Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Seismogram—Sekret
636
ofrånkomliga egensvängningar, anordningar
för justering, tidsmarkering m. m. En andra
hävstång, anbragt vinkelrätt mot den förra,
registrerar på samma sätt den andra
hori-sontalkomposanten. Sålunda kan en s.
samtidigt registrera både den n.— s. och den
ö.—v. komposanten. Den direkta
skrivmeto-den medför friktion, som minskar
noggrannheten. En horisontalpendel, som tillåter mycket
hög känslighet utan friktionsfel (bl. a. använd
i Abisko), är Galitzins, som har den skrivande
hävstången ersatt med en fotografiskt
registrerande galvanometer, som mottager
elektriska impulser i form av induktionsströmmar
från på pendeln fästa spolar, som vid
jordskalvet röra sig i kanten av ett starkt
magnetfält; även dämpningen är här magnetisk
(jfr Elektricitet, sp. 563 ff.). Direkt
fotografisk registrering begagnas i
horisontalpendlar enl. Milne samt Anderson och
Wood, skrivning på sotat papper i dem, som
konstruerats av Boseh-Omori, Mainka och
Milne-Shaw m. fl. År 1931 funnos s. uppställda
på 350 platser, därav 105 i Japan och 42 i
U. S. A. — Noggranna s. registrera icke blott
avlägsna jordskalv utan även allehanda
dallringar i jordskorpan, som ha annat ursprung,
ss. vinden, bränningar, sprängningar,
järnvägståg. En känslig horisontalpendel kan
även ange en förändring i lodlinjens riktning
på en tusendels bågsekund. S:s teori har
utvecklats av bl. a. Wieehert och Galitzin. —•
Litt.: A. Sieberg, »Geologische, physikalische
und angewandte Erdbebenkunde» (1923); B.
Gutenberg, »llandbuch der Geophysik», 4: 1—2
(1929); J. B. Macelwane och F. W. Schon,
»Introduction to theoretical seismology, 2:
Seismometry» (1932). J. T.
Seismogra’m, dèn uppteckning av rörelser
hos jordskorpan, som göres av en seismograf
(jfr d. o.). Se bild 2 till art. Jordskalv.
Seismologl (av grek. seismo’s, jordskalv,
och lo’gos, lära), läran om jordskalv (jfr d. o.).
Seismomèter, benämning på en seismograf,
ur vars registrering man kan avläsa
kvantitativa data för jordskorpans rörelser.
Seistan, S i s t a n, landskap i ö. Persien och
v. Afganistan, kring stäppsjön
Hamun-i-IIil-mend, vattnas av huvudfloden Hilmend, vars
nedre deltalopp vid högvatten bevattnar en
bördig och tätt befolkad, oasliknande slätt*
SéFte el. S e i’d e, lapska, lapsk gudabild,
se Mytologi, sp. 582—583 med bild 1.
SéFtskär, fi. Sei’skari, en omkr. 4 kvkm
stor ö i Finska viken, 50 km från fastlandet;
hör till Viborgs län, Finland. Fyr. O. Brn.
Seiyukai, japanskt parlamentariskt parti
(moderat).
Sej, zool., se Torskfiskar.
Seja, en Evangeliska fosterlandsstiftelsens
missionsstation i Centralprov., Britt. Indien,
gr. 1898. Jordbrukskoloni, klinik, goss- och
flickskola.
Sejänus, dets. som Seianus (se d. o.).
Sejd (isl. seidr), fornnordisk trolldom,
omtalad i isländska källor, utförligast i »Erik
den rödes saga». I motsats mot den enklare
magien (t. ex. »utesittandet», isl. ütiseta)
utövades den med en mängd ceremonier, särskilt
sång av gald er (se d. o.). Trollkarlen el.
trollkvinnan satt därvid på en hög ställning,
omgiven av sina medhjälpare. S. avsåg att
utröna framtiden, bota sjukdom och avvärja
olycka, besvärja döda men också att vålla
andra ont, orsaka sjukdom, fattigdom och
död. Sejdmännen voro hatade och fruktade.
B-e. (E. W-én.)
Se’jjid, arab., »herre», ättling av
Muhammed. Oberoende av samhällsställning åtnjuta
s. i alla muhammedanska länder mycket stort
anseende. J fr S c h e r i f. K. V. Z.*
Sejnfall, flagglina.
Sejour [seju’r], vistelse(tid);
verksamhetsperiod (t. ex. för en teater el. en badort).
Sejsa, med lina el. tåg
sammanbinda två el. flera
tåg, t. ex. gångarna i ett
blocktyg, så att dessa
hindras löpa. — Subst.: S e j
s-n i n g. i
Sejsing, sjöv., kort tåg,
slaget el. lagt av kabelgarn, brukas vid
rev-ning av segel (r e v s e j s i n g).
Sejvalen, zool., se Valar.
Seka’nt, mat., varje rät linje, som skär en
kroklinje i en el. flera punkter; även en av
de trigonometriska funktionerna. T. B.
Sekatör.
Sekatör (av lat. secäre, skära), T r ä
d-gårdssax, kraftig sax, vars ena, skärande
blad har utbuktad egg; begagnas för
avklippande av kvistar, mindre grenar m. m.
Sekel (lat. säè’culum), århundrade.
Sekln, ett slags mynt, se Z e k i n.
Sekles [ze’kles], Bernhard, tysk
tonsättare (f. 1872), teorilärare vid Hochs
konserva-torium i Frankfurt a. M. 1896 och sedan 1923
dess dir. Som annängare av den moderna
riktningen i Tyskland har han vunnit rykte
främst genom sin kammarmusik. Av
orkesterverk märkas den symfoniska dikten »Aus
den Gärten der Semiramis», »Die
Tempera-mente», »Phantastische Miniaturen»; även
flera operor (»Schahrazade», 1917, »Die zehn
Küsse», 1926, m. fl.). T. N.
Seko’nd (av lat. secu’ndus, den andre), på
svenska pansarskepp chefens närmaste man.
S. ansvarar för ordning, disciplin och
hushållning ombord. — Jfr även Boxning, sp. 1034.
Sekondi, stad i britt, kolonien Guldkusten,
huvudort för koloniens v. del; 16,742 inv.
(1931). S. var till öppnandet av den nya
djuphamnen vid Takoradi jämte Accra den
förnämsta hamnen i kolonien. Gammal
handelsplats; ett holl. fort anlades här omkr. 1640.
Seko’ndlöjtnant, se Löjtnant.
Sekret (lat. secrétus, avskild), adj., hemlig.
Sekret (lat. sigi’llum secrètum el. secrèti),
under medeltiden namn på ett sigill, vanl. av
mindre storlek, som urspr. torde ha nyttjats
för besegling av hemligare el. förtroligare
brev men snart brukades även för att bekräfta
offentliga urkunder i allm. (se avbildningar
av sådana s. i art. Erik, sp. 968, 969 och 974;
jfr Sigill). Stundom brukades det som
»Tusenbenssejsning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
