- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
665-666

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senap, Senapsfrö, Svartsenap - Senapsgas - Senapsolja - Senapssläktet - Senar (Trimeter) - Senarmontit - Senart, Émile Charles Marie - Senat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

665

Senapsgas—Senat

666

Åkersenap,
Sina-pis arvensis.

ett starkt hudrodnande och, om degen får
kvarligga för länge, biåsdragande medel; man
söker därmed verka »avledande» från inre
organ, som äro säte för blodträngning och
smärtor. Mellan »degen» och huden anbringas
ett lager tunt gastyg. För samma ändamål
nyttjas senapssprit, stänkt på ylle (s
e-n a p s d u k), el. ock senapspapper, ett
styvt pappersblad, på vars ena sida fästs
krossad, från fett befriad svartsenap; det
fuktas i ljumt vatten. C. G. S.

Senapsgas, diklordietylsulfid, (Cl C2H4)2 S,
färglös, oljig vätska med svag senaps- el.
löklukt (därav namnet). S. kokar vid 217° C och
är oerhört giftig. Se Giftgaser. 1. B.

Senapsolja, Aethero’leum sinäpis, bildas i
senapspulver, om det försättes med ljumt
vatten, genom inverkan av ett enzym, m y r
o-s i n, på den i fröna befintliga glykosiden
sinigrin (myronsyrans kaliumsalt). S.
ut-göres av isorodanallyl, blandad med något
cyanallyl, samt är en färglös el. ljusgul,
flyktig olja med stickande lukt och retande
egenskaper. Jfr Senap. I. B.

Senapssläktet, Sinäpis, hör
till fam. korsblommiga och
kännetecknas av gula
blommor, under blomningen
utstående el. tillbakaböjda
foderblad och långa, tydligt
fler-nerviga skidor med långt
spröt. Åkersenap, S.
ar-vensis, som har de övre
stjälkbladen hela och skidans spröt
fyrkantigt, är ett allmänt
en-årigt åkerogräs. Vitsenap,
S. alba, har djupt parflikiga
blad och tillplattat, sabellikt
fruktspröt; odlas för frönas
skull och förekommer här och
där förvildad i åkrar i s. och
mell. Sverige. G. M-e.

Senär (Tri’meter), en av
sex jamber bestående vers (t.
ex. i L. Almquists
»Svangrottan på Ipsara» och J. L.
Runebergs »Kungarne på
Salamis»).

Senarmontlt, miner., se
Antimonför-e n i n g a r, sp. 1098.

Senart [sonä’r], ÉmileCharlesMarie,
fransk indolog (1847—1928). S. studerade
bl. a. Asokainskrifterna och buddismen, men
hans åsikter om Buddhamytologien äro ej
synnerligen övertygande. Bland hans
arbeten märkas »Essai sur la légende du Bouddha»
(1871; 2:a uppl. 1882), »Les inscriptions de
Piyadasi» (2 bd, 1881—86), »Le Mahävastu»
(3 bd, 1882—97), »Les castes dans ITnde»
(1896; ny uppl. 1927) och »Origines
bouddhi-ques» (1907). Tills, m. Boyer och Rapson
utgav han »Kharosthl inscriptions from Central
Asia», I (1920). jfr även Rapson, E. J.Ch-r.

Senät (lat. senätus, av samma rot som
se’-nex, gammal). 1. Roms rådsförsamling. Den
tilltalades med orden patres conscripti,
varvid patres avsåg de patriciska medlemmarna,
conscripti alla och särskilt de plebejiska.
Medlemskapet av s. kom under republikens tid
att bero på folkval, då det blev regel, att
församlingen bildades av dem, som ernått
stats-ämbeten. Listans uppsättande, förut handhaft

av de högsta myndigheterna, överlämnades
genom en lag av obekant tid till censorerna,
vilka hade att införa de sedan föreg. census
nytillkomna senatsberättigade och kunde
utesluta dem, som syntes ovärdiga.
Berättigade voro under senare tid de, som beklätt
kvesturen och högre ämbeten. Normaltalet
300 höjdes av Sulla till 600 i samband med
höjandet av de årl. valda kvestorernas antal
till 20; tillfälliga ökningar ägde rum under
Caesar och triumvirerna. Enär
ämbetsmanna-valen under kejsartiden överlämnades till s.,
kom denna då att komplettera sig själv.
Besittningen av viss förmögenhet blev under
Augustus lagligt villkor för säte i senaten.

S. sammanträdde på kallelse och under
presidium av en konsul, mer sällan en praetor.
Sammanträdena, vid vilka senatorn var
förpliktigad att infinna sig, ägde rum på en
invigd plats, länge icuria H o s t i 1 i a el. ett
tempel, under kejsartiden i curia I u 1 i a
vid Forum. Vid förhandlingarna anmodade
presidenten medlemmarna av de högsta
rangklasserna att yttra sig; undantagsvis
lämnades ordet åt yngre medlemmar. Omröstning
skedde genom discessio (discessus, se d. o.).

S. fick småningom karaktären av en
regerande församling i st. f. en blott rådgivande.
Den förberedde lagförslag, hade vården om
kulten, finansförvaltningen och krigsväsendet
samt förde förhandlingar med främmande
stater, övervakade provinsialstyrelsen m. m.
Under kejsartiden blev den ett av kejsaren
beroende regeringsorgan med speciell
kompetens, sträckande sig till Rom och Italien samt
en del av provinserna. Under tronledighet
betraktades den som statsmyndighetens
bärare. Den fungerade under kejsarna även
som kriminaldomstol, urspr. i mål, som rörde
dess egna medl. Se även I u d e x.

Senatorn bar de insignier, som tillhörde rid
darståndet, bl. a. guldring och purpurrand på
tunikan men bredare än riddarnas.

Litt.: P. Willems, »Le sénat de la
répu-blique romaine» (3 bd, 1878—85); Th.
Momm-sen, »Römisches Staatsrecht», III: 2 (3:e
uppl. 1887—88). E. St.

2. Från Rom övergick namnet s. till nyare
församlingar för att beteckna antingen
riksrådet el. folkrepresentationens övre kammare.
Det förra var förhållandet i Sverige, där
rådet (se Riksråd) under 1600-talet (med
säkerhet från 1630-talet) och långt in på
1700-talet (särskilt under Karl XII:s regering)
ofta kallades s.; i Polen kallades de höga
riksämbetsmännen med säte i riksdagen
senatorer, och 1791—1831 benämndes övre
kammaren i de polska författningarna s. I
Frankrike fanns under konsulatet och
kejsardömet 1800—14 en sénat conservateur, och
1853—70 kallades representationens övre
kammare så. — Numera är s. namn på en av
representationens avd. i Argentina, Belgien,
Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia,
Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Frankrike,
Grekland, Haiti, Italien, Kuba, Liberia,
Mexiko, Nicaragua, Paraguay, Peru, Polen,
Portugal, Rumänien, Tjeckoslovakien, Uruguay,
U. S. A. och Venezuela samt i de brittiska
självstyrande dominierna Kanada,
Australiska förbundsstaten, Sydafrikanska unionen
och Irländska fristaten. J. C. (G. H-n.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 26 12:47:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free