Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senior - Senior, Nassau William - Seniorat - Senj - Senja - Senlis - Sennablad, Senna - Sennar - Senon - Senoner - Se non è vero, è ben trovato - Señor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Senior—Senor
674
Se’nior, lat., äldre, den äldre, den äldste
inom viss korporation; länsherre (se
Läns-väsen, sp. 487); äldre »landsman» i
nations-förening vid universitet (se N a t i o n 2p S.
betecknar även fullt utbildad idrottsman i
motsats till junior (se d. o.); jfr O 1 d boy.
Senior [siTijoJ, Nassau William,
engelsk nationalekonom (1790—1864). Var 1825
—30 och 1847—52 prof, i nationalekonomi
vid Oxfords univ., kallades under mellantiden
1833 till led. av fattigvårdskommittén och
författade det utlätande, som utgjorde
grundvalen till 1834 års »poor law». Bland S:s
arbeten märkas en populär framställning av
nationalekonomien (»An outline of Science of
political economy», 1836; 6:e uppl. 1872) samt
en del publicerade föreläsningar, ss. »Two
lectures on population», med en
korrespondens mellan S. och Malthus (1829).
Bredvid de två ursprungliga
produktionsfaktorerna arbetet och naturtillgångarna ställde
han som den tredje abstinensen
(»väntandet» enl. Marshall, Cassel o. a.), d. v. s.
den handling, då en person antingen avstår
från en improduktiv konsumtion av
nyttigheter el. med dem sysselsätter arbetare för
frambringande av framtida sådana. Ilan gav
därmed ett bestående bidrag till förklaringen
av kapitalräntan (se Ränta). — Efter S:s
död utgåvos bl. a. »ITistorical and
philosophi-cal essays» (2 bd, 1865) och S:s brevväxling
med A. de Tocqueville (2 bd, 1872). E. II. T.*
Seniorät, jur., se M a j o r a t.
Senj, ty. Zengg, stad i Kroatiens kustland,
Jugoslavien, vid Planinskikanalen (Adriatiska
havet) och foten av Velebit planina; 3,072
inv. (1931). Ovanför staden ligger borgen
Nehaj, fordom ett viktigt fäste mot turkarna.
S. var ett tillhåll för uskokerna, som härifrån
drevo ett inbringande sjöröveri.
Senja, Norges näst Ilinnöy största ö, på
Ishavskusten, Troms fylke; 1,590,04 kvkm,
8,577 inv. (1930). Vilda, intill 1,000 m höga
fjällpartier och många fisklägen i n. och v.
utmed Ishavet, låglänta, skogiga och delvis
odlade stränder mot Solbergsfjord och Gisund
i s. och ö. 1 s. v. fjället Senjehesten (800 m).
Senlis [säli’s], stad i fr. dep. Oise, vid ån
Nonette, omkr. 55 km n. ö. om Paris; 6,472
inv. (1926). S. är forntidens Augustomagus
(senare Silvanectum) och äger märkliga
historiska byggnadsverk, ss. den gallo-romerska
stadsmuren, som hade en ursprunglig längd
av 840 m och 28 torn, av vilka 16 återstå.
Katedralen Notre-Dame (1155—84) påminner
om basilikan i S:t-Denis och har ett vackert
klocktorn (1230). Dessutom märkas en
romersk amfiteater, kyrkan S:t-Frambourg(1177
—85) samt klosterstiftelsen S:t-Vincent med
kyrka från 1100-talet. — S. var under
medeltiden stundom kungaresidens. Under
världskriget intogs staden 2 sept. 1914 av tyskarna
men besattes redan 10 sept. s. å. åter av
fransmännen.
Sennablad, Senna, Fo’lium se’nnae,
erhålles av flera arter av släktet Cassia (se
d. o.). De i Sverige officinella bladen
insamlas av C. acutifolia (»alexandrinska s.») el. av
C. angustifolia (»Tinnevellysenna»).
Sennabuskarna tillhöra det afrikansk-arabiska
ve-getationsområdet. Sennadrogen framkallar
Unau, Choloepus didactylus.
avföring. Denna verkan uppkommer
därigenom, att vissa sammansatta glykosider i
drogen sönderdelas i tarmen och avspjälka
verksamma antrakinonderivat, bland vilka
märkes det även i aloe och rabarberrot
förekommande emodinet el. t r i ox i
metylan t rak i n on. Dessa, som huvudsaki. verka
på grovtarmen, reta denna till förstärkt
peris-taltik och medföra därigenom snabbare och
lösare avföring. S. ges mest i form av
infusion, särskilt det i farmakopén närmare
angivna preparatet Infusum sennae
composi-tum, sammansatt sennainfusion,
som tages matskedsvis. Även begagnas
Syru-pus sennae mannatus, sennasirap med
manna, som ges teskedsvis åt barn.
Sennablad ingår i sammansatt
lakritspul-v e r, Pulvis glycyrrhizae compositus, ett
gulgrått pulver, som ges såsom lindrigt
laxer-medel. C. G. S.
Sennär, landet mellan Blå och Vita Nilen,
n. om 10° n. br. i Engelsk-egyptiska Sudan
(se karta vid d. o.). Det egentliga S., vinkeln
mellan floderna, är även känt under namnet
el-Djezire (»ön»). S. är i allm. ett bördigt
slättland med odling främst av durra samt
bomull, vete m. m. Den negroida
befolkningen, starkt uppblandad med araber, är delvis
nomadiserande. Särskilt bekant är
negerfolket fundj (jfr d. o.). Huvudstad i det forna
fundjriket var S e n n a r, vid Blå Nilen och
järnvägen Kartum—el-Obeid, med bibana till
den berömda, 1925 fullbordade Sennardammen
(rymmande omkr. 500 mill. kbm vatten) vid
Blå Nilen, som i el-Djezire bevattnar 1,500—
2,000 kvkm, varav Vs årl. upptas av
bomullsodlingar.
Senon [-å’n], avd. av kritsystemet (se d. o.).
— Till s. hör största delen av Sveriges och
Danmarks kritbildningar. K. A. G.
Senoner [-å’n-]. 1. Keltisk stam i Gallia
Lugdunensis mod huvudstaden Agedincum (nu
Sens). — 2. S. i Italien anlände dit under den
keltiska vandringen omkr. 400 f. Kr. och blevo
nästan utrotade av romarna 283 f. Kr. Deras
område — mellan Ariminum och Ancona —
kallades Ager gallicus.
Se non è vero, è ben trovato [se nån ä ve’rå,
ä bä’n tråva’tå], it., även om det ej är sant,
är det bra påhittat; citat från Giordano Bruno.
Senor [senjå’r] (av lat. se’nior), spansk titel
för män, herre, använd antingen framför ef-
XVII. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
