Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Serös—Setesdal
720
tjänares tjänare, en benämning på påvarna,
först antagen av Gregorius I.
Serös, serumliknande, hänförande sig till
serum (se d. o.). — Serösa hinnor,
endo-telklädda membraner, som uttapetsera
väggarna i kroppens slutna håligheter och i dem
befintliga organ. — Serösa hålrum el.
säckar, med serösa hinnor beklädda
kropps-hålor (lungsäck, hjärtsäck, bukhåla). —
Serösa vätskor, genom filtration el.
trans-sudation från blodet härrörande vätskor i de
serösa hålrummen med liknande
sammansättning som blodserum. E. L-g.
Sesam, Scsamum, en till fam. Pedaliaceae
hörande ört, som sedan äldsta tider odlats
och fortfarande odlas i Orienten, särskilt runt
Indiska oceanens kuster, i Afrika samt
numera även i Amerikas varmare trakter.
Frukten är en fyrrummig kapsel med en
mängd glatta frön. De små fröna äro
mycket oljerika. Världsproduktionen av
sesamfrön torde normalt uppgå till omkr. 500,000
ton, av vilka 4/5 komma från Britt. Indien.
Släktet omfattar två arter, S. orientale, med
bladen ovalt avlånga, hela, och S. indicum,
med de nedre bladen trekluvna. Pressning av
fröna ger sesamolja (se d. o.). O-f J-n.
Sesamben, ben, vanl. av ringa storlek, som
uppkomma i senor, i synnerhet i handens och
fotens. S. äro t. ex. ärtbenet i handloven och
knäskålen. T. P.
Sesamolja, en ur frön av sesam (se d. o.),
särskilt av Sesamum indicum, pressad olja,
Oleum sesami, som är blekgul, mild och fet,
nästan luktlös, med behaglig smak. Den
består av glycerider av olje- och linoljesyra.
Sesamolja produceras i stora massor i
Ostin-dien, på Korea och Formosa, vid Sansibar och
Mogambique. Den brukas som näringsmedel,
inom margarinindustrien, vid tvåltillverkning
m. m. samt såsom läkemedel. Bl. a. ingjutes
sesamolja i ändtarmen för att uppmjuka
hårda massor av tarminnehåll och underlätta
deras utspolning. Med sesamolja framställes
preparatet jodipin (se Jodpreparat).
Presskakor efter utpressning av sesamolja,
s. k. sesamkakor, innehålla äggvita och
kolhydrat jämte rester av fett och värderas
högt såsom kraftfoder för nötkreatur. C. G. S.
Sèsamum, bot., se Sesam.
Sesam, öppna dig!, trollformel i berättelsen
om Ali Baba och de fyrtio rövarna. Då dessa
ord uttalades, öppnade sig näml, grottan, där
rövarna gömt sina skatter. Berättelsen om
Ali Baba finnes i A. Gallands fr. övers, av
»Tusen och en natt» (1704—17). K. V. Z.*
Se’seli, bot., se Säfferot.
Seseman, Hans Jacob, matematiker och
rimmare (1751—1819). Studerade i Uppsala,
var apologist vid trivialskolan i Vadstena
1793—1805, slog sig därefter ned i Stockholm
och blev snart på grund av sin originalitet
och sina rimmerier en av gatans ryktbarheter.
En samling »Brudskrifter» m. m. utgav S.
1806. Han utgav även två goda läroböcker,
»Arithmetica» (1779—83) och »Algebra» (1791
—94). T. B.
Se’sia, vänsterbiflod till Po i Italien;
upprinner på Monte Rosa och inmynnar nära
Casale. Längd omkr. 138 km.
Sesfidae, zool., se Glasvingar.
Seskarön, ö i nordligaste delen av
Bott
niska viken, delad på Nedertorneå kommun
(n. delen) och Haparanda stad. På S. ligger
Sandviks 1928 nedlagda sågverk, vars drift
med av riksdagen anvisade medel* från
arbets-löshetsanslaget 1931 återupptagits av staten
genom Domänstyrelsen (jfr Nederkalix).
Lastageplats, tullstation.
Seskvioxld, kem., se Oxid.
Seslèria, grässläkte med
två—treblommiga småax, samlade i en kort,
äggfor-mig, axliknande vippa, som vid basen omges
av ett brett, hinnartat fjäll. I Sverige finns
en art, S. coerulea, älväxing, ett vanl. 3—4
dm högt, mer el. mindre blåaktigt,
tuvbil-dande gräs, som växer på fuktiga ängar i s.
och mell. Sverige. Det anses av allmogen
beteckna de platser, där älvorna dansat. G. M-e.
Sesoffar, bot., se A c a c i a.
Seso’stris (grek. Se’sostris, av det egyptiska
namnet Senusret), kungar av den mäktiga
tolfte dynastien i Egypten (se d. o., sp. 381
ff.) samt en egyptisk sagokung och
världs-erövrare, vars öden skildras av flera klassiska
författare. G-d L-n.
SesquiaJtera, lat., »halvannan»,
förhållande 3 : 2, mus., latinsk benämning på kvinten;
i orgeln en tvåkörig stämma, som består av
grundtonens kvint och decima.
Sesshu [se’sjo], japansk målare på
1400-talet, se Japansk konst, sp. 1015—16
och bild 14.
Sessll, biol., se B e n t o s.
Sessiön, sittning; sammanträde (t. ex.
domstols).
Seste’rtie (lat.seste’rtius,underförstått
nu’m-mus, eg. halvtredje penning, tecknat IIS), det
vanliga fornromerska silvermyntet — 2*/2
(senare 4) as och utgörande av en denar
(se d. o.).
Sestln (it. sestVna), av provensalen Arnaut
Daniel uppfunnen, i Spanien och Italien
populär diktform, består av sex strofer, varje
bestående av sex femfotade jamber; s:s 36
verser ha blott sex rimord, vilkas
ordningsföljd är bestämd. S. avslutas med en treradig
envoi (tillskrift), där varje rad innehåller två
av rimorden. — Monogr. av F. de Gramont
(1872). Jfr Petrarca.
Se’ston, sammanfattande benämning på i
vatten svävande partiklar av organiskt el.
oorganiskt ursprung samt plankton. T. P.
Se’stos, grek. Sesto’s, ort på Trakiska
Cher-sonesus vid Hellesponten, fordom
övergångsort till Abydos i Asien; bekant genom
historien om Hero och Leander och genom Xerxes’
skeppsbrygga.
Se’stri. 1. (S. L e v a n t e.) Stad och kurort
på it. Rivieran och järnvägen Genua—Spezia;
14,444 inv. (1921; som kommun); måleriskt
läge invid havet på en utskjutande udde.
Gammal borg och vacker pinjeskog. — 2. (S.
P o n e n t e.) Förstad 6 km v. om Genua,
Italien, inkorporerad 1926; 28,269 inv. (1921).
Set, Adams tredje son. S e t i ä n e r el.
Seti t e r kallades en i 2 :a årh. e. Kr.
framträdande, till ofiterna hörande sekt, vilken
dyrkade S. som representant för den andliga
principen.
Söta, bot., se B 1 a d m o s s o r, sp. 465.
Setäria, bot., se H i r s.
Setesdal, den sydligaste av Norges stora
dalgångar, genöm Aust-Agder m. fl. fylken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
