Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seinäjoki - Seip, Didrik Arup - Seipel, Ignaz - Seismisk - Seismograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Seinäjoki—Seismograf
634
SéTnäjoki [-jåki], köping i Vasa län,
Finland; 124 kvkm, 7,280 inv. (1931),
finsktalande. S. station är en viktig järnvägsknut.
Vid Kyro älv låg östermyra järnbruk (gr.
1798; upphört 1878) och krutbruk (gr. 1824;
upphört på 1890-talet). I S. hade G.
Manner-heim sitt högkvarter under första delen av
frihetskriget 1918. 0. Brn.
Séip, Di drik Arup, norsk språkforskare
(f. 1884). Blev fil. dr 1916 och s. å. prof, i
riksmål (senare i nordisk språkvetenskap) vid
Oslo univ. Bland S:s talrika arbeten må
nämnas »Norskhet i
spro-get hos Wergeland og
hans samtid» (1914),
»Låneordstudier» (2
bd, 1915—19), »Norsk
sproghistorie» (1920)
och »Norsk
språkhis-torie til omkring
1370» (1931). Han var
ordf, i den kommitté,
som förberedde
rätt-stavningsreformen av
1917. S. har också
deltagit i språkstriden,
urspr. som anhängare
av landsmålet. Efter professorsutnämningen
har han dock ställt sig i stark opposition till
landsmålsanhängarnas politik. W-t K.
Seipel [zäTpol], I g n a z, österrikisk
statsman, teolog (1876—1932). Prästvigdes 1899 och
blev teol. prof. 1909 i Salzburg och 1917 i
Wien. 1918 socialminister i ministären
Lam-masch, invaldes han
1919 i
nationalförsamlingen och
tillhörde sedan 1920
national-rådet. Han var det
kristligt sociala
partiets ledande man.
Som förbundskansler
1922—24 lyckades han
genom att skickligt
spela ut
grannstaternas intressen mot
varandra förmå de
allierade stormakterna att
låta Nationernas
för
bund gripa sig an med det på
statsbankrut-tens rand stående Österrikes finansiella
återuppbyggande. S. blev 1 juni 1924 svårt sårad
vid ett attentat av en sinnesrubbad person.
1926—29 var han ånyo förbundskansler och
verkade energiskt för ordningens
upprätthållande under de våldsamma inre slitningarna
mellan de socialistiska och antisocialistiska
elementen (jfr Österrike, historia). Ehuru
S. tog avstånd från direkt propaganda för
anslutning till Tyska riket, ivrade han för ett
nära samarbete med Tyskland men sökte även
i övrigt förbättra Österrikes internationella
förbindelser. Han var en kort tid 1930
utrikesminister i Vaugoins ministär. S. utövade
ett flitigt teologiskt och politiskt
författarskap. En samling av hans tal utgavs 1926.
Han utgav 1910—11 Katholische
Kirchen-zeitung. L-ts.
SéFsmisk, beroende på jordbävning (t. ex.
seismiska störningar).
Seismograf (av grek. seismo’s, jordskalv, och
gra’fein, skriva), instrument, som registrerar
Schematisk
framställning av konstruktionen
hos Wiecherts
astatiska pendelseismometer.
ett jordskalvs hela förlopp; ett instrument,
som blott kan ange förekomsten av eller
tiden för ett jordskalv, benämnes s e i s m
o-s k o p, under det att ordet seismometer
betecknar en s., som möjliggör noggrann
mätning av jordskalvsrörelserna. S. består i
princip av en tung
massa, som är så
anbragt, att den för- ’
blir stilla vid små,
snabba rörelser hos
jordytan, varigenom
dessa kunna
kontinuerligt registreras på en av
urverk driven
pappersremsa. En
jordskalvs-rörelse (jfr Jordskalv)
kan, om man bortser
från vridningar,
uppdelas i tre komposanter,
en vertikal och två mot
varandra vinkelräta
horisontala. För att
uppmäta en vertikal
förskjutning av jordytan
nyttjas en vertikal-
seismograf, bestående av en tung massa,
upphängd i en spiralfjäder. Vid jordytans
snabba rörelser i vertikalled ändras massans
läge relativt jorden, och dessa förändringar
registreras med hjälp av optiska el.
mekaniska utväxlingsanordningar. En
horisontalseismograf kan bestå antingen av
en fritt hängande vertikalpendel (Vicentini)
el. av en s. k. horisontalpendel, där
upphäng-ningen är analog med vad fallet är vid en
snett hängande dörr, el. av en på en punkt
balanserande, omvänd vertikalpendel. Den
senare typen (Wiecherts astatiska
pendelseis-mometer) är alltjämt den vanligaste; i
Sverige är den representerad i Lund, Uppsala
och Abisko. Konstruktionen framgår av den
schematiska bilden. Den tunga massan m
(oftast 1,000 kg bly) balanserar kring ett
blad-fjädersystem vid d och hålles i jämvikt medelst
fjädrarna sp, fästa i den med jordytan fast
förbundna plattan t. Vid plötslig
förskjutning av jordytan vinkelrätt mot bildens plan
förblir massan m på grund av sin tröghet
stillastående, och den relativa förskjutningen
överföres förstorad (t. ex. 250 ggr) medelst
hävstången j och inritas på en sotad
pappersremsa r (»seismogram»), som matas fram av
urverket u. Vidare förekomma (på bilden ej
utritade) anordningar, som dämpa pendelns
Den i Abisko uppställda seismografen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
