Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelflygning, Glidflykt - Segelfärdigt - Segelgarn - Segelkoj - Segelled - Segelmakare - Segelmoment - Segelnot - Segelordning - Segelpunkt - Segelritning - Segelsällskap - Segelsömmare - Segelsömnad - Segeltorp - Seger, Hans - Segerborg, Karl Hugo - Segerdahl, Gustaf Eriksson - Segersjö - Segers käglor - Segersta (Hälsingland) - Segerstad (Kalmar län) - Segerstad (Skaraborgs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G17
Segelfärdigt—Segerstad
618
rodret för nedgång. Då farten härigenom
återvunnits, återtages normalläge. Genom att
utnyttja vindstötar och uppåtgående
luftströmmar kan en skicklig segelflygare hålla sig
uppe i luften en betydlig tid, ända till flera
tim. S. har betydelse ur aerodynamisk
synpunkt men idkas även som sport. För s.
nyttjas mycket lätta flygplan, i regel ensitsiga
monoplan. S. bedrives i ett flertal länder,
särskilt i Tyskland, där bl. a. utbildning i s.
äger rum vid forskningsinstitutet
Rhön-Ros-sitten Gesellschafts flygskola. ö-g.
Segelfärdigt, dets. som utklarerat (jfr K 1
a-rera och Inklarering).
Segelgarn, smäckert tågvirke, tillverkat av
den finast häcklade hampan.
Segelkoj, rum i fartyg för dess segel.
Segelled, se Farled.
Segelmakare, person, som har verkstad för
segelsömnad; hans arbetare kallas
segelsöm-mare.
Segelmoment, produkten av segelarean (se
d. o.) och segelpunktens (se d. o.) vinkelräta
avstånd till fartygets lastvattenlinje.
Segelnot, se Fiskredskap, sp. 500.
Segelordning, fartygens formering (se d. o.
2) och inbördes avstånd i konvoj (se d. o. 1).
Segelpunkt, tyngdpunkten till fartygs
segelarea (se d. o.). S:s läge bestämmes i
förhållande till lastvattenlinjen och
mittelordi-natan samt skall vara belägen något för om
denna senare för att motverka fartygets
benägenhet att lova vid krängning. Jfr
Segelmoment.
Segelritning, den av fartygets
huvudritningar, på vilken rundhult, stående tackling
och segel äro angivna och kunna uppmätas.
Segelsällskap, se Segling, sp. 624.
Segelsömmare, se Segelmakare.
Segelsömnad, hopsyning av segeldukar till
segel av på segelritningen angivna
dimensioner. Efter hopsyningen fållas seglen och
förses med förstärkningsdukar på de ställen, där
påfrestningarna äro stora. Seglen förses vidare
med lik (se d. o. 3), hål för litsor, lödror (se
L ö d r a) m. m. Den sneda avskärning, som
göres på dukarna för att bilda seglets sneda
sidor, kallas gelning (se d. o.). ö-g.
Segeltorp, municipalsamhälle i Huddinge
socken, Stockholms län, kring
Södertäljevä-gen, invid gränsen mot Stockholms stad; 256
har, 1,404 inv. (1932). Tax.-värde å fastighet
3,792.600 kr. (1931), tax. inkomst 1,458,440 kr.
Seger [zè’ger], Hans, tysk arkeolog (f. 18G4),
honorärprof. vid univ. i Breslau, dir. för
Schle-sisches Museum für Kunstgewerbe und
Alter-tümer där. Har nedlagt ett betydelsefullt
arbete på utforskandet av Schlesiens förhistoria,
som behandlas i flertalet av hans skrifter. En
översiktsframställning ger »Schlesiens
Urge-schichte» (i »Schlesische Landeskunde», utg.
av F. Kampers, 1913). S. var till 1926 en av
red. för Prähistorische Zeitschrift. H. R-h.
Segerborg, Karl Hugo, teckningslärare,
läroboksförfattare (f. 1864 4/3). Blev 1888
teckningslärare vid folkskoleseminariet och 1890
vid högre allm. läroverket i Karlstad, var
1911—29 teckningslärare vid Nya
elementarskolan i Stockholm. Sedan 1912 är han
överlärare vid Tekniska skolan och föreståndare
för dess avd. för teckningslärares metodiska
utbildning. Han har flera gånger tagits i
anspråk vid offentliga
utredningar, bl. a. 1912
års lärarlönenämnd.
S:s verksamhet har
delvis varit
banbrytande och bidragit
till
teckningsundervis-ningens utveckling i
Sverige. Skr.:
»Handbok i linearritning»
(1893), »De allmänna
läroverkens
linearrit-ningskurser» (1896;
många senare uppl. i
2 bdj, »Modellering» (2 bd, 1911) och
»Teck-ningsundervisningen i folkskolan» (4 bd,
1915), »Ritning, ornering och målning» (1932)
m. fl. Fr. Sg.
Segerdahi, Gustaf Eriksson,
skogsman (1803—91). Inträdde 1829 i jägeristaten
och lantmäterikåren, blev 1839
överjägmästare i Älvsborgs län samt i Göteborgs och
Bohus län och kommissionslantmätare i
Skaraborgs län. Samtidigt undervisade han i
skogshushållning vid bergsskolorna i Falun och
Filipstad samt Degebergs lantbruksinstitut.
1855—59 var S. t. f. chef för Skogsinstitutet
och skogsstaten och hade som sådan stor
betydelse för skogshushållningens ordnande i
Sverige. S. skrev även skogsvetenskapliga
arbeten. H. Szs.*
Segersjö, fideikommiss i Lännäs socken,
Närke, vid Kvismare kanals mynning i s.
Hjälmaren; 1,313 har, därav 595 har åker;
tax.-värde 668,900 kr. (1930). Det nuv. slottet
byggdes 1776 och ombyggdes 1876. —
Skänktes av Magnus Ladulås 1278 till Strängnäs’
biskopsstol, indrogs genom Västerås recess,
kom som lösen för gäld 1631 till köpmannen
Erik Larsson (adlad von der Linde) men
skänktes av Kristina mot lösepenning till
Lennart Torstenson. Personligen avvärjde
Karl X Gustav godsets indragning vid
fjärde-partsräfsten; det reducerades dock 1681 men
restituerades av Karl XII. På 1700-talet
ägdes S. bl. a. av frih. Erland Broman, frih.
Claes Rålamb och från 1768 av frih. Josias
Cederhielm, fideikommissets stiftare. Nuv.
innehavare är kammarherre R.
Montgomery-Cederhielm.
Segers käglor, kem. tekn., sePyrometer.
Segersta, socken i s. Hälsingland, Bollnäs
tingslag, Gävleborgs län, vid Ljusnan och sjön
Bergvikens n. strand; 81,20 kvkm, 1,511 inv.
(1932). Odlade bygder utmed vattendragen,
omgivna av kuperad skogsbygd; når i
Hallaråsen 279 m ö. h. 1,014 har åker, 4,401 har
skogsmark. I kyrktrakten Landaforsens
kraftverk (1,000 hkr), station vid S. J.,
tjärbrän-neri, kvarn och såg. Ingår i Hanebo och S.
pastorat i Ärkestiftet, Ala kontrakt.
Segerstad, socken i Kalmar län, Gräsgårds
härad, på s. Ölands östkust; 34,12 kvkm, 305
inv. (1932). 581 har åker, skog saknas, 2,323
har impediment (alvar m. m.). Vid havet S:s
blixtfyr i ett 22 m högt stentorn, anlagd
1883, ljusstyrka 50,000 Hefnerljus för vitt
och 12,500 för rött sken (Dalénljus). Ingår
i Gräsgårds och S:s pastorat i Växjö stift,
Ölands s. kontrakt.
Segerstad, socken i Skaraborgs län,
Gudhems härad, på sydsidan av det från Billingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
