utbredas, kallas
fall, skot och uthalare. För bärgning
(sammansnörpning) användas vid råsegel g i
g-t å g och gårdinga r, vid stagsegel n e
d-och i n h a 1 a r e, vid gaffelsegel brokar,
g i g t å g, in-, upp- och nedhalare samt
vid ledsegel bekajar e. Vid intagande av
rev nyttjas revtaljor och r e v gö lin
g-ar. Boliner brukas för råsegels uthalande
åt lovart. — Råsegel benämnes efter den rå,
till vilken s:s övre lik är fäst, d. v. s.
nedifrån räknat: under-, märs-, bram- och
över-bram- (på handelsfartyg bovenbram-) segel.
Undersegel på fockmasten benämnes (bred-)
fock och på stormasten storsegel.
Handelsfartyg ha i regel dubbla märsrår, vilkas s.
benämnas övre, resp, undre märssegel. Gaffel-
»Plöjning i Engadin.» Målning av G. Segantini.
segel benämnas på råtacklad mast gaffelfock
på fockmasten, gaffelapa på stormasten och
mesan på kryssmasten samt på icke råtacklad
mast storsegel på stormasten och mesan ek
apa på kryss- el. annan lägre mast akter om
stormasten. Stagsegel benämnas i regel efter
det stag el. lejdare, vartill det är litsat
el. varpå det löper. S:s namn på ett bark-
skepp (se bild) äro: jagare 1, klyvare 2,
för-stäng(stagsegel) 3, fock 4, undre förmärssegel
5, övre förmärssegel 6, förbramsegel 7,
föröver-bramsegel 8, storstäng(stagsegel) 9, storsegel
10, undre stormärssegel 11, övre stormärssegel
12, storbramsegel 13, storöverbramsegel 14,.
mesan 15, mesantoppsegel 16.
Jfr Aktersegel, Blindrå,
Försegel, Gaffelsegel, Latinsegel,
Ledsegel, Råsegel och Segelsömnad. ö-g..
Segelarea, sammanlagda ytan av ett fartyg»
segel. I s. inräknas vanl. de segel, som r
frisk vind kunna föras vid segling bidevind..
S. beräknas ur ekvationen s = X
där: s = segelarean, P = fartygets
deplace-ment, r-a = metacenterhöjden (se M e t
a-centrum), h = segelpunktens (se d. o.) höjd*
över halva djupgåendet och k = en
erfaren-hetskoefficient, som på segelfartyg växlar från
14 till 28 men på jakter med* mycket stor
s. uppgår ända till 100. ö-g.
Segelbåt, se Segling.
Se’gelcke, Thomas Riise, dansk
mejeriman (1831—1902). Framlade 1863 enl.
uppdrag en plan för mjölkhushållningens
förbättring, vilken blev grundvalen för rationell
mejeriteknik i Danmark och därifrån införd p
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
