Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sequoia - Sequoya (George Gist) - Sera - Serafer - Serafimerklockan - Serafimerlasarettet - Serafimermedaljen - Serafimerorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Sequoya—Serafimerorden
688
den regnrika kustkedjan i s. Oregon och i
Kalifornien upp till bortemot 1,000 m ö. h.
Stammen är smäckrare än mammutträdets.
Träd av 80—90 m äro ej sällsynta, och
den största kända höjden uppges till 110—
115 m. Redwood växer fortare än
mammutträdet; fullväxta träd äro 400—1,300 år
gamla. Det är Kaliforniens förnämsta
timmerträd och har länge varit föremål för en
hänsynslös avverkning; numera har man
börjat vidtaga skyddsåtgärder, liksom tidigare
skett beträffande mammutträdet. En av de
viktigaste reservationerna för mammutträd
är Sequoia national park i mell. Kalifornien
(se kartan vid d. o., sp. 151—152). Bägge
arterna odlas med framgång i Europas varmare
delar. — Släktet S. var under krit- och
ter-tiärperioderna vitt utbrett över n. halvklotet.
Flera arter äro kända bl. a. från Tysklands
brunkolslager samt från Spetsbergens och
Grönlands tertiära avlagringar. Th. H-e.
Sequoya [sikcoffFa] (eng. namn George
G i s t), uppfinnare av ett alfabet,
halvblods-indian av cherokesstammen (omkr.
1770—-1843). Hans förträffliga alfabet för
cherokes-språket antogs av stammen 1821, och
tusen-den lärde sig på få månader att läsa och
skriva. Senare antogs det av missionärerna,
och 1828 utgavs t. o. m. en tidning på detta
språk. Efter S. ha Kaliforniens jätteträd
blivit uppkallade (jfr Sequoia). K. G. L.
Se’ra, plur. av serum (se d. o.).
Seräfer omtalas i G. T. endast i skildringen
av huru Jesaja kallades till profet (Jes. 6).
S. voro himmelska väsen i Guds närhet. En
seraf hade sex vingar, liksom de underbara
väsen, som enl. Joh. Upp. 4: 1 ff. stodo kring
tronen i himmelen. — Seräfisk, som har
avseende på s.; änglalik, himmelsk. S. Il-r.
SeraHmerklockan, se Serafimerorden.
Seraflmerlasarettet, sjukhus i Stockholm.
Vid 1739 års riksdag utverkade
sundhetskom-missionen beslut om bildandet av en fond för
ett sjukhus i Stockholm, även avsett till
undervisningsanstalt. Insamlingen av medel till
fonden tog fart 1746, sedan läkarna A. Bäck
och O. af Acrel i tal och skrift börjat verka
för saken. 1749 inköptes Hoornska
fastigheten på Kungsholmen, och i denna öppnades
Kongl.
Serafimerordenslasaret-tet, sedermera benämnt Kongl. Seraf
i-merlasarettet, 30 okt. 1752. Sjukhuset,
som ställdes under överinseende av 2
serafi-merriddare, var avsett för fattiga sjuka från
Stockholm och kunde från början endast
underhålla 8 sängar. Efter flera ökningar av
antalet sängplatser och olika utvidgningar —
ett större nybyggnadsföretag avslutades 1832
— företogs en fullständig om- och tillbyggnad
1889—93. Sjukhusbyggnaden från 1832
ombyggdes till kirurgisk avd., varjämte bl. a.
nyuppfördes en poliklinikbyggnad, en byggnad
för medicinska kliniken och en paviljong för
de gynekologiska och oftalmiatriska
klinikerna. Ytterligare en byggnad blev färdig
1911, inrymmande bl. a. röntgenavd., ny
kirurgisk avd. och ny operationsavd. Efter dessa
nybyggnader utgjorde lasarettets sängantal
419. Sedan gynekologiska avd. förlagts till
Allmänna barnbördshuset, begagnades
utrymmet till utvidgning av ögonkliniken. 1930
påbyggdes och omändrades helt
poliklinikbygg
naden. I samband härmed flyttades
lasarettets huvudentré till den gamla portalen från
1700-talet. F. n. (1932) om- och tillbygges
den paviljong, som inrymmer röntgenavd.
Hela antalet sjukplatser blir nu 510.
S. fyller dock icke de krav, som nu för tiden
måste ställas på Sveriges förnämsta kliniska
undervisningsanstalt. Utrymmet tillåter icke
förläggandet till S. av samtliga kliniker, utan
lokaler för en del av dessa ha måst beredas i
andra delar av huvudstaden. Ett förslag har
antagits att på Norrbacka (se d. o.) uppföra
ett stort kliniskt sjukhus (jfr Karolinska
institutet, sp. 451), Karolinska sjukhuset,
där nya lokaler skola beredas för samtliga
Karol. inst:s avdelningar. Arbetena på det
nya sjukhuset ha 1932 tagit sin början.
Genom k. br. av 31 maj 1888 bestämdes, att
S:s direktion skulle bestå av 6 pers., 1 ordf,
och 1 v. ordf., förordnade av K. m:t,
lasarettets överläkare och överkirurg såsom
självskrivna samt 2 led., utsedda för 4 år, den ene
av Stockholms stadsfullmäktige, den andre av
Stockholms läns landsting,
överläkarbefatt-ningarna på samtliga avd. bestridas av
Karolinska institutets professorer i resp, ämnen.
För läkarvården finnas dessutom underläkare,
underkirurger och amanuenser, de sistnämnda
på Karol. inst:s stat. Lasarettets inkomster
(i runt tal) utgjordes budgetåret 1930—31 av
räntor på donerade medel 48,000 kr.,
statsanslag 625,500 kr., anslag av Stockholms stad
och Stockholms lan resp. 264,000 och 166,000
kr., patientavgifter 376.000 kr. samt
ersättnings- och försäljningsmedel 24,000 kr.
Antalet på lasarettet vårdade uppgår numera
till omkr. 6,000 per år; ett betydligt större
antal patienter behandlas polikliniskt. A.W-dt.
SerafTmermedaljen, en av konungen i
ordenskapitlet utdelad guldmedalj (7:e storleken
29,7 mm i diam.), instiftad 1748 och graverad
av D. Fehrman. S. är fäst vid kunglig krona;
åtsidan visar Fredrik I-s bröstbild, frånsidan
prydes av Serafimerordenskedjan; båda
sidorna ha inskrifter. S. utdelas för förtjänster
om sjuk- och fattigvård och bäres numera i
guldlänkar på vänstra sidan av bröstet. Enda
nuv. innehavare är fru Elsa
Brändström-Uhlich, utnämnd 1919. E. E. A-n; S. Lpt.
Serafimerorden, Sveriges förnämsta
riddar-orden, »återupplivad» (se Ordnar, sp. 320—
321) av Fredrik I 23 febr. (g. st.) 1748,
utdelas av konungen till belöning åt svenska
män, som »blivit värdiga att bekläda rikets
högsta ämbeten». Konungen är stormästare,
drottningen samt »till tronföljden berättigade
prinsar» äro självskrivna innehavare av S.
Orden utdelas även till främmande
statsöverhuvuden, prinsar och höga utländska
statsdignitärer. S. har endast en klass.
Antalet svenska riddare och led. i andliga
ståndet får ej (kungliga personer undantagna)
överstiga 32; f. n. (1932) äro riddarna 14; de
måste äga eller ha innehaft minst
generallöjtnants värdighet och vara kommendörer
av l:a klass eller med stora korset av
någon annan svensk orden samt äga rang
närmast efter statsråden och benämnas off.
riddare och kommendörer av K. M. O. (d. v. s.
riddare av S. och kommendör av någon annan
Kungl. Maj:ts orden). — S:s insignier äro:
1) Ett åttauddigt, guldinfattat, vitemaljerat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
