Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Selenfotometcr—Seligman
650
linscylinder i en evakuerad glasbehållare el. på
en plan yta. Visserligen kan en s. hinna att
kvalitativt reagera för tusentals ljusglimtar i
sekunden, men motståndet hos en s. när vid
belysning (liksom efter belysningens
upphörande; ett konstant värde först efter flera sek.
el. min. Denna s:s tröghet, som i hög grad är
beroende av det ljuskänsliga skiktets
framställningssätt, gör, att s. inom de flesta
användningsområden numera fått vika för de
tröghetslösa fotoelektriska cellerna (jfr F o t
o-elektrisk effekt). S. har använts vid
fotometri, som »mekaniskt öga» för att räkna
brev, sortera cigarrer o. dyl., vid olika
signal-och registreringsapparater samt vid elektrisk
bildtelegrafi. Litt.: Chr. Ries, »Das Selen»
(1918); E. Fournier d’Albe, »The
moon-ele-ment» (1924); G. P. Barnard, »The selenium
cell» (1930). J. T.
Selenfotometer, apparat för mätning av
ljusstyrkor, vari den ljuskänsliga delen
ut-göres av en selencell (se d. o.).
Selenföreningar, kem., se Selen.
Sele’nga, Mongoliets huvudflod, upprinner
under namnet Eder i Changaibergen, upptar
Orchan (840 km lång) och Egin-gol, som
avvattnar Kosso-gol, samt utfaller i Bajkalsjön.
Längd 1,200 km, flodområde 1,200,000 kvkm.
Segelbar i mell. och nedersta loppet.
Selenka [zelä’nka], Emil, tysk zoolog (1842
—1902), prof, i Leiden, 1896 i München,
ägnade sig åt utvecklingshistoria, särskilt
ryggradsdjurens och främst människoapornas. S.
skrev bl. a. »Zoologische Studien» (1878) och
»Studien über die Entwicklungsgeschichte der
Thiere» (8 bd, 1883—1900). E-k N-d.
Selenografl (av grek, seléne, måne, och
gra-fein, skriva), läran om månens topografiska
förhållanden (se M å n e n, sp. 597 ff.).
Sélestat [selästa’], Schlestadt, ty.
Schlett-stadt, stad i fr. dep. Bas-Rhin, Elsass, vid
Ill, 40 km s. s. v. om Strassburg; 10,165 inv.
(1926). Järnvägsknut, mångsidig industri. S.,
fordom fri riksstad, intogs 1632 av svenskarna
under G. Horn och besattes 1634 av
fransmännen, varefter starka befästningar anlades
av Vauban 1676. S. kapitulerade 24 okt. 1870
för tyskarna, och 1872 nedlades fästningen.
SeleukéFa (grek. Scléu’kéia, lat. Selericia),
flera av Seleukos I grundlagda städer. — 1. S.
vid Tigris, gr. av Seleukos I 310 f. Kr., omkr.
90 km n. om Babylon. Befolkningen, som enl.
Plinius d. ä. i l:a årh. e. Kr. uppgick till
600,000, var sammansatt av flera olika
nationaliteter. S. erövrades av parterna omkr. 129
f. Kr. och förstördes av romarna 116 e. Kr. och
slutgiltigt 165 e. Kr., medan förstaden Ktesifon
(se d. o.) fortfarande blomstrade. Utgrävningar
av en tysk expedition. — 2. S. i Pierien
(Syrien), n. om Orontes’ mynning, Antiokias
hamnstad. — 3. S. Tracheia i Kilikien, där kejsar
Trajanus och Fredrik Barbarossa dogo.
Seleuklder, konungar, som härstammade
från Seleukos I (se Seleukos),
grundläggaren av Seleukidiska riket. Under 3:e
årh. f. Kr. försvagades riket av krig med
Egypten och Pergameniska riket samt
inbördes krig mellan härskarhusets medl.
ödesdigrast var grundläggandet av Partiska riket,
varigenom de ö. provinserna lösrycktes.
An-tiochos ITT återställde i början av sin
regering med framgång rikets enhet men led
Fournier d’Albes selencell.
190 f. Kr. det avgörande nederlaget mot
romarna vid Magnesia vid Sipylos. Därefter
inriktades Roms politik på att försvaga s.,
varigenom judarnas självständighet och
parternas makttillväxt främjades. Efter Antiochos
VII:s nederlag mot parterna 129 f. Kr.
inskränktes Seleukidiska riket till Syrien.
Tronstridigheterna fortforo, tills Tigranes av
Ar-menien erövrade Syrien 80 f. Kr. Sedan
Lu-cullus besegrat Tigranes, återinsatte han
Antiochos XIII på tronen, men denne fördrevs
av Pompeius, som gjorde Syrien till romersk
provins 64 f. Kr. — Den sammansnrältning
mellan grekisk och orientalisk kultur, som
försiggick i Seleukidiska riket, var av
utomordentligt stor betydelse. Den arkeologiska
utforskningen befinner sig i sin början;
viktigast äro utgrävningarna i Dura (se d. o). —
Litt.: E. R. Bevan, »The house of Seleucus»
(2 bd, 1902); A. Bouché-Leclercq, »Histoire des
Séleucides» (1913). M. Pn N-n.
Seleu’kos (grek. Seleukos, lat. 8eleu’cus),
namn på sex konungar i Seleukidiska riket
(se S e 1 e u k i d e r). De märkligaste äro:
1) S. I Nikator (segraren), fältherre
under Alexander den store, satrap i Babylon.
Fördriven av Antigonos 316 f. Kr., flydde han
till Ptolemaios I i Egypten och återvände
efter dennes seger över Antigonos vid Gaza
312 f. Kr., rikets grundläggningsår. S. antog
konungatitel 306 f. Kr. Han erövrade
provinserna i ö. (Iran) men avstod Punjab åt
den indiske fursten Sandrokottos och befäste
sitt välde genom segern vid Ipsos 301 f. Kr.,
då Antigonos stupade. Om Palestina råkade
han i tvist med Ptolemaios. Slutligen
besegrade S. konung Lysimachos av Trakien vid
Kurupedion 281 f. Kr., bemäktigade sig hans
rike och utropades till konung av
Makedo-nien men mördades på vägen dit av den
egyptiske prinsen Ptolemaios Keraunos 280 f. Kr.
Han efterträddes av sin son Antiochos I
(se d. o.). — 2) S. II Kallinikos (den
segersälle), sonsons son till S. I (reg. 246—
226), invecklades i ett olyckligt krig med
Ptolemaios III av Egypten och därefter med sin
bror Antiochos Hierax. M. Pn N-n.
SeTfaktor (eng. selfactor), periodisk
spinnmaskin, som själv åstadkommer övergångarna
mellan de olika spinnperioderna. Se S p i
n-n i n g.
Selfgovernment [seTfga’v9nmentl, eng.,
självstyrelse (se d. o. och G n e i s t, R. von).
Selfmade [seTfmeid], eng., självgjord. —
Selfmade man [-mä’n], en man, som på
egen hand arbetat sig upp.
Selichot [-^å’t] (plur. av selicha, hebr.,
»förlåtelse»), böner och psalmer för bot- och
fastedagar. Bland selichotdiktarna intar
me-deltidsskalden Mose ben Esra en bemärkt
plats. L. F.
Seligman [seTigman], Edwin Robert
Anderson, amerikansk nationalekonom (f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
