Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Seringal—Sermon joyeux
706
detta som prof, i nationalekonomi och
finansvetenskap. S. bereste Nordamerika 1883 i off.
uppdrag och skrev det grundläggande arbetet
»Die landwirtschaftliche Konkurrenz
Nordamerikas in Gegenwart und Zukunft» (1887).
Han har författat omfattande agrarpolitiska
arbeten, bl. a. »Die innere Kolonisation im
östlichen Deutschland» (Schriften des Vereins
für Socialpolitik, bd 56, 1893), »Erbrecht
und Agrarverfassung in Schleswig-Holstein»
(bd II: 1 i ett av S. utg. samlingsverk om
jordarvsrätten i Preussen, 4 bd, 1899—1910)
och »Internationale Preisbewegung und Lage
der Landwirtschaft in den aussertropischen
Ländern» (1929). E. F. K. S-n.
Seringal [sarliiga’1] (av seringa, spruta,
kautschuk), port., brasiliansk beteckning för
insamlingsstation för kautschuk, bruklig i staten
Amazonas; seringueiro = kautschuksamlare.
Seringapatäm, stad på en ö i floden
Cau-very (se d. o.) i staten Mysore, Främre Indien;
7,217 inv. (1921). S. var under Haidar All och
Tipü Sähib Mysores huvudstad och en plats
med betydande folkmängd och starka
befästningar; det stormades 1799 av engelsmännen.
Serlnus, zool., se Kanariefågeln.
Serio [se’riå] el. S e r i o’s o, it., mus.,
allvarligt. — Opera seria, den stora operan,
i motsats till opera buffa, den komiska
operan.
Serioso [-å’så], se Serio.
Serlr, geol., kisel- eller stenöken, se S
a-h a r a, sp. 167.
Seriös (fr. sérieux], allvarlig, högtidlig.
Serjeant-at-arms [sä’d$ent-et-ä’mz], eng., eg.
»väpnad tjänsteman», väbel, titel för
ämbetsmän, som för ordningens upprätthållande
biträda, den ene kanslern i hans egenskap av
ordf, i överhuset och den andre underhusets
talman. Underhusets s. äger bl. a. att på
talmannens order från huset avlägsna mot
denne tredskande underhusmedlemmar. V. S-g.
Serlachius [-la’k-], finländsk släkt från
Sär-kilaks i Pernå socken, där Petrus S. (1655
—1738) var kyrkoherde. Ättlingar till honom
äro halvbröderna J. J. S. och C. A. S. (se
nedan) samt deras fars kusin G. A. S. (se
nedan). Den sistnämndes brorson är G. M. S.
(se under G. A. S. nedan). H. E. P.
Serlachius [-la’k-], Carl Allan, finländsk
jurist (f. 1870); se släktart. Disputerade 1897
på avh. »Bristande lagkunskap och dess
in-värkan på straffbarheten», var 1902—17 prof,
i straffrätt vid Helsingfors univ. och har
utgivit en finskspråkig lärobok i Finlands
kriminalrätt (2 bd, 1909—14; 2:a uppl. 1919—
26) ävensom ett förslag till ny strafflag (1920
—22). S. var 1918—19 minister i Norge och
blev 1923 justitieråd. Han har tillhört flera
lantdagar och nedlagt ett intresserat arbete
på alkohollagstiftningen. H. E. P.
Serlachius [-la’k-], Gustaf Adolf, finländsk
industriman (1830—1901); se släktart.
Innehade 1858—68 apotek i Tammerfors och
an-lade 1868 vid Mänttä (se d. o.) ett träsliperi
och 1882 en pappersfabrik. S. intresserade
sig även för kommunikationsväsendet,
särskilt för byggandet av s. k. ödemarksbanor
samt för vintertrafikens ordnande med hjälp
av isbrytare. Han erhöll 1896 kommerseråds
titel. Firman S. ombildades 1902 till G. A.
Serlachius a.-b., vars ledning 1908
omhändertogs av Gösta Mikael S. (f. 1876; se
släktart.), som 1904—08 var disponent för
Kangas pappersbruk och 1908—13 verkst. dir.
för Kymmene a.-b. Under dennes ledning
ägde en stor expansion rum, en
cellulosafabrik grundades 1914, och koncernen
utvidgades med intressen i Tammerfors
takfilt-och pappersbruks a.-b., Kangas pappersbruk
m. fl. De centrala organisationerna för
pappersindustrien i Finland grundades på hans
initiativ. Under frihetskriget var han
generalintendent och erhöll 1919 bergsråds titel.
Han har gjort donationer, bl. a. för en
konsthall i Helsingfors. — Litt.: P. H. Norrmén,
»Mänttä bruk» (1928). H. E. P.
Serlachius [-la’k-], Johan Julian, finländsk
jurist (1854—1925); se släktart. Blev 1881
docent i civillagfarenhet och romersk rätt vid
Helsingfors univ., var led. av lagberedningen
1885—91, blev
hovrättsråd i Viborgs
hovrätt 1897 samt
1900 senator och led.
av justitiedep. I
samband med konflikten
om promulgation av
det ryska
språkmanifestet avgick S. s. å.,
blev 1901 verkst. dir.
i a.-b. Städernas i
Finland hypotekskassa
samt var 1919—24
justitieråd. Han
tillhörde flera statskom-
mittéer för uppgörande av viktiga lagförslag
och utövade ett grundläggande författarskap i
finländsk civilrätt, i bl. a. »Lärobok i
sakrätten» (2 bd, 1899—1900; 3:e uppl. 1916),
»Lärobok i obligationsrättens allmänna del»
(1902) och »Finsk vattenrätt» (1909). H. E. P.
Se’rlio [-liå], Sebastian o, italiensk
arkitekt och arkitekturskriftställare (1475—
1552). Vilken verksamhet S. utövat som
arkitekt före sin överflyttning till Frankrike, dit
han 1540 begav sig på kallelse av Frans I,
är omtvistat. Man har tillskrivit honom
byggnader i Bologna, Venezia och Vicenza, men
dessa attributioner ha i regel icke kunnat
upprätthållas. Sin betydelse har S. som
skriftställare, bl. a. genom sina uppmätningar av
antika byggnadsverk i Rom och Syditalien
och den tillämpning därav för samtiden, som
han föreslagit i sina arkitekturböcker (först
publicerade i Venezia 1540, senare i saml.
uppl., under titeln »Tutte le opere di
archi-tettura», 1584 m. fl. uppl.). På teaterns
utveckling har S. haft stort inflytande därigenom,
att han sökt rekonstruera och efter sin
samtids krav omforma den antika teaterns olika
scentyper (tragediens, komediens och
herdedramats). H. C-l.
Sermon joyeux [särmå’ $coajö’],
»skämtpredikan», ett slags komiskt medeltidsdrama
med ursprung i den franska narrfesten (la
féte des fous), vid vilken unga
prästkandidater parodierade den kyrkliga gudstjänsten.
Huvudmomentet var en parodisk predikan,
vanl. av backanaliskt innehåll. När
narrfesterna förbjödos (omkr. 1400), föredrogos
versifierade skämtpredikningar i det fria el. i
XVII. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
