Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selkirk, Thomas Douglas - Sella, Quintino - Sella curulis - Sellén, Nils - Sellergren, Axel Hugo - Sellergren, Peter Lorenz - Selleri - Sellerirätter - Sellés, Eugenio - Sellstedt, Lars Gustaf - Selmatjåkko - Selmeczbánya - Selmer, Aagot Gjems, f. Gjems - Selmer, Christian August - Selmer, Jens Andreas Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Sella—Selmer, J. A. L.
654
nada (1803) och planerade en emigrantkoloni
i Manituba, där staden och grevskapet Selkirk
uppkallats efter honom. V. S-g.
Sella [sä’la|, Q u i u t i n o, italiensk
politiker och kristallograf (1827—84). Blev 1851
prof, i matematik, senare även i mineralogi,
i Turin. S. var 1862—73 finansminister, som
sådan kraftig och skicklig, 1873—84 högerns
ledare. Han offentliggjorde betydelsefulla
undersökningar av bl. a. matematisk
kristallo-grafisk art, delvis omtryckta i »Ostwalds
Klassiker der exakten Naturwissenschaften»,
n:r 155 (1906). G. A-ff; B. H-d.
Se’lla curülis, lat., »kurulisk stol», fällstol
utan ryggstöd, gjord av el. smyckad med
elfenben, brukad av romarnas konsuler,
prae-torer och innehavare av motsv. imperium samt
av censorer och kuruliska ediler vid deras
ämbetsförrättningar och vid offentliga spel.
Se även Kurulisk.
Sellén, Nils, militär, gymnast (f. 1859 ”/e),
underlöjtnant vid Älvsborgs reg:te 1880,
överstelöjtnant i armén 1914. S. genomgick 1886
—89 Gymnastiska centralinstitutet, var där
1893—1906 extra och
1906—09 ord. lärare
samt 1909—23
överlärare och institutets
föreståndare (med
professors namn).
Samtidigt var han
inspektör för
gymnastikundervisningen vid
Sveriges undervisningsanstalter. Han har
skrivit en rad artiklar
och inlägg i
gymnastiska ämnen. S., som
framgångsrikt verkat
för fysisk fostran, strävar bl. a. för att
gymnasti klärarna böra bli uppfostrare i ordets
vidsträcktaste bemärkelse. Ä. S-n.
Sellergren, Axel Hugo, operasångare
(1861—1919), anställd vid Kungl. teatern 1884
—1908, högt uppburen som bassångare. Av
S:s roller märkas Sulpice i »Regementets
dotter», guvernören i »Don Juan», Sarastro i
»Trollflöjten», Plumket i »Martha» samt en
del Wagnerroller, ss. Hunding i »Valkyrian»
och lantgreven i »Tannhäuser». T. N.
Sellergren, Peter Loren z, folkpredikant
(1768—1843). Prästvigdes i Växjö 1794 och
framstod snart som stiftets störste andlige
vältalare. Som domkyrkoadjunkt i Växjö 1801
—03 gled han utför,
skickades då ut på
landsbygden och blev
med åren en drinkare.
Sedan han 1812
tillträtt en
komministra-tur i Hälleberga,
anklagades han inför
både domkapitel och
häradsrätt för
anstöt-ligt uppträdande. S.
suspenderades och
fördes nu, 1814, in i en
religiös kris, som
omskapade honom. S.
blev nu mer och mer »kyrkofadern i
kaplans-stugan», upphovet till en vittfamnande
religiös rörelse bland allmogen i Småland och
angränsande landskap. — Litt.: E. Newman,
»Nordskanska väckelserörelser», 1 (1925), och
»Den Sellergrenska väckelsen i Blekinge» (i
Lunds Stifts Julbok 1927); »Det gamla
budskapet. Predikningar och sånger av P. L. S.»,
utg.av G. Virdestam (1928; med biogr.). E. Nwn.
Selleri, A’pium grave’olens, flockblomstrig
havsstrandsväxt, som i Sverige finnes vild i
v. Skåne. S. är starkt luktande och har
glänsande, enkelt parbladiga, glatta blad och små
grönvita blommor. Den oftast odlade formen,
rotselleri, har stjälkbasen och roten
för-tjockade till en knöl. En annan odlad form
är blekselleri, vars bleka bladskaft
nyttjas i sellerirätter (se d. o.). E. S-g.
Sellerirätter, sallat o. a. maträtter, beredda
av selleri (se d. o.). Stjälken kan kokas med
buljong, i flottyr efter föregående doppning i
frityrsmet, stuvas el. stekas. Rotselleri
begagnas mycket i buljong- och grönsakssoppor,
fylles stundom med någon färs el. stekes i
skivor. D-e.
Sellés [säljä’s], E u g e n i o, spansk
författare (1844—1926). Behärskade vid sidan av
Echegaray och Gaspar en lång tid den
spanska scenen genom en rad av skådespel på vers
och prosa, bland vilka särskilt må nämnas
»El nudo gordiano» (1878). S. var en elegant
verskonstnär och publicerade även berättelser
o. a. prosaverk. 1893 tog han inträde i spanska
akad. — Se A. Hillman, »Om modern spansk
dramatik» (i Ord och Bild 1905). K. A. H.
Sellstedt, Lars Gustaf,
svensk-amerikansk målare (1819—1911). Gick till sjöss
och slog sig ned i Buffalo 1842, ägnade sig
från 1842 åt måleri och invaldes 1872 i
Förenta staternas målarakad. S. målade
sjöstycken men huvudsaki. porträtt, bl. a. av
presidenterna Fillmore och Cleveland. G-gN.*
Selmatjåkko, fjäll på nordsidan av
Kebne-kaisemassivet, Lappland, vid övre ändan av
Vistasvagges dal. Når 2,005 m ö. h. Glaciärer.
Selmeczbånya [JäJmätsbänja], se S t i a
v-n i c a.
Selmer, A a g o t G j e m s, f. G j e m s, norsk
författarinna (f. 1859), 1876—83
skådespelerska i Oslo, 1883 g. m. läkaren A. Selmer, har
skrivit en rad barn- och ungdomsböcker (några
i sv. övers.). K. V. IL*
Selmer, Christian August, norsk
politiker (1816—89). Blev 1862 byfoged i
Dram-men och var stortingsman 1871—74. S. blev
justitieminister i den konservativa regeringen
1874 och 1880
statsminister efter F. Stang.
Då konungen efter
regeringens råd för
tredje gången nekade att
sanktionera
stortingets beslut om
statsrådens tillträde till
tingets förhandlingar,ställdes hela regeringen
under riksrätt. Genom
rättens dom 1884
från-dömdes S. sitt ämbete
och å dömdes höga
böter. Kort efter sin
av
gång blev han konstituerad som
generalaudi-tör. W-t K.
Selmer, Jens Andreas Ludvig, norsk
skådespelare (1845—1928), bror till J. P. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
