Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seligman, Edwin Robert Anderson - Seligmann, Georg Sofus - 1. Selim I Javuz (turkisk sultan) - 2. Selim II Mest (turkisk sultan) - 3. Selim III (turkisk sultan) - Selinder, Anders - Selinum - Selinus (Selinunte) - Selish - Selivanov, Kondratij - Selje - Selkirk - Selkirk, Thomas Douglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Seligmann—Selkirk
652
Ruiner av Apollontemplet i Selinunte (Selinus).
1861 25/4). Blev 1884 jur. dr och lärare samt
1891 ord. prof, i nationalekonomi och
finansvetenskap vid Columbia univ. S. var en bland
stiftarna av American economic association
samt grundare av Political Science Quarterly.
Bland hans arbeten må nämnas »The shiiting
and incidence of taxation» (1892; 3:e uppl.
1910; övers, till flera språk), »Progressive
taxation in theory and practice» (1894; 2:a
uppl. 1908), »Essays in taxation» (1895; 8:e
uppl. 1913), »The economic interpretation of
history» (1902; 2:a uppl. 1907), »Principles
of economics» (1905; 6:e uppl. 1913), »The
economics of instalment selling» (2 bd, 1927;
om avbetalningsköp) och »The income tax»
(1911). S. är huvudred, för »Encyclopaedia of
the social Sciences» (1929 ff.). (E. F. K. S-n.)
Seligmann, Georg Sofus, dansk målare
(f. 1866), elev av bl. a. Kröyer och Tuxen.
Har målat interiörer med el. utan figurer,
däribland »Söndag i Thorvaldsens museum»
och »Hos prästen» (båda 1888; i Hirschsprungs
museum), samt utmärkta porträtt. Bland S:s
övriga arbeten märkas »Musikrummet i
studentföreningen» (1889; tillhör nämnda
förening) och belgiska stadsmotiv. G-gN.*
Sellm, turkiska sultaner. 1. S. I J a v u z,
»den förskräcklige» (1467—1520), störtade
med stöd av janitscharerna sin fader, Bajasid
II, från tronen (1512), lät i religiös fanatism
mörda 40,000 schiiter, invecklades därefter i
krig med Persien och erövrade (1514) bl. a.
områdena Kurdistan och Mesopotamien. 1516
slog S. mamlukernas här, intog Syrien och
Palestina samt intågade som Egyptens
besegrare i Kairo 1517. Härifrån medförde han
till Konstantinopel den siste abbasidkalifen,
al-Mutavakkil, vars titel och värdighet
över
togos av de turkiska sultanerna. S. I var den,
som först började göra Turkiet till en
sjömakt, och dessutom visade han stort intresse
för lärdom och vitterhet. — 2. S. 11 Mest,
»den berusade» (1524—74), tillträdde
regeringen 1566. Hemfallen åt haremslivets och
vinbägarens njutningar, befattade han sig
föga med rikets styrelse, sorn av storvesiren
Sokolli likväl sköttes till landets fromma. —
3. S. III (1761—1808), Mustafa lll:s son,
efterträdde 1789 Abd-ul-namid 1, förde en
insiktsfull regering men nödgades vid freden i
Jassy avträda stora landområden till
Ryssland och invecklades därefter i krig med
Frankrike vid Napoleons infall i Egypten
1798. Sedan han 1802 slutit fred med
Frankrike, upptog han ett ivrigt reformarbete i
landets inre förvaltning men störtades av de
upproriska janitscharerna 1807 och mördades
följ, år, då hans anhängare gjorde ett försök
att åter uppsätta honom på tronen. G. Rqt.
Selinder, Anders, balettmästare och
teaterledare (1806—74). Var 1823—46 dansör
(frän 1829 premiärdansör), 1833—45 och 1851
—56 balettmästare vid Kungl. teatern samt
ledde 1858—66 en uppmärksammad
barn-(från 1859 elev-)teater. S. komponerade för
Kungl. teatern en rad baletter i romantisk
stil, bl. a. »Blommorna» och »Sylfiderna» samt
dansen i »Värmlänningarne». G. K-g.
Sellnum, släkte av fam. floekblomstriga,
med två—tredubbelt parbladiga blad,
jämnbreda småblad, snart avfallande allmänt och
kvarsittande enskilt svepe. Blommorna äro
vita. En art, S. carvifolia, k r u s f r ö, växer
på stränder och ängar i s. och mell. Sverige.
Selinus (grek. Selinus), nu Selinunte,
grekisk (dorisk) koloni på Siciliens s. v. kust,
anlagd 628 f. Kr. S. var på 500- och 400-talet
f. Kr. folkrikt och blomstrande. 1 striderna
med Segesta (se d. o.) förband sig S. med
Syra-kusa, förstördes av kartagerna 409 och 250 f.
Kr., förlorade varje betydelse och är nu en
ruinhög. Akropolen ligger på en kulle vid havet.
Den har fyra stora tempel, rester av hus och
gator och de efter 400 f. Kr. uppbyggda starka
befästningarna. 1 v. ligger ett intressant
gammalt Demetertempel. Omkr. 1 km åt ö. ligga
de tre största templen. — Jfr J. Ilulot och
G. Fougères, »Sélinonte» (1910). M. Pn N-n.
Selish [seTiJ], folkstam, se S a 1 i s h.
Selivanov [-va’naf], Kondratij, rysk
bonde (d. 1832), se Skoptser.
Selje, herred i Sogn og Fjordane fylke,
Norge, kring udden Stad; 242,85 kvkm, 3,591
inv. (1930). Omfattar bl. a. ön S. (1,5 kvkm).
På ön S. omkom den heliga Sunniva (se d. o.).
Till hennes broders, den helige Albanus’, ära
byggdes där ett benediktinkloster, som brann
1305 men fortlevde till 1400-talets mitt.
Ruiner av klostret finnas på ön. A-l A-l; B. H-d.
Selkirk [se’lkäk], grevsk. i s. Skottland;
691 kvkm. 22,608 inv. (1931). Huvudstad:
Selkirk (5,667 inv.).
Selkirk [seTkäk], Thomas Douglas,
5:e earl av, skotsk magnat (1771—1820); om
hans släkt se Douglas, sp. 1197. S. ägnade
sig hela sitt liv åt att lindra nöden i de
skotska högländerna genom att rikta
emigrationen därifrån till lämpliga platser inom de
brittiska kolonierna. Bl. a. ledde han 800
emigranter till Prince Edward island i
Ka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
