Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Seine—Seine-Inférieure
632
Seine vid Andelys i Normandie.
tenaire du romantisme» (1927), »Le
néo-roman-tisme en Allemagne» (1928 ff.) ocli »La
religion romantique» (1931). Han har slutligen
skrivit en rad idéanalytiska monogr. över
bl. a. Lassalle (1897), Gobineau (1903),
Nietz-sche (1905), Schopenhauer (1911), Flaubert
(1914), Rousseau (1921), Baudelaire (1930),
Huysmans (1931) och Proust (s. å.). Kj. S-g.
Seine [sån] (lat. Sequana), flod i Frankrike,
avvattnande största delen av den geografiska
prov, av Frankrike, som kallas
Parisbäckenet. Längd 776 km, flodområde 78,000 kvkm.
S. upprinner på Långres’ högplatå i dep.
Cöte-d Or på en höjd av 471 m ö. h. Floden
genombryter det kuperade, av hårdare kalkstenar
uppbyggda terrasslandskapet i Tonnerrois och
Barrois och flyter sedan genom den av
flod-avlagringar uppbyggda del av Champagne,
som utgör naturlig förbindelse mellan detta
landskap i n. v. samt Bourgogne och
Loth-ringen i s. och s. ö. Den rinner förbi Troyes,
genom en sidokanal redan segelbar för smärre
farkoster, mottar från höger Aube från
Långres’ högplatå, böjer mot v. s. v. samt mottar
från vänster Yonne från Morvan med
Arman-qon från Göte d’Or och Loing, vilka genom
kanaler stå i förbindelse med såväl Loire som
Saöne. I s. ö. delen av Paris mottar S. sin
största biflod, Marne, som medelst kanaler
står i förbindelse med Rhen och Saöne. I stora
krökar genomflyter S. Paris och fortsätter i
natursköna omgivningar med stora vindlingar
alltjämt i stort sett mot n. v., upptar från
höger Oise med Aisne, genom kanaler
förbunden med Schelde, samt från vänster Eure.
Nedom Rouen blir S. segelbar för större
fartyg och utmynnar med en vid trattmynning i
Engelska kanalen. Nederbörden inom S:s
område är jämförelsevis likformig under året;
dock framkallar vintern ej sällan betydande
översvämningar. Den normala
medelvattenmängden uppges till omkr. 500 kbm i sek.,
den årliga slamföringen vid Paris till 207,000
ton. — S:s kanalförbindelser äro av
utomor
dentlig betydelse för den inre samfärdseln och
ha gjort Paris till de franska
vattenvägarnas centralpunkt. Ung. hälften av allt gods,
som transporteras till Paris, kommer
vattenvägen. A-l W-n.
Seine [san], Frankrikes minsta dep.,
omfattar Paris med omgivningar
(arrondissemang-en Sceaux och S:t-Denis) och utgör en del av
forna prov. Ile-de-France (se d. o.); 480 kvkm,
4,933,855 inv. (1931; 4,628,637 inv. 1926). S.
vattnas av Seine och Marne med bifloder.
Huvudstad: Paris. E.L-r.
Seine-et-Marne [sa’n-e-ma’rn], dep. i n.
Frankrike, består av delar av forna prov.
Ile-de-France och Champagne kring Seine, Yonne,
Marne m. fl. floder och kanaler; 5,931 kvkm,
406,108 inv. (1931). I s. v.
Fontainebleausko-gen, i n. landskapet Brie. S. är i allm.
bördigt och välodlat. Sädes- och fruktodling. I
Brie boskapsskötsel och berömd osttillv.
Stenbrott. Huvudstad: Melun. E.L-r.
Seine-et-Oise [sa’n-e-coä’z], dep. i n.
Frankrike, utgör en del av forna prov.
Ile-de-France, kring Seine, Oise m. fl. floder; 5,659
kvkm, 1,365,616 inv. (1931). I Paris’ närhet
stora skogar och parker, ofta kring historiska
slott, ss. Marlyskogen, S :t-Germainskogen
och Versaillesparken. Landskapet Vexin i v.
bildar övergången till Normandie och havet.
Längre i s. Rambouilletskogen, numera delvis
uppodlad. I Hurepoix stora sädesfält på
platåerna, skogsdungar längs sluttningarna och
fruktträdgårdar på dalarnas botten.
Huvudstad: Versailles. E.L-r.
Seine-Inférieure [sä’n-ä.ferio’r], dep. i n.
Frankrike, vid Engelska kanalen, mellan Seine
och Somme; utgör en del av Normandie (se
d. o.); 6,342 kvkm, 905,278 inv. (1931).
Huvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel,
vid kusten fiske. Omfattande textilindustri
med centrum i Rouen och Elbeuf, kemisk
industri m. m. Livlig handel och sjöfart med
huvudsäte i Le Havre och huvudstaden,
Rouen. E. L-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
