Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Selmer, J. P.—Sembat
656
Var 1865—70 och 1872—1908 anställd vid
Kristiania teater (från 1899 Nationaltheatret)
och 1870—72 vid Det norske teater (Björnson).
S. var en naivt godmodig, komisk
karaktärs-skådespelare med livlig fantasi och betydande
gestaltningsförmåga. G. K-g.
Selmer, Johan Peter, norsk tonsättare
(1844—1910), bror till skådespelaren J. A. L.
S. Var elev av A. Thomas i Paris och vid
konservatoriet i Leipzig 1871—74. S. var
dirigent 1883—86 för
Musikföreningen i Oslo.
Som tonsättare tillhör
han den franska
nyromantiken i
Masse-nets anda men är i
övrigt norsknationell
med starkt betonande
av norsk folkmusik
och folkdans. Förutom
solosånger, manskörer
m. m. skrev S. flera
körverk (»Le suicide
et les pèlerins»,
»Hil-sen til Nidaros») och
orkesterstycken (»Mellem fjældene»,
»Pro-metheus», »Le carneval flamand»). — Litt.:
P. Merkel, »J. S.» (1904; på ty.). T. N.
Se’Inecker, Nikolaus, tysk lutersk
teolog och psalmdiktare (1530—92). Blev 1568
prof, i Leipzig och slutligen superintendent.
Fridsam anhängare av de luterska
enhetssträ-vandena, medverkade han vid
konkordiefor-melns utarbetande. Som präst vid
Thomas-kyrkan i Leipzig utgav S. en samling
psalmer, varur psalmen n:r 120 i 1819 års
psalmbok äf hämtad. Li.
Selous [selö’s], Frederick Courtney,
engelsk jägare och Afrikaforskare (1851—
1917), stupade i Östafrika under världskriget.
S. for 1871 till Sydafrika, vistades mest i nuv.
Rhodesia och gjorde värdefulla studier över
djur- och folkliv. 1890 trädde han i tjänst
hos Brittiska sydafrikanska kompaniet som
ledare för den till Mashonaland utsända
pion-iärexpeditionen. Han begav sig därefter till
Manica och förde där underhandlingar, som
ledde till att landet ställdes under brittisk
överhöghet. S. deltog i första matabelekriget
(1893) och i det andra (1896), som han
skildrade i »Sunshine and storm in Rhodesia»
(1896). Även efteråt fortsatte han sina jakter
i Afrika och i Nordamerika. Han utgav bl. a.
»A hunter’s wanderings in Africa» (1881; flera
uppl.), »Traveis and adventures in South-East
Africa» (1893), »African nature notes and
re-miniscences» (1908). Det sistnämnda arbetet
är ett värdefullt tillskott till kunskapen om
Afrikas fauna. — Se J. G. Millais, »Life of
F. C. S.» (1919). Wbg.*
Selow, P. van, se Z e 1 o w, P. van.
Selskap for Norges vel, Det kongelige,
stiftades i Oslo 1809 och har till syftemål att
verka för jordbrukets och dess binäringars
främjande. S. åtnjuter årligt bidrag ur
statskassan, 118,500 kr. budgetåret 1931—32. Det
utger från 1894 Tidsskrift for Landbruk och
upprättade 1895 ett lantbruksmuseum på
Bygdöy kungsgård vid Oslo. W-t K.
Selters [zä’lters], namn på flera orter med
mineralkällor i Hessen-Nassau; från
Nieder-selters utföres seltersvatten.
Seltersvatten har sitt namn efter Selters
(se d. o.). S. begagnas dels som kurmedel vid
mag- och lungkatarrer, dels, och huvudsaki.,
som läskedryck. Det innehåller förnämligast
klornatrium, natriumbikarbonat och fri
kolsyra. S. J-n.T
Selvas [sä’lcoas] el. Bosques, sp., »skogar»,
kallas de av regnskog bevuxna slätterna i
Sydamerika från Orinoco och Amasonfloden i n. till
Brasiliens camposregion i s., utgörande 6—7
mill. kvkm. Området har rik fauna men gles
befolkning, indianer, som leva av jakt och
fiske. J. F. N.*
Selves [sälv], Justin Germain C a s
i-mir de, fransk politiker (f. 1848). Var 1890
—96 generaldir. för post och telegraf samt
1896—1911 Seineprefekt. Ehuru utan någon
diplomatisk skolning, blev S. omedelbart före
Marockokrisen 1911 utrikesminister i
ministären Caillaux och förde förhandlingarna med
Tyskland, dock icke utan viktiga ingrepp från
konseljpresidentens sida (se Caillaux, sp.
477). Han avgick jan. 1912. Senator 1909—
27, var han från 1924 senatens president. Han
var inrikesminister en kort tid 1924. — Jfr
A. Tardieu, »Le mystère d’Agadir» (1912), P.
Albin, »Le ’coup’ d’Agadir» (s. å.), och J.
Caillaux, »Agadir» (1919). V. S-g.*
Selånger, socken i Västernorrlands län,
Medelpads v. domsagas tingslag, närmast v. om
Sundsvall; 147,97 kvkm, 3,322 inv. (1932).
Omfattar huvuddelen av Selångeråns breda
och odlade dal och f. ö. storkuperade
skogsområden; når i Huljeåsen 326 m ö. h. 2,250
har åker, 8,739 har skogsmark. Vid Högom
tegelbruk. Medeltida kyrkoruin. Pastorat i
Härnösands stift, Ljunga kontrakt.
Selångerån, Selångersån, kustå i
Medelpad (se karta vid d. o.), kommer från n.
delen av Stöde socken och mynnar vid
Sundsvall i Bottenhavet; flodområde 450 kvkm.
Selö, socknar, se Ytterselö och ö v e
r-s e 1 ö.
Sem, Noas äldste son, betraktad såsom
stamfar för de semitiska folken.
Sem, herred i Vestfold fylke, Norge, mellan
Tönsberg och Äsgårdstrand, v. om
Oslofjor-den; 102,28 kvkm, 9,089 inv. (1930). Flackt,
tättbebyggt lågland med industriella
anläggningar vid Vallöy. På kungsgården S.
(Sæheim), som senare blev huvudgård i
Jarls-bergs (se d. o.) gods, dräptes 927 konung Björn
Farmand av brodern Erik Blodyx. I S.
gjordes 1903 Osebergsfyndet (se d. o.). (A-lA-1.)
Sem., farm., förk. för semen, semina.
Semafor [-fä’r] (av grek, sèma, tecken, och
fe’reln, bära), signalapparat el. slag av
signalering. Jfr Signalväsen.
Semantik (av grek. semäl’neln, betyda), S
e-masi o lo gi el. (enl. A. Noreen) S e m
o-1 o g i, betydelselära.
Semärang, Samärang, hamnstad på
Javas n. kust, Nederländska Indien; 217,775 inv.
(1930), därav 12,577 européer och 27,451
kineser; huvudstad i residentskapet S. (8,348 kvkm,
1,135,173 inv.). Hamnen, en öppen redd, är
näst Batavia och Soerabaja den mest besökta
på Java; stor export av socker, kapok m. m.
Järnväg till Soerakarta (se d. o.).
Semasiologl, se Semantik.
Sembat [säba’], M a r c e 1, fransk politiker
(1862—1922). Var advokat och publicist och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
