Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Sekundera—Selander, N. E.
644
Sekundèra. 1. (Jaktv.) Hönshunden säges
sekundera, då en kamrat star tör tagel och
den sjalv därvid intar ståndställning utan att
känna vittring av vilt. Lönnb.
2. (J/«s.) Spela el. sjunga andra stämman.
Sekundlöjtnant, subalterngrad vid flottan
1824—66.
Sekundogenitür (av lat. secu’ndus, den
andre, och ge’nitus, född), rättighet att som den
andre i ordningen bland barnen i en familj
erhälla någon viss del av familjens
förmögenhet el. besittningar. Jfr Tronföljd.
Sekundpendel, fys., se Pendel, sp. 801.
Sekundär, som kommer i andra rummet;
underordnad; senare.
Sekundära könsaaraktärer, andra olikheter
mellan hane och hona än de, som visa sig i
könsorganens olika byggnad (de primära
könskaraktärerna). S. framträda t. ex.
i fråga om kroppsstorlek, styrka, färg,
hårighet, läte, instinkter o. a. psykiska drag. Hit
höra i synnerhet hos honan de egenskaper,
som stå i samband med yngelvård (t. ex.
förekomsten av mjölkkörtlar) och hos hanen olika
slag av vapen (betar, sporrar, horn etc.).
Uppkomsten av s. grundar sig fysiologiskt på
hormonverkan fran könskörtlarna (jfr Inre
sekretion). Enl. Darwin betingas deras
uppkomst av »könsurvalet» (se D e s c e
n-d e n s 1 ä r a, sp. 765; jfr även D i m o r f i s m,
med bilder). T. P.
Sekundarskola, skola, som meddelar högre
undervisning än primärskolan (se d. o.).
Seaväuer, gallisk iolkstam mellan Jura och
Saöne, med huvudstaden Vesontio (Besanyon).
Inkallade omkr. mitten av l:a årh. f. Kr.
sve-ver och andra germanska stammar till
hjälpare mot aeduerna men underkuvades av
Ariovistus. När han besegrats av Caesar 58
f. Kr., kommo de under Rom.
Sekve’ns, »följdsäng» (av lat. se’quens,
följande;. 1. Förskjutning i högre el. lägre
tonlagen av melodisk figur el. ackordiöljd. —
2. Andlig säng, som framgick ur den
extatiska jubelsången genom att sista stavelsen i
halleluja utdrogs. Först utan text men mot
slutet av 700-talet i Frankrike försedd med
sångligt underlag; under senare medeltiden
närstående hymnen. Dess glanstid var 1100—
1300-talet. 1 Sverige odlades s. redan på
1000-talet, och flera diktare och
sekvenskompositörer uppstodo pä 1200-talet. En rik samling s.
trycktes mot 1400-talets slut i Sverige. Pius V
avskaffade s. 1568, så nar som på fem, som
ännu användas i katolska kyrkan: »Victimae
paschali laudes» (påsksekvens), »Veni Sancte
Spiritus» (pingstsekvens), »Lauda Sion» (för
Kristi lekamens fest), »Stabat mater» (för
festen Jungfru Marias sju smärtor), »Dies
iræ» (för själamässa). S. benämnes även
»prosa», vilket ord ej ännu kunnat förklaras
(»pro sequentia» är oriktigt). Huvudkällorna
för texterna äro »Analecta hymnica», utg. av
G. Dreves m. fl. (1886 ff.; hittills 55 bd), och
J. Kehrein, »Lateinische Sequensen» (1873);
om s. i Sverige se C. A. Moberg, Ȇber die
schwedischen Sequensen» (1927), om
Birgitta-sekvenserna T. Norlind, »Vadstena klosters
veckoritual» (i Samlaren 1907). T. N.
Sekve’ster (fr. séquestre, lat. seque’strum).
1. (Jur.) Kvarstad (se d. o.). —
Sekves-t r é r a, belägga med kvarstad. — 2 (Med.)
Lös, bortdöd benbit, oftast uppkommen genom
benröta (se d. o.). En sådan benbits operativa
avlägsnande kallas se k vest ro t om i.
Sel (av sila, rinna sakta), lugnvattnet
mellan forsarna i en älv. Ordet ingår i ilera
norrländska ortnamn.
SeTa, musikaliskt konstord av oviss
betydelse, särskilt förekommande i Psaltaren.
Sela’chii, zool., se Hajar.
SelagineTla, Dvärglummer, ett till
Lycopudiales, fam. Selaginellaceae, hörande
släkte. S. anses vara det högst utvecklade
släktet bland dem. Stammen är
gaffel-grenig och klädd med sina oskaftade blad.
S. är h e t e r o s p o r, d. v. s. har två slags
sporgömmen, storsporgömmen (m a k r o s p
o-r a n g i e r) med ett fåtal (4; storsporer (m a
k-r o s p o r e r) och smasporgömmen (m i k r
o-s po r a n gi er) med talrika småsporer (m i
k-r o s p o r e r). Båda slagen av sporgömmen
bildas på samma individ i bladvecken i
skottspetsarna, som härigenom se ut som axlika
ställningar. Storsporerna alstra honliga
pro-tallier med arkegon, smäsporerna bilda starkt
reducerade banliga protallier med anteridier.
Släktet omfattar omkr. 400 övervägande
tropiska arter. 1 Sverige finnes blott S.
selagi-noides, en liten gulgrön, mossliknande växt på
fuktig gräsmark, företrädesvis i de nordligare
trakterna. Bland övriga arter märkes den i
Amerika växande
uppståndelseväxten, S. lepidophylla, bekant för att vid torka
hoprulla sina grenar och anta klotform. Så
hoprullad kan den hålla sig vid liv mänga år
för att sedan vid vattentillförsel åter leva
upp- N. S-s.
Selam, se S a 1 a m.
Selander, Hjalmar, skådespelare och
teaterledare (1859—1928). Var anställd vid olika
teatrar i Göteborg och Stockholm, reste i
landsorten, ledde frän 1889 eget sällskap, 1893
—95 Malmö teater,
1895—1900 två
sällskap, det ena lyriskt,
1900—01 Teatern vid
Karlavägen i
Stockholm (f. d. Cirkus),
1901—09 dramatiskt
sällskap i landsorten
och 1909—25 Nya
teatern (i
Arbetarföreningens lokal; i
Göteborg. S. var en
samvetsgrann och redbar
teaterledare, som höll
en förträfflig
reper
toar. Som skådespelare ägde han myndighet
och kunnighet men knappast något högre mått
av fantasi. S. var sedan 1887 g. m. C o n c o
r-dia S., f. Hård (f. 1861 2/8), en särskilt i
äldre borgerliga roller utmärkt
skådespelerska. G. K-g.
Selander, Nils Edvard, bakteriolog (1846
—1931), son till N. H. S. Blev med. lic. 1877
oeh med. dr 1887 i Uppsala. S. var 1888—
1919 docent samt 1895—97 laborator i
bakte-riologi vid Karol. inst. 1895 införde han
tillv. av difteriserum i Sverige. Han var
även militärläkare, 1897—1908
regementsläkare vid Svea livgarde. Hans bror Nils
Johan Theodor S. (1845—1922) var 1890
—1907 överste och chef förx Västernorrlands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
