Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seghers, Daniel - Seghers, Gerhard - Seghers, Hercules - Seghärdning - Seglarna - Seglation - Seglationsordning - Segling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Seghers, G.—Segling
622
var Ottomar Elliger. I
Nationalmuseum i Stockholm finns
en målning av S. A. L. R.
Seghers [sexors], Gerhard,
flamländsk historiemålare (1591
—1651). S. blev mästare 1606,
studerade därefter i Italien och
påverkades särskilt av
Cara-vaggio, arbetade några år i
Spanien för Filip III och
återvände 1620 till hemstaden,
Antwerpen, där han 1637 blev
hovmålare hos ståthållaren
Ferdinand. S. målade
företrädesvis nattstycken, spelande
och musicerande sällskap vid
eldsljus. Han älskade att måla
prunkande dräkter och eleganta
gestalter. A. L. R.
Seghers [sè’l$ars], Hercules,
holländsk landskapsmålare och
etsare (1590—omkr. 1640). S.
var lärjunge till Gillis van Coninxloo i
Amsterdam. De bevarade urkunder, som röra
honom, utgöras mestadels av skuldsedlar, och
han tycks ha levat i stor fattigdom, om än
berättelserna om att han svalt och måste
trycka sina raderingar på sina egna skjortor
höra till de broderier, med vilka de gamla
konstnärsbiograferna utstyrde sina
berättelser. Hans grafiska verk uppgå till omkr. 60
plåtar. Trycken äro ytterligt sällsynta;
kop-parstickskabinettet i Amsterdam har den
rikaste samlingen (50 blad). Etsningarna äro
utförda med kraftfulla linjer och merendels
tryckta i färg på ett tonat papper (el. på
duk) och stundom efterbehandlade med
vattenfärg el. oljefärg. Konstnären har tydligen
sökt uppnå effekten av oljemålningar.
Motiven i hans etsningar äro hämtade dels från
det holländska slättlandskapet, dels från
Alperna, som S. torde lärt känna genom någon
resa. Målningarna, som äro bevarade i ringa
antal och merendels gått under andra
mästares namn, ha i stort sett samma motiv.
Konstnären ser med förkärlek landskapen från en
högt belägen punkt. Han förenar det äldre
flamländska landskapsmåleriets böjelser för
de ståtliga bergspanoramorna med en intim
och verklighetskär holländsk syn på
hemlandets natur. Kaiser-Friedrich-Museum i Berlin
äger ett par tavlor med holländska motiv, i
Hofstede de Groots samling i Haag och i
Uffizierna i Florens finnas mäktiga
berglandskap. S. har haft en ej oväsentlig betydelse
för Rembrandts landskapskonst. Graphische
Gesellschaft har utgivit 3 bd
faksimileavbild-ningar efter S:s etsningar. — Litt.: Wilhelm
v. Bode, »Die Meister der holländischen und
vlämischen Malerschulen» (4:e uppl. 1923)
samt art. i Jahrbuch der Preussischen
Kunst-sammlungen 1903 och i Repertorium für
Kunstwissenschaft, bd 47 (1926—27). A. L. R.
Seghärdning (eng. toughening), det slags
härdning av stål, som består i upphettning
till 850°—900° C med hastig avkylning i olja
el. vatten samt återupphettning till 500°—
700° C. S. skiljer sig från vanlig härdning
egentligen endast genom eftervärmningstemp.
Metoden, som i Sverige särskilt studerats av
J. A. Brinell (Jernkontorets Annaler 1905),
avser att göra materialet både segt och hårt.
Teatern i Segesta.
S. nyttjas mest för medelhårda och mjuka
stålsorter. Med s. närbesläktad är p a t
entering: upphettning till omkr. 850°, hastig
kylning till omkr. 550°. Så behandlad
ståltråd får hög hårdhet genom efterföljande
kallbearbetning. Jfr Härdning. C. B.
Seglarna, Cy’pseli, underordn. av de
blåkråk-artade fåglarnas ordn., omfattar de båda
familjerna kolibrifåglar, Trochilidae, och
torn-el. mursvalor, Cypselidae (se K o 1 i b r i f å
g-lar och Tornsvala). Alla s. äro
utomordentligt skickliga flygare och utmärkas av
vingar med mycket kort överarm men långt
handskelett. Ungarna kläckas blinda och
nakna. T. P.
Seglatiön, segelfart, segling. — L a n
t-mannaseglation, svenska kustbors
inrikes sjöfart/ var länge förbjuden men frigavs
genom en förordn. 1832, varvid kustborna
fingo rätt att segla även till Norge, Danmark
och Finland. Om en annan inskränkning i
rätten till s. se Bottniska
handelstvånget.
Seglationsordning, förordn. med föreskrifter
för fartygs lossning och lastning, angörande
av hamnar o. s. v. Sveriges första s.
utfärdades 1636, den sista 1843. Denna upphörde
att gälla 1860, då dess bestämmelser ingingo
i tullstadgan.
Segling, den konst, varmed en farkost
fram-drives med hjälp av segel (se d. o.). S. är
urgammal (se Segelfartyg). Efter ång-
Landskap. Färgtryckt etsning av Hercules Seghers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
