Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Segerstad—Seghers, D.
G20
Det doriska templet i Segesta.
utspringande Brunnhemsberget. Dess
skogbevuxna sluttning kallas Segerstadfalan. 19,39
kvkm, 378 inv. (1932). 808 har åker, 535 har
skogsmark. Inom S. ligger general G. C. v.
Döbelns födelsehem, Stora Torpa, och här
restes 1898 en minnessten. Ingår i Stenstorps,
Brunnhems, S. Kyrketorps, S:s, Valtorps och
Håkantorps pastorat i Skara stift, Falköpings
kontrakt.
Segerstad, socken i Värmlands län, Grums
härad, v. om Karlstad; 63,63 kvkm, 735 inv.
(1932). Omfattar den mellan Katt- och
Ås-fjärdarna i Vänern utskjutande halvön vid
Norsälvens mynning samt Åsunda m. fl. öar
och holmar. 2,030 har åker, 3,072 har
skogsmark. Ingår i Nors och S:s pastorat i
Karlstads stift, Nors kontrakt.
Segerstad, Stora, ätten Hårds gamla,
numera styckade stamgods, i Reftele socken,
Jönköpings län. Godsets äldste ägare av
släkten Hård är Olof Pedersson, 1490
hö-vitsman i Kalmar. Vid karolinen Olof
Olofsson Hårds död 1768 skiftades S. mellan
döttrarna; huvudgården såldes av den yngsta
dottern 1800 till ryttmästaren Åke Cederkrona.
1904 styckades godset i 8 lotter mellan bönder,
och 1920 inköptes de bäst belägna lotterna av
Västbo härads lantmanna- och
lanthushålls-skoleförening. Sedan den 1601 uppförda
huvudbyggnaden 1921 rivits, uppfördes nya
byggnader för lantmanna- och lanthushållsskolorna.
Segerstedt, Albrekt Julius, författare
(1844—94). Blev student 1865 och 1868
adjunkt vid Karlstads folkskollärarseminarium.
Utom uppskattade läroböcker skrev S.
utmärkta »Sagor» (2 bd, 1877—83), »Nya sagor»
(1884) och »Taflor ur minnet» (1883).
Segerstedt, Torgny
Karl, tidningsman,
religionshistoriker (f.
1876 Vii), son till A. J.
S. Tog 1901 teol.
kand.-examen i Lund,
disputerade 1903 för
docentur vid Uppsala univ.,
blev s. å. docent i
religionshistorisk
teologi vid Lunds univ.
och upprätthöll 1904
—12 där undervisning
och examination i teol.
prenotioner och teol.
encyklo-pedi. Han blev 1912 teol. dr
och 1913 innehavare av en
ny-upprättad professur i allmän
religionshistoria vid
Stockholms högskola. S:s
religionsfilosofiska ståndpunkt har
sammanfattats däri, att enl. hans
mening det religiösa ej kan
teoretiskt uttryckas och att
som konsekvens därav dess
sanning bör bestämmas som
subjektivitet, som stämningens
innerlighet. S. redigerade 1914
•—17 den liberala tidskr.
Forum och är sedan 1 juni 1917
huvudred, av Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning. Bland
hans religionshistoriska och
religionsfilosofiska arbeten
märkas »Till frågan om
polyteis-mens uppkomst» (1903), »Själavandringslärans
ursprung» (i Le Monde Oriental, 4, 1910), »Det
religiösa sanningsproblemet» (1912) och
»Gammal och ny religiositet» (1915). Som
tidningsman har S. gjort sig känd för självständig, mot
olika partier kritisk hållning, starka kulturella
intressen samt som en skarp och fyndig
polemiker. Han har utgivit essäsamlingen
»Händelser och människor» (1926). E. Rid. (V. S-g.)
Segersteen [-sten], Erik Hjalmar,
konstsamlare (1819—1901). Var sedan 1869
bibliotekarie vid läroverket och stiftsbiblioteket i
Linköping. S:s ganska omfattande och väl
valda samling av svenska målningar, från
Ehrenstrahl till 1880-talet, bildar nu stommen
till Norrköpings konstmuseum. G-g N.*
Sege’sta (grek. E’gesta), antik stad på v.
Sicilien, bebodd av elymer. Att S. sökte hjälp
hos atenarna mot den grekiska kolonien
Seli-nus gav närmaste anledningen till dessas
expedition till Sicilien. Efter deras nederlag vid
Syrakusa (413 f. Kr.) kastade sig S. i armarna
på Kartago. Under första puniska kriget stod
S. på Roms sida och förklarades för fri stad.
S. förstördes av araberna omkr. 900 e. Kr.
Ruinerna, omkr. 8 mil s. v. om Palermo, nära
Calatafimi, äro berömda för ett ofullbordat
doriskt tempel från slutet av 500-talet f. Kr.
och en välbevarad stor teater. M. Pn N-n.
Segesvår [J^geJvär], se S i ghi s o ar a.
Segeån, vattendrag i s. v. Skåne (se karta
vid d. o.), avvattnar de flesta och största
sjöarna i det skogiga området s. v. om
Romele-åsen och mynnar i Lommabukten strax n. om
Malmö; flodområde 310 kvkm, längd 45 km.
Seghers [seders], Daniel, flamländsk
blomstermålare (1590—1661). Gick i lära hos
Jan Brueghel d. ä. i Antwerpen. Efter att ha
vistats i Mechelen och Bryssel samt under ett
år i Rom slog han sig ned i sin födelsestad,
Antwerpen, och arbetade där jämte Rubens,
van Dyck och Gerhard Seghers på
utsmyckningen av jesuitkyrkan. Han anlitades av
kejsaren, konungen av Spanien, ärkehertig
Leopold Vilhelm, kurfursten av Brandenburg
m. fl. furstar. Hans specialitet var
blomstermålningar, praktfulla buketter av färgrika
blommor och kransar, inneslutande en
Maria-bild el. annan andaktsmålning. Rubens och
konstnärer ur dennes krets brukade måla
figurerna i hans tavlor. En lärjunge till S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
